Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Går det att bryta dåliga vanor?

Går det att bryta dåliga vanor?

Bibelns syn

Går det att bryta dåliga vanor?

FÖRFATTAREN Mark Twain sade en gång: ”Att sluta röka är den lättaste sak i världen. Jag borde veta, för jag har gjort det tusentals gånger.” Twains träffande kommentar slår nog an en sträng hos många. De kanske tycker att vissa vanor är moraliskt orätta och rentav skadliga, men de vet också att det är en helt annan sak att stå emot dem och sluta upp med dem. Vanor kan med åren bli djupt rotade och vara mycket svåra att bryta. Det kan vara tröttande och till och med smärtsamt att försöka komma över vissa vanor.

Doktor Anthony Daniels, läkare på ett fängelse, säger att brottslingar ofta hävdar att de är slavar under sina begär och drifter. När man väl är beroende av något, säger de, ”styrs man av ett fruktansvärt begär som man inte kan stå emot”. Om det vore sant, kan vi knappast hållas ansvariga för att vi handlar enligt våra begär. Men är vi verkligen hjälplösa offer för våra inre drifter och önskningar? Eller kan man bryta dåliga vanor? För att få ett pålitligt svar skall vi se vad Bibeln har att säga.

Begär kontra handlingar

Bibeln säger rakt på sak att Gud håller oss ansvariga för våra handlingar. (Romarna 14:12) Han förväntar också att vi lever enligt hans rättfärdiga normer. (1 Petrus 1:15) Eftersom han är vår Skapare, vet han vad som är bäst för oss, och han ogillar många av de vanor som är vanliga i vår tid, vilket framgår av hans principer. (1 Korinthierna 6:9, 10; Galaterna 5:19–21) Men han är också realistisk, och han är medlidsam i fråga om vad han förväntar av ofullkomliga människor. (Psalm 78:38; 103:13, 14)

Psalmisten skrev därför: ”Om det var missgärningar du gav akt på, Jah, Jehova, vem skulle då kunna bestå?” (Psalm 130:3) Jehova är fullt medveten om att ”benägenheten hos människans hjärta är ond alltifrån hennes ungdom”. (1 Moseboken 8:21) Vårt genetiska arv, våra medfödda svagheter och våra tidigare erfarenheter gör det omöjligt för oss att undvika alla dåliga tankar och önskningar. I sin kärlek begär Jehova därför inte att vi skall vara fullkomliga. (5 Moseboken 10:12; 1 Johannes 5:3)

Men Guds omtänksamhet befriar oss inte från ansvaret att kämpa mot orätta begär. Aposteln Paulus sade själv att han hade en kamp mot orätta begär, men han gav inte upp. (Romarna 7:21–24) Han sade: ”Jag [är] hårdhänt mot min kropp och leder den som en slav.” Och varför gjorde han det? ”För att jag ... inte själv på ett eller annat sätt skall bli underkänd.” (1 Korinthierna 9:27) Självbehärskning är alltså nödvändig för att man skall kunna bekämpa felaktiga böjelser och vanor och till slut få kontroll över dem.

Förändring är möjlig

Beteendevetare säger att både goda och dåliga vanor är inlärda och något man lägger sig till med. Om det är så, kan man också sluta upp med dåliga vanor. Men hur då? ”Tänk igenom fördelarna med att bryta gamla mönster. Gör sedan en lista på hur ditt förändrade beteende kan förbättra ditt liv”, säger författarna till en bok som handlar om att hantera stress. Om man alltså inriktar sig på fördelarna med att ändra ett negativt handlingsmönster, kan man bli motiverad att göra förändringar.

Tänk på aposteln Paulus ord att vi ”skall förnyas i den kraft som påverkar ... [vårt] sinne”. (Efesierna 4:22, 23) Den kraften är vår dominerande mentala inställning. Man kan förändra den kraften genom att närma sig Gud och utveckla uppskattning av hans normer. När man vet att man gläder Jehova, blir man uppmuntrad att göra de nödvändiga förändringarna. (Psalm 69:30–33; Ordspråksboken 27:11; Kolosserna 1:9, 10)

Det är naturligtvis inte lätt att lägga bort dåliga vanor som vi kanske har dragits med i många år, och vi skall inte underskatta den kamp som ligger framför oss. Vi kommer säkert att råka ut för bakslag. Men tänk på att det alltid brukar gå lättare med tiden. Ju mer man anstränger sig, desto mer kommer det nya handlingssättet att bli en naturlig del av ens personlighet.

De som älskar Gud kan också vara säkra på att få hans hjälp och välsignelse. Paulus försäkrar: ”Gud är trofast, och han skall inte låta er bli frestade utöver vad ni kan tåla, utan ... han [skall] också bereda utvägen, så att ni kan uthärda den.” (1 Korinthierna 10:13) Snart kommer Jehova Gud att avlägsna den här onda världsordningen tillsammans med alla dess frestelser och begär. (2 Petrus 3:9–13; 1 Johannes 2:16, 17) Alla ofullkomliga människor som överlever det här ingripandet kan så småningom bli helt och för evigt botade från allt slags lidande – fysiskt, psykiskt och emotionellt. Gud lovar: ”Det som varit skall man inte mer komma ihåg, inte heller skall tanken på det komma upp i hjärtat.” (Jesaja 65:17) ”Det som varit” inbegriper utan tvivel sådana begär och önskningar som skapar problem för oss. Är inte detta en mycket god anledning till att vi bör göra allt som står i vår makt för att bekämpa dåliga vanor?

[Ruta/Bilder på sidorna 21]

HUR MAN KAN BRYTA DÅLIGA VANOR

1. Uppmärksamma dina dåliga vanor och erkänn dem. Fråga dig själv: Är den här vanan verkligen bra för mig? Irriterar den andra? Påverkar den hälsan, ekonomin, välbefinnandet, familjen eller sinnesfriden? Hur skulle det kännas att slippa den här vanan?

2. Ersätt den dåliga vanan med något positivt. Använder du till exempel för mycket tid till att surfa på Internet och ser du kanske då på sådant som är nedbrytande? I så fall är det bättre att använda tiden till något annat, som att läsa, studera eller motionera.

3. Notera dina framsteg. Använd ett par minuter varje dag till att begrunda dina framsteg. Om du får ett återfall, fråga dig då vad som var den utlösande faktorn.

4. Ta hjälp av andra. Berätta för släkt och vänner att du försöker bryta den här vanan, och be dem att påminna dig när du verkar återfalla. Prata med andra som har klarat av att bryta samma vana. (Ordspråksboken 11:14)

5. Var balanserad och realistisk. Förvänta dig inte att du skall lyckas på en gång. Vanor som har utvecklats under flera år kan vara seglivade.

6. Be till Jehova. Med hans hjälp kan du bryta alla slags dåliga vanor. (Psalm 55:22; Lukas 18:27)