Bibliotek – inkörsportar till kunskap

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I AUSTRALIEN

BIBLIOTEKEN har kallats ”en av civilisationens pelare”. I The World Book Encyclopedia står det att de är bland de största befrämjarna av kultur och teknik. Den tyske poeten Goethe kallade dem mänsklighetens minne.

Vilka bibliotek har haft störst betydelse? Vilken bok har haft störst inverkan på biblioteken och fått flest människor att lära sig läsa och skriva? Och hur många böcker finns det i de största biblioteken i dag? För att besvara den första frågan skall vi förflytta oss bakåt i tiden och besöka ett av de äldsta biblioteken i historien.

Ett forntida ”uppslagsverk fyllt med mänskligt vetande”

Föreställ dig att du är i Mellanöstern i nuvarande Irak. Året är 650 f.v.t. Du befinner dig innanför staden Nineves murar (i närheten av dagens Mosul). Framför dig har du det kolossala palatset som tillhör kung Assurbanipal, härskaren över Assyrien, Egypten och Babylonien. * När du står vid ingången till palatset ser du män som forslar in tunga lerkrukor i byggnaden. Männen har precis återvänt från en lång resa inom det assyriska riket. De försöker samla in varje verk man känner till som behandlar sociala, kulturella och religiösa traditioner hos  människor som bor i Assurbanipals rike. När du öppnar en av krukorna ser du att den är full av rektangulära lertavlor som är ungefär åtta centimeter breda och tio centimeter långa.

Du följer efter en av männen in i palatset, där du ser skrivare med skrivstift gjorda av ben göra kilformade tecken på små fuktiga lertavlor. De översätter dokument på främmande språk till assyriska. Lertavlorna kommer sedan att brännas i en ugn, vilket gör uppteckningarna näst intill oförstörbara. Dokumenten förvaras i rum med mängder av hyllor som är fulla med hundratals krukor. På dörrposterna till rummen finns inskrifter som anger ämnet på dokumenten i rummet. De mer än 20 000 lertavlorna i det här biblioteket innehåller information om affärstransaktioner, religiösa sedvänjor, juridik, historia, medicin samt djurs och människors fysiologi, och de utgör vad en kännare som levde senare beskrev som ett ”uppslagsverk fyllt med mänskligt vetande”.

Före och efter biblioteket i Nineve

Det fanns andra stora bibliotek före Assurbanipals bibliotek i Nineve. Kung Hammurabi byggde ett bibliotek i den babyloniska staden Borsippa 1 000 år före Assurbanipal. Ramses II grundade ett känt bibliotek i den egyptiska staden Thebe mer än 700 år före Assurbanipal. Men det breda ämnesurvalet och det enorma antalet dokument i Assurbanipals bibliotek gör att det förtjänar att kallas ”det största i den forntida världen”. Det gick 350 år innan det överträffades av ett annat bibliotek.

Det bibliotek som överträffade det i Nineve byggdes ungefär år 300 f.v.t. av Ptolemaios I Soter, en av Alexander den stores generaler. Det byggdes i den egyptiska hamnstaden Alexandria, och bibliotekarierna försökte samla in avskrifter av så många verk som möjligt från den dåtida världen. * Enligt traditionen var det i Alexandria som ungefär 70 lärda började översätta de hebreiska skrifterna i Bibeln till grekiska. Den här översättningen kom att kallas Septuaginta och användes i stor utsträckning av de första kristna.

Bibliotek i Orienten

Samtidigt som Assurbanipal utvecklade sitt bibliotek regerade Zhoudynastin i Kina. Under den dynastins regeringstid, från 1122 f.v.t. till 256 f.v.t., skrevs några böcker som kom att bli kända som de fem klassikerna. De utgjordes av en handbok i hur man förutsäger framtiden, en samling tal av forna härskare, poesi, föreskrifter om religiösa ceremonier och ritualer samt en historisk skildring av staten Lu från ungefär 722 f.v.t. till 481 f.v.t. Den sistnämnda boken tillskrivs den kinesiske filosofen Konfucius. De fem klassikerna och de många kommentarverken till dem påverkade kinesiskt tänkande och var de viktigaste inslagen i både kejserliga och privata bibliotek i mer än 2 000 år.

