Yaa mi ní ɔ nɔ

Yaa e mi ní ɔ mi

Mɛni He Je Nɛ E Hia Nɛ Wa Ná Hɛ Kɛ Nɔ Fɔmi?

Mɛni He Je Nɛ E Hia Nɛ Wa Ná Hɛ Kɛ Nɔ Fɔmi?

Mɛni He Je Nɛ E Hia Nɛ Wa Ná Hɛ Kɛ Nɔ Fɔmi?

KAA Daniel nɛ wa tu e he munyu kɛ sɛ hlami kaa e ná kansa a ya nɔ nɛ e hɛɛ e hɛ kɛ nɔ fɔmi ɔ mi ɔ, jinɛ mɛni ko ba? Anɛ e kansa a ko jɔ lo? Anɛ e ko hi wami mi kɛ ba si mwɔnɛ ɔ lo? Nihi nɛ a he ye kaa hɛ kɛ nɔ fɔmi yeɔ bua nɔ ngɛ si fɔfɔɛ kaa jã a mi po be susue jã. Enɛ ɔ haa nɛ wa naa sane ko nɛ he hia. E sɛ nɛ waa wo hɛ kɛ nɔ fɔmi nɛ wa ma ná a he zã tsɔ. Hɛ kɛ nɔ fɔmi tsu we nɔ́ fɛɛ nɔ́ he ní.

Benɛ CBS amaniɛ bɔmi ní tsumi he ɔ bi Dr. Nathan Cherney munyu ɔ, e de nɔ́ ko kɛ kɔ oslaa nɛ ngɛ he kaa o ma de nɔ ko nɛ e be he wami wawɛɛ ɔ kaa hɛ kɛ nɔ fɔmi ma nyɛ ma ha nɛ e ná tsami ɔ he. E de ke: “Wa naa nɛ huno komɛ nɛ a yihi be he wami ɔ kãa a yi ɔmɛ a hɛ mi kaa a susu we ní kpakpahi a he, nɛ lɔ ɔ he je nɛ a hiɔ ɔ jɔɛ ɔ nɛ.” Dr. Cherney de hu ke: “Susumi nɛ nihi hɛɛ kaa juɛmi nɛ da nɛ nɔ ko ma ná a ma ha nɛ e hiɔ ɔ nɛ jɔ ɔ haa nɛ ke nɔ ɔ hiɔ ɔ jɔɛ ɔ, a susuɔ kaa hiɔtsɛ ɔ bɔɛ e he mɔde. Susumi nɛ ɔ hí kulaa.”

Ngɛ anɔkuale mi ɔ, nihi nɛ a nu hiɔ nɛ be tsaba a gbleɔ si fɔfɔɛ nɛ mi wa mi daa ligbi. Enɛ ɔ he ɔ, e sɛ nɛ a suɔli nɛ a ha nɛ a nu he kaa a bɔɛ a he mɔde ngɛ si fɔfɔɛ nɛ mi wa nɛ a ngɛ mi gblee ɔ mi. Jã peemi ma ha nɛ si fɔfɔɛ nɛ a ngɛ mi ɔ ma puɛ kulaa. Anɛ enɛ ɔ tsɔɔ kaa se nami ko be hɛ kɛ nɔ fɔmi he lo?

Pi jã kulaa ji sane ɔ. Dɔkita a nɛ wa tu e he munyu kɛ sɛ hlami ɔ ní tsumi titli ji kaa e maa wo hiɔtsɛmɛ a bua konɛ a nyɛ nɛ a da a hiɔ ɔmɛ a nya. Dɔkita nɛ ɔmɛ he ye kaa e he hia nɛ a wo hiɔtsɛmɛ a bua ke ji kaa a hiɔ ɔ he wa wawɛɛ po, ejakaa e yeɔ bua mɛ. Odase yemihi fuu ngɛ nɛ tsɔɔ kaa hɛ kɛ nɔ fɔmi ma nyɛ maa ye bua hiɔtsɛ ko konɛ e nyɛ nɛ e da e hiɔ ɔ nya.

