Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Blick på världen

Blick på världen

Blick på världen

Missriktad hjälp?

Några av de försök som har gjorts att rädda den utrotningshotade arten oäkta karettsköldpadda har blivit ifrågasatta, berättas det i The Daily Yomiuri. När man gräver upp sköldpaddsägg, kläcker dem och sedan släpper ut sköldpaddsungarna i havet, kan deras naturliga navigeringsförmåga hämmas. Sköldpaddor som kläcks på naturligt sätt ”känner av jordens magnetfält när de kravlar sig fram i sanden och utvecklar på så sätt känsla för riktning”, sägs det i tidningen. ”Artificiell ruvning och kläckning inbegriper att man håller sköldpaddsungarna instängda till dess att man placerar dem i deras naturliga havsmiljö. Detta hindrar dem från att utveckla sin medfödda förmåga att orientera sig och hitta i havet på egen hand.”

Lev livet leende

”Att le är det effektivaste sättet att skaffa sig vänner och att göra intryck på andra”, sägs det i Londontidningen The Times. En undersökning som har genomförts på uppdrag av det brittiska postverket visar att det första man lägger märke till hos andra är leendet. Nästan hälften av dem som deltog i undersökningen sade att de inte skulle göra affärer med någon som såg ovänlig ut. Kvinnliga chefer visade sig särskilt benägna att befordra anställda som ler. Brian Bates, medförfattare till TV-dokumentären ”Människans ansikte”, säger: ”De här resultaten visar hur viktigt leendet är i vårt samhälle. Det är vanligtvis leende människor som vi vågar anförtro oss åt, berätta våra innersta drömmar för och ge våra pengar till.” Han tillägger att kroppens produktion av smärtstillande endorfiner ökar när vi ler och att de som ler spontant ”lever ett framgångsrikare liv både på det personliga och på det yrkesmässiga planet”.

”Världens noggrannaste klocka”

Forskare i USA har utvecklat ett ”kvicksilverjon-ur” som visar ”rätt på en femtosekund när – den minsta tidsenhet som i allmänhet används inom vetenskapen”, sägs det i Londontidningen The Times. Uret sägs vara ”ungefär 1 000 gånger noggrannare än de atomur som används för att beräkna koordinerad universaltid (UTC), den internationella standarden för tidsangivelse”. Fysikern Scott Diddams förklarar: ”De omedelbara användningsområdena kommer att finnas inom den fysikaliska grundforskningen, och det kommer att leda till en mer ingående förståelse av universum.” Med tiden kommer man även att kunna vidareutveckla telefonnät och navigationssatelliter. Diddams hävdar att det är ”världens noggrannaste klocka”, men säger att det finns potential för att göra den ännu bättre.

”Den tillförlitligaste folkräkningen”?

Den folkräkning som genomfördes i USA år 2000 har kallats ”den tillförlitligaste folkräkningen i historien”, sägs det i The Wall Street Journal. Men i den ”totala befolkningssiffran ingår 5,77 miljoner människor som folkbokföringsmyndigheten tror existerar, men som de i själva verket inte har räknat”. I tidningen förklaras det: ”När myndigheten inte fick något svar från någon på en adress man trodde var bebodd, lät man helt enkelt datorn ’förmoda’ vem som bodde på adressen utifrån olika ledtrådar, till exempel hur grannarna hade svarat.” Så gick man till väga även när tjänstemännen inte var säkra på att det fanns en bostad på adressen. Man gissade sig till sådant som hur många som bodde där, deras ålder, kön, ras och civilstånd. En tjänsteman säger att uppgifterna bedöms vara korrekta ”eftersom människor med liknande bakgrund har en tendens att bo nära varandra”. I vissa delstater utgjorde ”förmodade” amerikaner mer än tre procent av den totala befolkningssiffran, och man gissade sig till 11 miljoner människors rastillhörighet.

Livsfarliga träd?

En strid utkämpas i Frankrike om vad man skall göra med de omkring 400 000 träd som växer utmed franska vägar. Träden får allt oftare skulden för dödsfall i samband med bilolyckor. Av de 7 643 dödsolyckor som inträffade år 2000 hade man i 799 av fallen kört på träd, sägs det i den franska tidskriften L’Express. Men somliga hävdar att den verkliga dödsorsaken inte var träden, utan alkohol och fortkörning. Trots det har man beslutat att mellan 10 000 och 20 000 träd som står mindre än två meter från vägkanten skall huggas ner. I artikeln hänvisade man till en ledarartikel i The Wall Street Journal och anmärkte att träden tydligtvis har begått ”det allvarliga brottet att inte flytta sig för berusade förare”.