 I Japan grundlade Hojo Sanetoki, som tillhörde en styrande samurajfamilj, ett bibliotek år 1275 v.t. i familjens hem i Kanazawa (nu en del av Yokohama). Han försökte få tag på alla böcker som fanns på kinesiska och japanska. Samlingen finns än i dag, även om antalet böcker i den har minskat.

Bibeln, klosterbibliotek och västerländsk kultur

”Kraften i det skrivna ordet och bibliotekets värde belyses bäst med kristendomens uppkomst, spridning och fortbestånd”, sägs det i boken A History of Libraries in the Western World. Vilket samband finns det mellan tillkomsten av bibliotek och kristendomens spridning?

Sedan romarriket delats och beståndet i de stora biblioteken förstörts eller skingrats, grundades kristenhetens kloster över hela Europa, där man samlade in det som fanns kvar från de här forntida biblioteken. En av de huvudsakliga sysslorna i flera av de här klostren var att för hand göra avskrifter av bibelhandskrifter och andra handskrifter. I exempelvis benediktinklostren följde man ”Benediktinregeln”, som föreskrev att man skulle läsa och skriva av böcker.

Bibliotek i Konstantinopel inhyste och framställde avskrifter av forntida handskrifter som så småningom dök upp igen i Italien. Man tror att de här handskrifterna hade stor betydelse för att renässansen skulle sätta i gång. Historikern Elmer D. Johnson säger: ”Klosterbibliotekens betydelse när det gäller bevarandet av den västerländska kulturen kan inte bestridas. I ungefär tusen år var de Europas intellektuella hjärta, och utan dem skulle den västerländska kulturen sett helt annorlunda ut.”

Arbetet med att göra avskrifter av Bibeln bidrog till att ”Europas intellektuella hjärta” fortsatte att slå under den här perioden. Och när reformationen drog fram genom Europa gjorde önskan att läsa Bibeln att vanliga människor kastade av sig analfabetismens bojor. I boken The Story of Libraries står det: ”I den protestantiska reformationen finner vi början till uppfattningen att alla i samhället åtminstone bör vara så pass utbildade att de kan läsa Bibeln. När de teologiska dispyterna intensifierades blev det viktigt att kunna läsa ett bredare urval av religiösa skrifter. Det krävde inte bara att man kunde läsa, utan också att man hade tillgång till böckerna.”

Bibeln spelade alltså en nyckelroll både när det gällde utbredningen av bibliotek och när det gällde att lära dem som bodde i västvärlden att läsa och skriva. När sedan tryckpressen uppfanns, uppstod jättelika privata och statliga bibliotek med böcker i en mängd ämnen i Europa och så småningom i resten av världen.

Dagens bibliotek

I vår tid har somliga bibliotek vuxit och blivit enormt stora. Föreställ dig att du står bredvid en bokhylla som är 85 mil lång och som innehåller mer än 29 miljoner böcker. Ungefär så stort är världens största  bibliotek, Library of Congress i USA. Förutom böcker finns där ungefär 2,7 miljoner kassett- och videoband, 12 miljoner foton, 4,8 miljoner kartor och 57 miljoner manuskript. Varje dag utökas samlingen med 7 000 enheter!

British Library i London förfogar över det näst högsta antalet böcker, mer än 18 miljoner. Ryska statliga biblioteket i Moskva har 17 miljoner böcker och 632 000 tidningsårgångar. Frankrikes nationalbibliotek, ett av Europas äldsta statliga bibliotek, har 13 miljoner böcker. I boken Library World Records står det: ”Frankrikes nationalbibliotek var det första biblioteket som gjorde en stor del av sina samlingar tillgängliga i fulltext på Internet.” Tack vare Internet kan de som har tillgång till dator lättare än någonsin tidigare komma åt mänsklighetens kunskapsförråd.

Mängden information som allmänheten har tillgång till ökar snabbare än någonsin. Man beräknar att den totala mängden information fördubblas på fyra och ett halvt år. Enbart i USA publiceras varje år över 150 000 nya boktitlar.