Se Nami Ngɛ Hɛ Kɛ Nɔ Fɔmi He

Dr. W. Gifford-Jones de ke, “Hɛ kɛ nɔ fɔmi ji tsopa agbo.” E hyɛ níhi a mi hlami ko nɛ a pee kɛ kɔ bɔ nɛ bua womi yeɔ bua nihi nɛ a nu hiɔ nɛ be tsaba ha a mi. E na kaa hiɔtsɛmɛ a bua nɛ a woɔ ɔ yeɔ bua mɛ nɛ a náa hɛ kɛ nɔ fɔmi, nɛ a náa susumi nɛ da ngɛ a si fɔfɔɛ ɔ he. Níhi a mi hlami ko nɛ a pee ngɛ jeha 1989 ɔ mi ɔ tsɔɔ kaa ke a wo hiɔtsɛmɛ a bua a, a se pɔɔ kɛmi, se níhi a mi hlami nɛ a pee lingmi nɛ ɔ mɛ munyu nɛ ɔ nɔ mi. Se kɛ̃ ɔ, níhi a mi hlami tsɔɔ kaa hiɔtsɛmɛ nɛ a woɔ a bua a hɛwi tsɔ, nɛ a nui yeyee he tsɔ kaa bɔ nɛ e baa ngɛ hiɔtsɛmɛ nɛ a wui a bua a a blɔ fa mi ɔ.

Moo hyɛ níhi a mi hlami nɛ a pee kɛ kɔ bɔ nɛ susumi nɛ da loo susumi nɛ dɛ nɛ nɔ ko ma ná a ma nyɛ ma ha nɛ e ná tsui hiɔ ko nɛ a tsɛɛ ke coronary heart disease (CHD) ɔ. A je blɔ pee níhi a mi hlami kɛ kɔ nyumuhi nɛ a hiɛ pe 1,300 a si himi he. A kpɛti ni komɛ hɛɛ susumi nɛ da ngɛ si himi he, nɛ a kpɛti ni komɛ hu hɛɛ susumi nɛ dɛ ngɛ si himi he. Jeha nyɔngma se ɔ, a na kaa a kpɛti nihi lafa mi gbami 12 ná hiɔ nɛ a tsɛɛ ke coronary heart disease (CHD) ɔ eko. A na kaa ni nɛmɛ nɛ a hɛɛ we susumi nɛ da ngɛ si himi he ɔ a kpɛti ni nɛmɛ nɛ a nu hiɔ ɔ hiɛ kulaa pe ni nɛmɛ nɛ a hɛɛ susumi nɛ da ngɛ si himi he ɔ. Ní lelɔ kpanaa nɛ a tsɛɛ lɛ ke Laura Kubzansky nɛ e kaseɔ bɔ nɛ nihi peeɔ a ní ha a he ní ngɛ Harvard School of Public Health ɔ de ke: “A be nɔ mi mami tsɔ̃ ngɛ níhi a mi hlami komɛ nɛ a pee kɛ ma nɔ mi kaa susumi nɛ da nɛ hiɔtsɛ ko maa hɛɛ ɔ maa ye bua e nɔmlɔ tso mi he wami nami ɔ mi. Se níhi a mi hlami nɛ ɔ ji kekleekle nɔ́ nɛ a pee ngɛ tsui hiɔ blɔ fa mi nɛ tsɔɔ kaa ke nɔ ko hɛɛ susumi nɛ da a, e yeɔ bua lɛ niinɛ.”

Níhi a mi hlami kpahi nɛ a pee ɔ tsɔɔ kaa, ke a pee nihi nɛ a naa a hiɔ ɔ kaa e maa hi tsami operation ɔ, a hiɔ ɔ jɔɔ mla pe ni nɛmɛ nɛ a naa a hiɔ ɔ kaa e be hie tsami ɔ. Ngɛ anɔkuale mi ɔ, a tsɔɔ kaa ke nɔ ko hɛɛ susumi nɛ da ngɛ si himi he ɔ, e wami se kɛɛ. A pee níhi a mi hlami ko kɛ kɔ bɔ nɛ susumi nɛ da kɛ susumi nɛ dɛ nɛ nihi nɛ a wa ngɛ jeha mi ɔ ma ná ngɛ si himi he ɔ náa a nɔ he wami ha a he. A na kaa ke a mane nihi nɛ a wa ngɛ jeha mi sɛ gbi, nɛ a de mɛ kaa mɛ nihi nɛ a wa ngɛ jeha mi ɔ ngɛ níhi a si kpami kɛ nile ɔ, e haa nɛ a nɔ gbagba tee, nɛ a náa he wami ehe. He wami nɛ a náa a ngɛ kaa he wami nɛ a ma ná ke a gbɔle a kpɔ mi otsi 12 sɔuu!

