Jorden — Blev den ”grundad” genom en slump?

FÖR att undvika extrema temperaturer måste jorden kretsa runt solen på ett bestämt avstånd från den. I andra solsystem har man upptäckt planeter som kretsar kring solliknande stjärnor och som anses vara i den ”beboeliga zonen” — dvs. de kan ha vatten i vätskeform. Men inte ens dessa så kallade beboeliga planeter kanske är lämpliga för mänskligt liv. De måste också rotera med rätt hastighet och ha rätt storlek.

Om jorden var bara lite mindre och lättare än vad den är, skulle gravitationskraften vara svagare, och mycket av jordens värdefulla atmosfär skulle då försvinna ut i rymden. Detta kan man se i fallet med månen och de två planeterna Merkurius och Mars. De är mindre och väger mindre än jorden och har obetydlig eller ingen atmosfär. Men hur vore det då om jorden var lite större och tyngre än den är?

Då skulle jordens gravitationskraft vara starkare, och det skulle ta längre tid för lätta gaser som väte och helium att försvinna från atmosfären. ”Vad som är ännu viktigare”, förklarar läroboken Environment of Life, ”är att den ömtåliga balansen mellan gaserna i atmosfären skulle rubbas.”

Eller ta till exempel syre, som gör förbränning möjlig. Om halten skulle öka med 1 procent, skulle skogsbränder bryta ut oftare. Å andra sidan, om växthusgasen koldioxid fortsatte att öka, skulle vi drabbas av konsekvenserna — en överhettad jord.

Jordens omloppsbana

Något annat som är perfekt är formen på jordens omloppsbana. Om omloppsbanan var mer ellipsformig, skulle vi drabbas av extrema temperaturer som var outhärdliga. I stället har jorden en nästan cirkelrund omloppsbana. Naturligtvis skulle situationen ändras om en jätteplanet som Jupiter passerade i närheten. På senare år har forskarna upptäckt bevis för att några stjärnor har stora Jupiterliknande planeter som går i en omloppsbana mycket nära dem. Många av dessa Jupiterliknande planeter går i banor som är starkt ellipsformade. Alla jordliknande planeter i sådana system skulle få problem.

Astronomen Geoffrey Marcy jämförde dessa yttre planeter i solsystemet med de fyra planeterna Merkurius, Venus, jorden och Mars, vilka utgör de inre planeterna i vårt solsystem. I en intervju utbrast Marcy: ”Se så perfekt  den här [ordningen] är. Den är som en juvel. Här finns cirkelrunda omloppsbanor. De ligger alla i samma plan. De går alla runt i samma riktning. ... Det är nästan kusligt.” Kan detta verkligen förklaras med slumpen?

Vårt solsystem har ett annat fantastiskt utmärkande drag. De jättelika planeterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus kretsar kring solen på säkert avstånd från oss. Dessa planeter utgör inget hot, utan fyller en livsviktig funktion. Astronomer har liknat dem vid ”himmelska dammsugare”, därför att deras gravitation suger in stora meteorer som annars skulle kunna äventyra livet på jorden. Ja, jorden har blivit mycket väl ”grundad”. (Job 38:4) Både dess storlek och dess position i vårt solsystem är precis rätt. Men det är inte allt. Jorden har andra unika drag som är nödvändiga för mänskligt liv.

Syre och fotosyntesen

Syreatomer svarar för 63 procent av vikten hos de levande organismerna på jorden. Vidare skyddar olika former av syre i den övre atmosfären växter och djur på jorden mot solens ultravioletta strålning. Men syret reagerar snabbt med andra grundämnen, som när det reagerar med järn och orsakar rost. Hur kan då atmosfären behålla sin 21-procentiga halt av detta starkt reaktiva ämne?

Svaret är fotosyntesen — en fantastisk process varigenom jordens växtliv använder solljus för att producera föda. En biprodukt av fotosyntesen är syre — av vilket mer än en miljard ton frigörs i atmosfären varje dag. I The New Encyclopædia Britannica heter det: ”Utan fotosyntesen skulle inte bara påfyllningen av den grundläggande tillgången på föda hejdas, utan jorden skulle också till slut bli utan syre.”

Vetenskapliga läroböcker innehåller flera sidor som förklarar den här processen, som sker steg för steg och som kallas fotosyntes. En del steg kan ännu inte helt och fullt förstås. Evolutionister kan inte förklara hur varje steg utvecklades från något enklare. Ja, varje steg tycks vara komplicerat och omöjligt att förenkla. ”Det finns ingen allmänt accepterad uppfattning om ursprunget  till den fotosyntetiska processen”, medger The New Encyclopædia Britannica. En evolutionist slätade över problemet genom att säga att fotosyntesen ”uppfanns” av ”några banbrytande celler”.

Det uttalandet avslöjar, även om det var ovetenskapligt, något annat som också är fantastiskt: Fotosyntesen behöver cellväggar inom vilka processen kan ske tryggt, och för att processen skall kunna fortsätta krävs det att cellen reproducerar sig. Skedde det här bara av en slump i några få ”banbrytande celler”?

