Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Man kan bekämpa pessimism

Man kan bekämpa pessimism

Man kan bekämpa pessimism

HUR betraktar du de motgångar du möter? Många experter menar att ditt svar på den frågan säger en hel del om huruvida du är optimist eller pessimist. Vi drabbas alla av svåra prövningar i livet, några av oss mer än andra. Men varför verkar somliga människor komma igen efter sådant, redo att ta nya tag, medan andra verkar ge upp redan efter relativt små motgångar?

Tänk dig att du söker arbete och går på en anställningsintervju, men blir inte anställd. Hur tänker du då på den här händelsen efteråt? Du kanske tar det hela mycket personligt och betraktar det som ett bestående problem och säger till dig själv: ”Det finns ingen som vill anställa en sådan som jag. Jag får aldrig något arbete.” Eller ännu värre, du skulle kunna låta detta enda bakslag färga din syn på varje sida av ditt liv och tänka: ”Jag är fullständigt misslyckad. Jag är inte till glädje för någon.” Detta är två exempel på en pessimistisk syn.

Att bekämpa pessimism

Hur kan man då bekämpa sådana negativa tankar? Det första viktiga steget är att lära sig att känna igen dem. Nästa steg är att bekämpa dem. Sök finna andra förnuftiga förklaringar. Är det verkligen sant att du blev avvisad för att ingen ville anställa dig? Eller var det kanske så att arbetsgivaren helt enkelt sökte någon med andra kvalifikationer?

Du kan få hjälp att inse vilka av dina pessimistiska tankegångar som är överreaktioner genom att se på de faktiska förhållandena. Innebär ett enda avslag verkligen att du är helt misslyckad, eller kan du tänka på andra områden i ditt liv där du har haft en viss framgång, till exempel i dina andliga strävanden, i ditt familjeliv eller i din vänkrets? Lär dig att ta dina dystraste tankegångar för vad de är: rena svartmålningen. Hur kan du egentligen veta att du aldrig skall få ett arbete? Men det finns mer du kan göra för att skjuta bort negativa tankar.

Ett positivt, målinriktat tänkande

På senare år har forskare utformat en intressant, men rätt snäv definition av hopp. De säger att hopp innebär att tro att man kan nå sina mål. Men som följande artikel visar inbegriper hopp faktiskt mycket mer än så. Definitionen här ovan verkar dock vara användbar på flera sätt i vårt eget liv. Den kan hjälpa oss att utveckla ett mer positivt, målinriktat tänkande.

Om vi skall tro att vi kan nå framtida mål, måste vi skaffa oss erfarenhet av att sätta upp mål och så nå dem. Om du tycker att du inte har en sådan erfarenhet, kan det vara bra att allvarligt tänka över de mål som du sätter upp för dig själv. För det första: Har du några mål? Det är bara alltför lätt att bli uppslukad av det dagliga livet med dess jäkt och stress och inte stanna upp och tänka efter vad vi egentligen vill få ut av livet och vad som betyder mest för oss. Denna praktiska princip att slå fast vad som bör komma först har redan för länge sedan blivit väl uttryckt i Bibeln: ”Skaffa er visshet i fråga om de viktigare tingen.” (Filipperna 1:10)

När vi väl har avgjort vad som är viktigast, blir det lättare att sätta upp vissa viktiga mål inom olika områden, till exempel i vårt andliga liv, vårt familjeliv och vårt förvärvsarbete. Men det är viktigt att vi till en början inte sätter upp för många mål och att varje mål är sådant att vi vet att vi lätt kan nå det. Om ett mål är alltför svårt att nå, kan det göra oss modfällda och få oss att ge upp. Därför är det ofta bra att dela upp ett stort långsiktigt mål i mindre kortsiktiga delmål.

”Man kan om man vill”, så lyder ett gammalt talesätt, som det verkar ligga en viss sanning i. När vi väl har satt upp olika mål måste vi ha viljan, önskan och beslutsamheten att försöka nå dem. Vi kan stärka den beslutsamheten genom att begrunda värdet av att nå våra mål och de belöningar vi då kommer att få. Det kommer naturligtvis att uppstå hinder på vägen, men vi måste se dem som utmaningar i stället för som återvändsgränder.

Men vi måste också tänka ut hur vi rent praktiskt skall kunna nå våra mål. Författaren C. R. Snyder, som har gjort en omfattande undersökning av värdet av att ha hopp, föreslår att man tänker ut många olika sätt att kunna nå ett mål. När ett sätt inte fungerar, kan man därför pröva ett andra och ett tredje osv.

Snyder rekommenderar också att man skall lära sig när det är dags att byta ut ett mål mot ett annat. Att grubbla över ett mål som är omöjligt att nå gör oss bara nedslagna. Men om vi ersätter det med ett mer realistiskt mål, får vi något nytt att hoppas på.

Bibeln innehåller ett belysande exempel på detta. Kung David ville gärna bygga ett tempel åt sin Gud, Jehova. Men Gud sade till David att det var hans son, Salomo, som skulle få detta privilegium. I stället för att försöka framhärda inför denna nedslående utveckling ändrade David sina mål. Han gick nu in för att samla in de medel och det material som hans son kunde behöva för att fullborda projektet. (1 Kungaboken 8:17–19; 1 Krönikeboken 29:3–7)

Även om vi lyckas bygga upp hopp i vårt eget liv genom att bekämpa pessimism och utveckla ett positivt målinriktat tänkande, är det ändå ett stort hinder på vägen. På vad sätt? Jo, mycket av den hopplöshet vi möter i den här världen kommer från faktorer som är helt utanför vår kontroll. När vi tänker på de överväldigande problem som drabbar mänskligheten – fattigdomen, krigen, orättvisorna och det ständigt överhängande hotet av sjukdom och död – hur kan vi då bevara en hoppfull inställning?

[Bild på sidan 7]

Om du inte får ett arbete du sökt, utgår du då ifrån att du aldrig kommer att få ett arbete?

[Bild på sidan 8]

Kung David var flexibel när det gällde sina mål