Kinesisk skrivkonst på utdöende?

”De kinesiska skrivtecknen, som generationer av kinesiska barn mödosamt har lärt sig, står inför sitt hittills allvarligaste hot – datorn”, berättas det i Londontidningen The Daily Telegraph. ”Medlemmar av Kinas utbildade elit, som alltid har varit stolta över att kunna de 6 000 skrivtecknen utantill, håller på att glömma hur man skriver. De kan fortfarande läsa, men om man tar ifrån dem datorn visar det sig att många inte kommer ihåg hur man skriver tecknen.” Syndromet kallas ”ti bi wang zi – dvs. att glömma tecknet när man lyfter pennan”. Före 1980-talet skrevs nästan allt för hand, men sedan dess har avancerad programvara gjort det möjligt att skriva kinesiska tecken med hjälp av vanliga tangentbord. Följden har blivit att konsten att skriva de vackra tecknen för hand håller på att dö ut, en konst som sägs avspegla den inre människan. Detta ”oroar språkforskare, psykologer och föräldrar”.

Bantning bland unga

En undersökning som nyligen genomfördes i Canada och som omfattade 1 739 flickor mellan 12 och 18 år visade att 27 procent av dem har symtom på ätstörningar, enligt tidningen The Globe and Mail. Flickorna, som kom från städer, förorter och landsbygd, fick fylla i frågeformulär som handlade om deras syn på ätande och deras kroppsuppfattning. Svaren visade att flickor ända ner till 12 års ålder ägnade sig åt hetsätning och självrensning (avsiktligt framkallade kräkningar) eller använde bantningspiller, laxermedel eller urindrivande medel för att gå ner i vikt. Enligt dr Jennifer Jones, som är forskare vid University Health Network i Toronto, behöver i synnerhet flickor ”utveckla en sund syn på mat och motion. De behöver lära sig mer om sin kropp och att de kroppar som de ser på annonspelare, i tidningar och i musikvideor inte är normala.” I tidningen sägs det vidare att ”många tonårsflickor inte vet att det är normalt att kroppsfettet ökar under puberteten och att detta är viktigt för att man skall utvecklas normalt”.

Piller i klassrummet

Allt fler barn äter piller för att orka med den ökande stressen i skolan, berättas det i den tyska tidningen Südwest Presse. Vart femte barn i grundskolan sägs ta lugnande eller prestationshöjande medel. På gymnasiet tar var tredje elev sådana medel. Men Albin Dannhäuser, som är ordförande för lärarförbundet i Bayern, menar att barn som tar läkemedel för att klara av stress eller för att förbättra skolresultaten gör ett dåligt val, eftersom det inte hjälper dem att lösa sina problem. Han ger föräldrar rådet att inte kräva för mycket av sitt barn, utan ”tänka på barnets fysiska och psykiska hälsa och på att det skall utveckla en stabil personlighet”.

Ogräs kommer till användning

”Ogräs som vattenhyacint, eldkrona och partenia har drivit exploatörer till förtvivlan med sin förmåga att återhämta sig”, sägs det i India Today. Eldkronan, som engelsmännen tog med sig till Indien 1941 för att använda till att plantera häckar, har tagit överhanden över nästan 100 000 hektar mark och har varit nästan omöjlig att få bukt med på manuell, kemisk eller biologisk väg. Ogräsets giftiga verkningar hämmar andra växter, och hela byar har blivit tvungna att flytta när de har blivit invaderade av ogräs. Men för invånarna i byn Lachhiwala har ogräset visat sig vara av ekonomiskt värde. De använder eldkrona och lera för att bygga bostadshus och hönshus. Och när man har skalat av den tåliga eldkronans bark, är den utmärkt att använda vid tillverkning av möbler och korgar. Bladen används till myggmedel och rökelse. Rötterna kan pulvriseras och användas för att bekämpa tandinfektioner.

Följderna av hopplöshet

”Varför dör somliga, medan andra som är precis lika sjuka fortsätter att leva?” Det frågade sig dr Stephen L. Stern vid psykiatriska institutionen vid University of Texas Health Science Center i San Antonio. ”Ett svar på frågan kan vara att det beror på om man har ett hopp eller inte.” En undersökning av 800 äldre amerikaner tyder på att hopplöshet ofta leder till en tidigare död. Men forskarna framhåller också att följderna av hopplöshet ofta varierar från individ till individ och har samband med sådant som barndomsupplevelser, depression, kulturell bakgrund och ekonomisk trygghet.