Mɛni he je nɛ hɛ kɛ nɔ fɔmi, susumi nɛ da, loo juɛmi nɛ da nɛ nɔ ko ma ná ngɛ si himi mi ɔ yeɔ bua nɛ e náa nɔmlɔ tso mi he wami kpakpa a? E ngɛ heii kaa je mi si kpali kɛ dɔkitahi nui bɔ nɛ adesa juɛmi kɛ e nɔmlɔ tso ɔ tsuɔ ní ha a sisi tɛ̃, enɛ ɔ he ɔ, a be nyɛe ma ha sane bimi nɛ ɔ heto. Se kɛ̃ ɔ, ní leli nɛ a kaseɔ nɔ́ nɛ ɔ he ní ɔ ma nyɛ maa tsɔɔ wɔ a juɛmi ngɛ he. Kaa nɔ hyɛmi nɔ́ ɔ, ní lelɔ ko nɛ e kase juɛmi ɔ he ní ɔ de ke: “Ke nɔ ko bua jɔɔ e he nɛ e ngɛ hɛ kɛ nɔ fɔmi ɔ, e tsui nɔɔ e mi. Ke nɔ ko bua jɔ ɔ, e hɛwi nɛ e pee we yeyeeye, nɛ enɛ ɔ haa nɛ e náa nɔmlɔ tso mi he wami. Ke nɔ ko ngɛ hlae nɛ e hi nɔmlɔ tso mi he wami kpakpa a, e sa nɛ e bua nɛ jɔ e he, nɛ e ná juɛmi nɛ da ngɛ si himi he, nɛ e ná hɛ kɛ nɔ fɔmi.”

Susumi nɛ ɔ ma nyɛ maa pee dɔkitahi kɛ je mi si kpali nyakpɛ, se e pee we Baiblo kaseli nyakpɛ. Maa pee jeha 3,000 nɛ be ɔ, mumi klɔuklɔu ɔ ha nɛ Matsɛ Salomo ngma ke: “Ke nɔ ko bua jɔ e he be tsuaa be ɔ, e ngɛ kaa tsopa nɛ haa nɔ he wami. Se daa nɛ ke nɔ pee vii ɔ, e ngɛ lɛ nitsɛ e he gbee.” (Abɛ 17:22) Mo kadi nɔ́ nɛ a de ngɛ hiɛ ɔ. Kuku nɛ ɔ de we ke bua jɔmi tsaa hiɔ ko, mohu ɔ, e de ke “e ngɛ kaa tsopa nɛ haa nɔ he wami.”

Ke jã a, lɛɛ wa ma bi ke, kaa hɛ kɛ nɔ fɔmi ji tsopa a, dɔkita te nɛɛ lɛ e be yi jee kɛ ha e hiɔtsɛmɛ? Pi hiɔ blɔ fa mi pɛ nɛ hɛ kɛ nɔ fɔmi yeɔ bua nɔ ngɛ, se nami kpahi fuu ngɛ he.

Bɔ Nɛ Susumi Nɛ Da Aloo Susumi Nɛ Dɛ Nɛ O Maa Hɛɛ ɔ Ma Ná O Wami Nɔ He Wami Ha

Níhi a mi hlali tsɔɔ kaa ke nɔ ko hɛɛ juɛmi nɛ da ngɛ níhi a he ɔ, e náa he se ngɛ blɔ slɔɔtohi a nɔ. Nɔ ɔ bɔɔ mɔde ngɛ sukuu kɛ ní tsumi he, nɛ e bɔɔ mɔde ngɛ fo kami mi hulɔ. Kaa nɔ hyɛmi nɔ́ ɔ, a pee níhi a mi hlami ngɛ yihi a fo tumi kuu ko he. Nikɔtɔmahi nɛ a hyɛɛ a nɔ ɔ hyɛ a mɔde bɔmi kɛ a nyɛmi. Jamɛ a be ɔ mi nɔuu ɔ, a bi yi ɔmɛ munyu nɛ a hyɛ hɛ kɛ nɔ fɔmi nɛ a ngɛ, kaa a maa ye kunimi aloo a be kunimi yee. Nyagbenyagbe ɔ, a na kaa ni nɛmɛ nɛ a ngɛ hɛ kɛ nɔ fɔmi kaa a maa ye kunimi ɔ bɔ mɔde wawɛɛ pe bɔ nɛ nikɔtɔma amɛ susu ɔ po. Mɛni he je nɛ hɛ kɛ nɔ fɔmi náa nɔ nɔ he wami jã a?