Från självreproducerande cell till människa

Vilka är chanserna att atomer samlar ihop sig och bildar den enklaste självreproducerande cell? I sin bok A Guided Tour of the Living Cell medger forskaren och nobelpristagaren Christian de Duve: ”Om man jämställer sannolikheten för uppkomsten av en bakteriecell med chansen att de atomer som ingår i den skulle sättas ihop av en slump, räcker inte ens evigheten till för att kunna skapa en.”

När vi har kommit så här långt, låt oss då ta ett jättekliv från en ensam bakteriecell till de miljarder specialiserade nervceller som människohjärnan består av. Forskare beskriver människohjärnan som den mest komplicerade materiella strukturen i det kända universum. Den är verkligen unik. Det finns till exempel stora områden i människohjärnan som kallas associationsområden. Dessa områden analyserar och tolkar information som kommer från den sensoriska delen av hjärnan. Ett av associationsområdena innanför din panna hjälper dig att begrunda underverken i universum. Kan slumpartade processer verkligen förklara existensen av sådana associationsområden? ”Motsvarigheter till betydande delar av dessa områden finns inte hos något annat djur”, erkänner evolutionisten dr Sherwin Nuland i sin bok The Wisdom of the Body.

Forskare har visat att människohjärnan behandlar information med mycket högre hastighet än den kraftfullaste dator. Kom ihåg att modern datateknik är ett resultat av flera årtionden av mänskliga ansträngningar. Hur är det då med den vida överlägsna människohjärnan? Två forskare, John Barrow och Frank Tipler, erkänner följande i sin bok The Anthropic Cosmological Principle: ”Det har blivit consensus bland evolutionister att utvecklingen av intelligent liv, som har samma förmåga till informationsbehandling som Homo sapiens, är så otrolig att det är osannolikt att den har inträffat på någon annan planet i hela det synliga universum.” Dessa forskare drar slutsatsen att vår existens är ”en extremt lyckad slump”.

Skedde allt detta av en slump?

Vad är din slutsats? Kan universum med alla sina underverk verkligen ha kommit till genom en slump? Håller du inte med om att varje stycke storslagen musik måste ha en kompositör och att instrumenten måste vara fint stämda eller avvägda för att det skall låta bra? Hur är det då med vårt vördnadsbjudande universum? ”Vi lever i ett mycket fint avvägt universum”, konstaterar matematikern och astronomen David Block. Hans slutsats? ”Vårt universum är ett hem. Det är min tro att det är skapat av Guds hand.”

Om det också är din slutsats, då instämmer du säkert i Bibelns beskrivning av Skaparen, Jehova: ”Han är den som har gjort jorden genom sin kraft, den som fast har grundat det fruktbara landet genom sin vishet och den som genom sitt förstånd har utspänt himlarna.” — Jeremia 51:15.

[Ruta/Bilder på sidorna 8, 9]

EN SPECIELL PLANET

”De speciella förhållanden på jorden som är en följd av dess idealiska storlek, grundämnenas sammansättning och den nära nog cirkelrunda omloppsbanan på perfekt avstånd från en långlivad stjärna, solen, gjorde att vatten kunde samlas på jordytan. Det är svårt att ens tänka sig livets uppkomst utan vatten.” — Integrated Principles of Zoology, sjätte upplagan.

[Bildkälla]

NASA photo

 [Ruta/bild på sidan 10]

LIVET — KOM DET TILL GENOM EN SLUMP?

En bok som försöker förklara hur livet kunde ha uppstått genom slumpen recenserades år 1988 i tidskriften Search, utgiven av Australian and New Zealand Association for the Advancement of Science. På en enda sida i boken fann vetenskapsskribenten L. A. Bennett inte mindre än ”16 ytterst spekulativa uttalanden, och vart och ett är beroende av det föregående för att vara trovärdigt”. Vad var Bennetts slutsats efter att ha läst hela boken? Han skrev: ”Det är mycket lättare att erkänna en kärleksfull Skapare som på ett ögonblick skapade liv och som styr det längs sina teleologiska [avsiktliga] vägar ... än att acceptera de otaliga mängder ’blinda slumpar’ som krävs för att stödja författarens teser.”

[Bilder]

Fotosyntesen är nödvändig för produktionen av föda och för syrets kretslopp

Vad är det som har gett upphov åt jordens idealiska förhållanden som är nödvändiga för att uppehålla livet?

Forskare beskriver människohjärnan som den mest komplicerade fysiska strukturen i universum. Hur skulle den ha kunnat utvecklas genom en slump?

[Bildkällor]

Foto: Zoo de la Casa de Campo, Madrid

Monte Costa, Sea Life Park Hawaii

[Bilder på sidorna 8, 9]

Solen

Merkurius

Venus

Jorden

Mars

Jupiter

Saturnus

Uranus

Neptunus

Pluto

Planeterna i skalenlig storlek

[Bildkällor]

Solen: National Optical Astronomy Observatories; Merkurius, Jupiter och Saturnus: Genom tillmötesgående från NASA/JPL/Caltech/USGS; Venus och Uranus: Genom tillmötesgående från NASA/JPL/Caltech; jorden: NASA photo; Mars: NASA/JPL; Neptunus: JPL; Pluto: A. Stern (SwRI), M. Buie (Lowell Obs.), NASA, ESA