Skydda din hud!

”Människor är inte medvetna om vilken risk solen utgör ... och vilka skador den kan tillfoga hudens DNA. Alltför många av dessa skador kan med tiden utlösa en tidsinställd bomb – hudcancer.” – Doktor Mark Birch-Machin, specialist på hudcancer.

HUDEN är kroppens största organ och mäter omkring 1,8 kvadratmeter på en man och 1,6 kvadratmeter på en kvinna. I huden finns receptorer som reagerar på smärta, beröring och temperatur. Huden är kroppens yttersta försvar mot värme, kyla och skador, och även mot gifter, kemikalier och föroreningar. Tack vare huden är kroppen vattentät och läcker inte. Fast den har en potentiell fiende – solen. Men är inte solljuset nödvändigt för liv?

Jo, det är det. Växter som vi är beroende av behöver solljus för att växa. Solljus i lagom mängd hjälper kroppen att bilda D-vitamin så att den kan ta upp kalcium, som stärker benstommen. Men bara för att korta stunder i solen är bra gäller inte regeln ”ju mer desto bättre”. Solen avger ultraviolett (UV) strålning, något som kan ge upphov till bestående skador i huden. Det leder bland annat till att huden åldras och blir rynkig i förtid.

I boken Saving Your Skin varnas det för en ännu större risk: ”Ultraviolett ljus skadar kroppens DNA [det genetiska material som kontrollerar cellernas aktivitet, till exempel celldelningen], sätter ner immunförsvaret och kan aktivera kemiska ämnen i kroppen som utlöser den kedja av händelser som leder till cancer.” Ordet ”cancer” är skrämmande. Men hur vanligt är det egentligen med hudcancer? Finns det orsak till oro?

Hudcancer – vår tids farsot

I The Merck Manual konstateras det att hudcancer är den vanligaste typen av cancer i världen. I USA får mellan var sjätte och var sjunde person någon form av hudcancer. Men antalet nya fall ökar. Enligt vad dr I. William Lane skriver i boken The Skin Cancer Answer ”beräknar man nu att 50 procent av dem som är i 65-årsåldern kommer att utveckla någon form av hudcancer”. Malignt melanom orsakar omkring 7 500 dödsfall om året i det landet, och antalet ökar, enligt American Academy of Dermatology. De som har mörk hy löper mindre risk att drabbas, men de är också i riskzonen.

Varför har hudcancer blivit en sådan farsot? Även om det kan finnas många relevanta faktorer, till exempel höjd över havet, breddgrad, molnighet och ozonlagrets skick, kan den största  boven i dramat helt enkelt vara överdriven exponering för solen. Vår livsstil har förändrats. Fler har möjlighet att åka på solsemestrar och att ägna sig åt sådana utomhusaktiviteter som att vandra i bergen och åka skidor, och det har blivit allt populärare bland dem som arbetar inomhus. Även modet har förändrats. Förr krävde anständigheten att män och kvinnor hade näst intill heltäckande badkläder, men nu har baddräkterna blivit mindre och visar mer av huden. Samtidigt har antalet fall av hudcancer ökat. Kände öknens beduiner, med sina långa, fladdrande dräkter och huvudbonader, till något som vi verkar ha förbisett?

Hudcancer – en verklig fara

De tre vanligaste typerna av hudcancer är basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Basalcellscancer och skivepitelcancer börjar i överhuden, som i genomsnitt bara är en millimeter tjock. De här icke-melanoma cancerformerna verkar orsakas av regelbunden och långvarig exponering för solen, en sådan som de som arbetar utomhus ofta utsätts för, och de uppträder så gott som uteslutande på ställen på kroppen som är mer utsatta för solen, till exempel ansiktet och händerna. * Cancersvulsterna, de så kallade karcinomen, börjar vanligen som en liten knuta eller ett sår på huden som växer och ofta blöder och inte riktigt vill läka. Från det stället kan cancern sedan sprida sig till närliggande vävnader. Omkring 75 procent av alla fall av hudcancer är basalcellscancer. Det är inte lika vanligt med skivepitelcancer, men den cancerformen har lättare att bilda metastaser, dvs. att sprida sig från det ursprungliga stället till andra delar av kroppen. Det är viktigt med en tidig diagnos, för även om de här två typerna av hudcancer är lättast att bota, kan de leda till döden om de inte behandlas.