A pee níhi a mi hlami kɛ kɔ juɛmi nɛ dɛ nɛ nɔ ko ma ná a hu he. Ngɛ jeha 1960 mi ɔ, níhi a mi hlami ko nɛ a pee ngɛ bɔ nɛ lohwehi peeɔ a ní ha a he ɔ ha nɛ a yɔse nɔ́ ehe ko, nɛ ji kaa ke lohwe komɛ ka kaa a maa pee nɔ́ ko nɛ a yí manye ɔ, be kpa a, a bɔɛ mɔde kaa a maa pee jamɛ a nɔ́ ɔ hu. A na kaa be komɛ ɔ, nimli adesahi hu jeɔ su nɛ ɔ kpo. Kaa nɔ hyɛmi nɔ́ ɔ, a ngɔ kuu ko kɛ ya he ko, nɛ a ha nɛ ngmlaa ko nɛ nya wa bɔni pɛmi, nɛ a tsɔɔ mɛ ní komɛ nɛ ke a nyɛ nɔ ɔ, ngmlaa ma kpa pɛmi. A pee jã, nɛ ngmlaa kpa pɛmi.

A ngɔ kuu enyɔne kɛ ya lejɛ ɔ nɔuu nɛ a ha nɛ ngmlaa a ngɛ pɛe wawɛɛ, nɛ a tsɔɔ mɛ níhi nɛ́ a nyɛ nɔ konɛ ngmlaa a nɛ kpa pɛmi. Se nɛ́ a nyɛ ní ɔmɛ a nɔ ɔ, ngmlaa kpa we pɛmi. Ngɛ anɔkuale mi ɔ, nihi nɛ a ngɛ kuu enyɔne ɔ mi ɔ a kpɛti nihi fuu a kɔni mi jɔ̃. Pee se nɛ a kpale ka mɛ ɔ, a pee we si fɔfɔɛ ɔ he nɔ́ ko kulaa. A susu kaa nɔ́ ko be nɛ a maa pee ngɛ si fɔfɔɛ ɔ he nɛ maa ye manye. Se ni komɛ nɛ a hɛɛ susumi nɛ da ngɛ kuu nɛ ɔ mi ɔ lɛɛ a bɔ mɔde kaa a maa pee si fɔfɔɛ ɔ he nɔ́ ko.

Enɛ ɔ ha nɛ Dr. Martin Seligman nɛ e piɛɛ nihi nɛ a to níhi a mi hlami nɛ ɔ he blɔ nya a he ɔ ma e juɛmi nya si kaa e maa kase susumi nɛ da kɛ susumi nɛ dɛ nɛ nihi hɛɛɔ ngɛ níhi a he ɔ he ní. E kase nɔ́ he je nɛ ni komɛ susuɔ kaa a be hɛ nɔ kami ɔ he ní. E tsɔɔ kaa susumi nɛ dɛ nɛ nihi hɛɛɔ ɔ ha we nɛ a tsuɔ si fɔfɔɛhi nɛ a kɛ kpeɔ ɔmɛ a he ní. Dr. Martin Seligman ma e munyu ɔ nya si ke: “Jeha nyingmi enyɔ kɛ enuɔ nɛ i kɛ pee níhi a mi hlami ɔ ha nɛ i na kaa, ke daa nɛ ɔ wa hɛɛ susumi nɛ dɛ kaa wɔ lɛ wa ha nɛ níhi yɛ nɔ saminya ngɛ wa si himi mi, nɛ ní yayahi maa ya nɔ maa hi wa nɔ bae ɔ, e maa ba mi jã. Enɛ ɔ he ɔ, susumi nɛ da nɛ wa maa hɛɛ ɔ maa ye bua wɔ wawɛɛ.”

Eko ɔ, nɔ́ nɛ e de nɛ ɔ maa pee nɔ́ ehe kɛ ha nihi fuu mwɔnɛ ɔ, se enɛ ɔ pi nɔ́ ehe kɛ ha nihi nɛ a kaseɔ Baiblo ɔ. Mo kadi abɛ nɛ nyɛɛ se nɛ ɔ: “Ke haomi ba o nɔ, nɛ o pee gbedee ɔ, e tsɔɔ kaa o he wami pi saasaa.” (Abɛ 24:10) Niinɛ, Baiblo ɔ tsɔɔ heii kaa ke nɔ ko kɔni mi jɔ nɛ e hɛɛ susumi nɛ dɛ ɔ, e be nyɛe maa pee sisi fɔfɔɛ nɛ e ngɛ mi ɔ he nɔ́ ko. Lɛɛ mɛni nɛ o maa pee konɛ o susu ní kpakpahi a he be fɛɛ be, nɛ́ o ná hɛ kɛ nɔ fɔmi ngɛ si himi mi?

[Foni]

Hɛ kɛ nɔ fɔmi ma nyɛ maa ye bua mo wawɛɛ