Laktosintolerans – Vad innebär det?

DET har gått nästan en timme sedan du njöt av din favoritglass eller av en härlig dessertost. Din mage känns spänd och irriterad, och du besväras av gaser. För att få lite lindring tar du av medicinen som du har börjat ha med dig. I det här läget frågar du dig själv: ”Varför är min mage så känslig?”

Om du efter att ha druckit mjölk eller ätit mjölkprodukter drabbas av illamående och kramper, känner dig uppsvullen, får gaser eller diarré, kanske du är laktosintolerant. Laktosintolerans är en vanlig reaktion på mjölkprodukter. The National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases i USA rapporterar att ”mellan 30 och 50 miljoner amerikaner har laktosintolerans”. Enligt boken The Sensitive Gut, som publicerats av Harvard Medical School, har man beräknat att ”upp till 70 procent av världens befolkning har någon form av problem med laktos”. * Men vad är laktosintolerans?

Laktos är den sockerart som finns i mjölk. Tunntarmen producerar ett enzym som heter laktas. Dess uppgift är att spjälka laktosen till två enkla sockerarter – glukos och galaktos. Glukosen kan då tas upp av blodet. Men om det inte finns tillräckligt med laktas fortsätter ospjälkad laktos till tjocktarmen där den börjar jäsa, och syror och gaser bildas.

Det här tillståndet kallas laktosintolerans och ger de symtom som nämns i inledningen.  Laktas produceras i stora mängder under de två första levnadsåren, och sedan sjunker produktionen stadigt. Av den orsaken kan många gradvis få det här problemet utan att vara medvetna om det.

Är det allergi?

Somliga drar slutsatsen att de är allergiska mot mjölk, eftersom kroppen reagerar som den gör när de har ätit mjölkprodukter. Men är det allergi * eller intolerans? Enligt vissa experter på allergi är det ovanligt med verklig födoämnesallergi. Av befolkningen i stort drabbas bara 1 till 2 procent. För barn är siffran högre, men ändå under 8 procent. Även om symtomen på allergi kan påminna om symtomen på laktosintolerans så finns det skillnader.

Symtomen på födoämnesallergi beror på att immunsystemet försvarar sig mot något man ätit eller druckit. Reaktionen gör att kroppen frigör histamin. Några av symtomen kan vara att tungan eller läpparna svullnar, och man kan få hudutslag eller astmaanfall. Laktosintolerans ger inte sådana symtom, eftersom immunsystemet inte är inblandat. Laktosintolerans beror på kroppens oförmåga att tillgodogöra sig ett födoämne på rätt sätt, vilket ger följdverkningar.

Hur kan du avgöra om du har det ena eller det andra? Boken The Sensitive Gut ger svaret: ”Äkta allergiska reaktioner ... uppträder inom några minuter efter det att man har svalt det störande födoämnet. Uppträder symtomen efter mer än en timme beror de troligen på intolerans.”

Symtom hos spädbarn

När spädbarn eller små barn får en reaktion efter att ha druckit mjölk, kan det vara smärtsamt  för både barn och föräldrar. Om barn får diarré gör föräldrar väl i att uppsöka en barnläkare för att få råd, eftersom diarré kan leda till uttorkning. När diagnosen intolerans är ställd, rekommenderar vissa läkare att man byter ut mjölken mot mjölkfria alternativ. Det har gjort att många har sluppit ifrån de plågsamma symtomen.

Om ett barn har en allergi är det allvarligare. Vissa läkare skriver ut antihistaminpreparat. Men om barnets andning försvåras, måste en läkare göra mer för att lindra problemet. I sällsynta fall kan en potentiellt livshotande situation, så kallad anafylaktisk reaktion, uppstå.

Om ett spädbarn börjar kräkas skulle det kunna bero på ett annat tillstånd som kallas galaktosemi, men lyckligtvis är denna ärftliga intolerans mycket sällsynt. Som nämndes tidigare spjälkas laktos till bland annat galaktos, men galaktos måste sedan brytas ner till glukos. Om galaktos ansamlas kan det leda till svåra skador på lever och njurar, psykisk utvecklingsstörning, låg blodsockerhalt och grumling av ögonlinserna. Om ett barn drabbas av galaktosemi är det därför viktigt att så snart som möjligt avlägsna alla mjölkprodukter ur barnets kost.

Hur allvarligt är det med laktosintolerans?

En ung kvinna hade lidit av kroniska gaser och kramper i magen, och hennes tillstånd blev så allvarligt att hon sökte läkarhjälp. Efter ett antal prover fick hon diagnosen inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). * Hon fick medicin för att kunna hantera den sjukdomen, men hon slutade inte upp med att äta mjölkprodukter dagligen, så hennes symtom fanns kvar. Efter att själv ha forskat i saken förstod hon att hennes kost kunde vara boven i dramat, och hon började därför systematiskt undvika vissa födoämnen. Så småningom slutade hon med mjölkprodukter, och hennes symtom började försvinna! Inom ett år – och efter ytterligare prover – meddelade hennes läkare att hon inte hade IBD. Hon var laktosintolerant. Du förstår säkert att hon var lättad!

Det finns just nu ingen behandling som kan öka produktionen av laktas i människokroppen. Men laktosintolerans har inte visat sig vara livshotande. Så vad kan du göra för att hantera symtom på laktosintolerans?

Genom att pröva sig fram har somliga lärt sig hur mycket mjölkprodukter de tål. Om du är uppmärksam på hur mycket du äter av sådana produkter och hur din kropp reagerar, kan du avgöra hur mycket du tål och inte tål.

Somliga har valt att undvika mjölkprodukter helt och hållet. Genom att göra egna efterforskningar eller fråga en dietist har några kommit fram till att de kan fylla sitt kalciumbehov på andra sätt. Vissa gröna grönsaker, en del fisksorter och nötter innehåller mycket kalcium. *

För dem som vill kunna fortsätta att äta mjölkprodukter finns tabletter eller droppar som kan vara till hjälp. De innehåller laktas, som hjälper kroppen att omvandla laktos. Genom att ta dem kan man undvika symtomen på laktosintolerans.

Med tanke på hur världen är i dag är det en utmaning att sköta sin hälsa. Men tack vare medicinska framsteg och kroppens egen återhämtningsförmåga kan vi härda ut tills den tid kommer då ”ingen som har sin boning där kommer att säga: ’Jag är sjuk.’” (Jesaja 33:24; Psalm 139:14)

[Fotnoter]

[Ruta/Bilder på sidan 26]

LAKTOS KAN OCKSÅ FINNAS I:

▪ Bröd och brödprodukter

▪ Mjuka kakor och småkakor

▪ Godis

▪ Potatismospulver

▪ Margarin

▪ Läkemedel, både receptfria och receptbelagda

▪ Färdiga mixer för våfflor och kakor

▪ Frukostflingor

▪ Salladsdressingar

▪ Skivat köttpålägg

▪ Soppor