Malignt melanom, som inte svarar för mer än fem procent av alla hudcancerfall, börjar också i överhuden. En av de främsta orsakerna till den här typen av cancer verkar vara upprepad, intensiv exponering för solen, en sådan som de som arbetar inomhus utsätter sig för när de är på solsemester. Ungefär hälften av alla fall av malignt melanom utvecklas i födelsemärken, framför allt på övre delen av ryggen och på underbenen.

Den här typen av cancer är den dödligaste, för om den inte behandlas i tid kan den angripa underhuden, där hudens blodkärl och lymfkärl ligger. Därifrån kan det snabbt bildas metastaser. Onkologen dr Larry Nathanson säger: ”Paradoxen med den här sjukdomen är att den har goda prognoser när den behandlas på ett tidigt stadium, men när det väl har bildats metastaser svarar den inte längre lika bra på behandling med medicinering eller strålning.” Faktum är att det endast är 2 eller 3 procent av alla patienter med melanom som bildat metastaser som överlever 5 år eller mer. (Se rutan ”Tecken på malignt melanom” på sidan 7.)

Vilka riskerar då att drabbas av hudcancer? Förutom personer som har utsatts för långvarig eller upprepad och intensiv exponering  för solen är det främst de som har ljus hy, blont hår, blå ögon, födelsemärken, fräknar och ärftliga anlag som riskerar att drabbas. Hudcancer är mycket mindre vanligt bland mörkhyade personer. Betyder det här att ju brunare man är, desto mindre är risken för att man skall få hudcancer? Nej, för även om solbränna är hudens sätt att skydda sig mot UV-strålning, skadas huden under den här processen, och upprepade skador ökar risken för hudcancer.

Behandling av hudcancer

Det finns flera metoder för att behandla en hudtumör: kirurgisk excision (bortskärning), skrapning, bränning med elektrisk ström, kryokirurgi (frysning) och strålning. Vilken metod som används beror på vilken typ av tumör man har, var den sitter och tidigare behandling. Svårigheten är att få bort alla cancerceller. En metod som kallas Mohs kirurgi, en mikroskopisk fryssnittningsteknik, har visat sig vara framgångsrik när det gäller att behandla basalcellscancer och skivepitelcancer (antalet botade fall ligger på 95–99 procent). Vid ingreppet bevaras en så stor del av den friska vävnaden som möjligt, och det gör att det blir mindre märkbara ärr. Oavsett vilken behandlingsmetod som används, kan det visa sig vara nödvändigt att ersätta den avlägsnade huden med ett tunt lager hud från ett annat ställe på kroppen.

Vid National Institute on Aging i USA säger man: ”Alla former av hudcancer skulle kunna botas, om de upptäcktes och kom till en läkares kännedom innan de fick en chans att sprida sig.” Det är därför oerhört viktigt att de upptäcks i tid. Men vad kan man göra för att förebygga hudcancer?

Var försiktig i solen

Vi behöver lära oss att vara försiktiga i solen redan som barn. Enligt The Skin Cancer Foundation får de flesta omkring 80 procent av sin solstrålning före 18 års ålder. En enda solbränna som leder till sveda och rodnad i barndomen beräknas fördubbla risken för melanom senare i livet. Det beror på att det kan ta 20 år eller mer för hudcancer att utvecklas. (Råd och tips om hur du skyddar din hud ges i rutan på sidan 8.)

I Australien är förekomsten av hudcancer hög – i synnerhet av melanom. * Det beror på att befolkningen till största delen består av ljushyade invandrare från Nordeuropa, som oftast bor vid de soliga stränderna längs kusten. I en undersökning framkom det att ju tidigare i livet de kom till Australien, desto större var risken att de skulle utveckla melanom, något som visar behovet av att man lär sig att vara försiktig i solen redan i tidig ålder. De australiska myndigheterna har dragit i gång en offensiv kampanj för att upplysa människor om farorna med solen och gått ut med en slogan som lyder: ”Dra på, sätt på och smörj in”, som står för: ”Dra på dig en T-shirt, sätt på dig en hatt och smörj in dig med solskyddsmedel.” De här ganska små förändringarna i fråga om livsstil har påverkat förekomsten av melanom bland yngre åldersgrupper i landet.