Den forntida författaren och kungen Salomo gjorde en iakttagelse som är särskilt träffande i dag. Han skrev: ”Det är ingen ände på de många böcker som framställs, och ägnar man sig mycket åt dem blir kroppen trött.” (Predikaren 12:12) Men när man med urskillning använder sig av bibliotek, fortsätter de att vara vad FN-organet UNESCO kallar en ”närbelägen inkörsport till kunskap”.

[Fotnoter]

[Ruta/Bild på sidan 20]

Bibliotekariens roll

Misströsta inte om du inte hittar den bok du söker i bibliotekskatalogen. Fråga bibliotekarien i stället. Hans eller hennes hjälp är ofta ovärderlig. Roderick, som har arbetat som bibliotekarie i 20 år, säger: ”Folk känner sig ibland lite bortkomna när de kommer till bibliotek och träffar bibliotekarier. De börjar ofta med att säga: ’Det kanske är en dum fråga, men ...’ Men det finns inga dumma frågor. En bra bibliotekarie kan hitta det du är ute efter, inte nödvändigtvis det du frågar efter.”

[Ruta/Bild på sidan 21]

Vad betyder beteckningen? → Cc(x)

Deweys decimalklassifikationssystem

Många bibliotek världen över använder Deweys decimalklassifikationssystem, ett system där man ordnar böcker och andra dokument med hjälp av sifferkombinationer som visas i bibliotekskatalogen och på bokryggarna. Melvil Dewey, en framstående amerikansk bibliotekarie, publicerade sitt klassifikationssystem första gången 1876. Siffror från 000 till 999 används för att klassificera allt material ämnesvis och dela in det i tio huvudklasser:

000–099 Allmänt

100–199 Filosofi och psykologi

200–299 Religion

300–399 Samhällsvetenskaper

400–499 Språkvetenskap

500–599 Naturvetenskaper och matematik

600–699 Teknik (tillämpade vetenskaper)

700–799 Konst

800–899 Litteratur och retorik

900–999 Geografi och historia

Varje huvudklass delas sedan in i tio underklasser. Bibeln, till exempel, har ett eget nummer, 220, i huvudklassen 200 (Religion). Ämnet ”Bibeln” kan sedan delas in ytterligare, exempelvis står numret 225 för ”Nya testamentet” (de grekiska skrifterna). Ytterligare siffror visar vilket slag av bok det rör sig om. Ett bibliskt uppslagsverk får numret 220.3, där siffran 3 anger att det är ett uppslagsverk, medan ett kommentarverk till de grekiska skrifterna får 225.7.

Hur är det i Sverige?

Den som besöker svenska bibliotek brukar i stället få se bokstavskombinationer på bokryggarna. Det beror på att de flesta bibliotek i Sverige använder ett svenskt klassifikationssystem, SAB-systemet. Det publicerades första gången 1921 och har 25 huvudavdelningar. Varje huvudavdelning har en egen bokstav, och för att dela in en avdelning ytterligare lägger man sedan till fler bokstäver och ibland även siffror. Bokstaven C står för religion, och kombinationen Cb visar att det är en bibel du håller i handen. Litteratur som handlar om Bibeln i allmänhet kan få beteckningen Cc, medan ett verk som bara handlar om de grekiska skrifterna får beteckningen Ccb. Ett bibliskt uppslagsverk betecknas Cc(x), där Cc anger ämnet och (x) visar att det rör sig om ett lexikon eller ett uppslagsverk.

[Bild på sidan 18]

Assyriens kung Assurbanipal, vars bibliotek innehöll lertavlor med kilskrift, 650 f.v.t.

[Bild på sidan 18]

British Library i London

[Bild på sidan 18]

Bibliotek i ett kloster, Schweiz, 1761

[Bild på sidan 19]

Alexandrinska biblioteket, Egypten, omkring 300 f.v.t.

[Bildkälla]

Ur boken Ridpath’s History of the World (band II)

[Bild på sidorna 20, 21]

U.S. Library of Congress, världens största bibliotek

[Bildkälla]

Ur boken Ridpath’s History of the World (band IX)

[Bildkällor på sidan 18]

Fotona uppe till vänster och längst ner: Erich Lessing/Art Resource, NY; lertavla: Foto taget genom tillmötesgående från British Museum