När det gäller solskyddsmedel bör du välja en sort som ger skydd mot både UVA- och UVB-strålning. Detta är viktigt även molniga dagar, eftersom 85 procent av all UV-strålning kan tränga igenom moln. Den kan också tränga igenom klart vatten. En del experter rekommenderar en solkräm med åtminstone solskyddsfaktor (SPF) 15. För att räkna ut hur mycket skydd det ger kan du multiplicera det antal minuter du normalt kan vara i solen utan att bli bränd med solskyddsfaktorn, i det här fallet 15. Ny kräm bör strykas på minst varannan timme, men att man stryker på mer gör inte att man kan sola längre.

 I boken The Skin Cancer Answer sägs det också att man inte får lura sig till att tro att man är säker bara för att man använder solskyddsmedel. Det finns inget solskyddsmedel som ger ett 100-procentigt skydd mot solsveda, och det ger heller inget fullgott skydd mot hudcancer. Användandet av solkrämer kan faktiskt indirekt öka risken för hudcancer – om det gör att man stannar ute längre i solen. I boken sägs det: ”Det finns inget som kan ersätta säkra solvanor. Det bästa sättet att skydda sig mot hudcancer anses vara att ha på sig skyddande kläder och att stanna inomhus under de timmar då solljuset är som starkast.”

Vad kan man då säga om att sola inomhus med hjälp av solarier eller sollampor? Tjugo minuter i ett solarium beräknas motsvara ungefär fyra timmar i solen. Tidigare trodde man att solarier var säkra, eftersom de i huvudsak avgav UVA-strålning, som inte verkade orsaka brännskador. Men i The Skin Cancer Answer konstateras det: ”Det är nu känt att UVA-strålning tränger längre ner i huden än UVB-strålning och att det kan orsaka hudcancer och försvaga immunsystemet.” I The Miami Herald rapporterades det om en undersökning som visade att ”risken att drabbas av melanom ökade med 55 procent” hos kvinnor som använde solarium minst en gång i månaden.

Det är alltså mycket viktigt att vara försiktig när man är i solen. Kom ihåg att de solskador du får i dag kan utvecklas till hudcancer om 20 år eller mer. Hur har några som kämpat mot hudcancer klarat av sin situation, och vad har varit till hjälp för dem?

[Fotnoter]

[Ruta/Bilder på sidan 7]

TECKEN PÅ MALIGNT MELANOM

1. ASYMMETRISKA. De flesta melanom (elakartade hudtumörer) i tidigt stadium är asymmetriska. Vanliga födelsemärken är runda och symmetriska.

2. OJÄMNA KANTER. Tidiga melanom har ofta oskarpa och ojämna kanter. Vanliga födelsemärken har jämna och tydligt rundade kanter.

3. ÄNDRAR FÄRG. Det första tecknet på melanom är ofta att de skiftar i brunt, mörkbrunt eller svart. Med tiden kan röda, vita och blå nyanser framträda. Vanliga födelsemärken har vanligtvis en jämn brun färgton.

4. ÄNDRAR STORLEK. Tidiga melanom brukar växa och bli större än vanliga födelsemärken, vanligtvis över 5 millimeter i diameter.

[Bildkällor]

Källa: The Skin Cancer Foundation

Bilder på hud: Genom tillmötesgående från The Skin Cancer Foundation, New York, NY, www.skincancer.org

 [Ruta/Bilder på sidan 8]

RÅD OCH TIPS OM HUR DU SKYDDAR DIN HUD

1. Begränsa din tid i solen, särskilt mitt på dagen. UV-strålningen är som mest intensiv mellan klockan 10 och 16.

2. Undersök huden från topp till tå minst en gång var tredje månad.

3. När du vistas utomhus, använd ett solskyddsmedel som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning och som har solskyddsfaktor 15 eller högre. Smörj in dig med solskyddsmedel en halvtimme innan du går ut i solen, och snåla inte. Ta sedan på nytt varannan timme. (Solskyddsmedel bör inte användas på barn under sex månaders ålder.)

4. Lär dina barn att vara försiktiga i solen från det att de är små, för solbrännskador i barndomen kan utvecklas till hudcancer längre fram i livet.

5. Ha på dig skyddande kläder som långbyxor, långärmade skjortor och bredbrättade hattar, och använd solglasögon med UV-skydd.