Blick på världen

Världens första universitet?

En grupp polska och egyptiska arkeologer har grävt ut platsen för det forntida universitetet i Alexandria i Egypten. Enligt tidningen Los Angeles Times har de funnit 13 hörsalar – alla ungefär lika stora – som tillsammans kan ha rymt uppemot 5 000 studenter. Salarna har, enligt tidningen, ”rader av trappformiga bänkar längs tre sidor av rummen, ibland förbundna med varandra så att de bildar ett ’U’”. I mitten finns en upphöjning, antagligen för föreläsaren. ”Det är första gången någonsin som ett sådant komplex av hörsalar har upptäckts vid någon grekisk-romersk utgrävningsplats i Medelhavsområdet”, uppger arkeologen Zahi Hawass, chef för Supreme Council of Antiquities i Egypten. Enligt Hawass kan det vara ”världens första universitet”.

 Vitlöksglass

Vitlök har sedan länge prisats för sina läkande egenskaper. Vid Mariano Marcos State University i norra Filippinerna har man tagit fram vitlöksglass som en hälsoprodukt, rapporterar dagstidningen The Philippine Star. Man hoppas att den nya produkten skall bli till nytta för dem som lider av sådana åkommor som vitlök sägs lindra. Det gäller bland annat feber, högt blodtryck, kikhosta, ormbett, reumatism, sjukdomar i andningsorganen, sår, tandvärk, tuberkulos, vanlig förkylning och till och med skallighet. Får det kanske lov att vara lite vitlöksglass?

Arktis – en gång i tiden subtropiskt

Ett internationellt forskarlag som har borrat i havsbottnen i Norra ishavet mellan Sibirien och Grönland uppger att området en gång i tiden hade subtropiskt klimat. Expeditionen (Arctic Coring Expedition) fick hjälp av tre isbrytare under arbetets gång och lyckades ta sedimentprover nästan 400 meter under havsbottnen. Små fossil av marina växter och djur i dessa prover visar att havstemperaturen en gång var omkring 20 grader i stället för dagens minus 1,5. Professor Jan Backman vid Stockholms universitet säger enligt BBC News att ”Norra ishavets tidiga historia kommer att omvärderas utifrån de vetenskapliga upptäckter som expeditionen har gjort”.

Digitala skrivtavlor i skolan

I mer än 21 000 klassrum i grundskolan i Mexico har den traditionella gröna tavlan med kritor och svamp ersatts av en elektronisk tavla som är kopplad till en dator, rapporterar tidningen El Universal i Mexico City. För närvarande används tavlan, som är omkring två meter bred och en meter hög, i femte och sjätte klass. Sju digitala böcker finns för undervisning i historia, teknik, matematik, geografi och andra ämnen. Man kan också visa filmer på tavlan. Eleverna i en klass har med hjälp av tavlan ”besökt pyramiderna i Tikal och Palenque, stiftat bekantskap med mayas traditioner och lyssnat på ... [deras] musik”. Vilka är fördelarna? ”Barnen är mer uppmärksamma, lär sig mer och deltar flitigare”, säger klassens lärare.

En miljon självmord per år

Självmord svarar för nästan hälften av alla fall av våldsam död världen över. Så många som en miljon människor begår självmord varje år, en siffra som 2001 översteg det totala antalet dödsfall orsakade av mord och krig. På varje självmord går det mellan 10 och 20 självmordsförsök. Siffrorna publicerades av Världshälsoorganisationen (WHO), som har sitt säte i Genève i Schweiz. WHO framhåller att varje dödsfall gör att ”åtskilliga familjer och vänner får sina liv förstörda både känslomässigt, socialt och ekonomiskt”. I rapporten sägs det att ”stark självkänsla”, stöd från släkt och vänner, stabila relationer och religiöst eller andligt engagemang kan skydda en individ från att begå självmord.

Varning för stoftstormar

Användningen av fyrhjulsdrivna fordon i öknar ”har bidragit till en tiofaldig ökning av antalet stoftstormar världen över, vilket skadar miljön och människors hälsa”, uppger Londontidningen The Times. Fordonen kör sönder öknarnas ömtåliga ytskikt, vilket gör att stoftpartiklar kan blåsa i väg. ”Ett mycket stort antal fordon kör kors och tvärs i öknarna nu för tiden”, säger professor Andrew Goudie vid Oxford University. ”Nomader i Mellanöstern som förr red omkring på kameler använder i dag fyrhjulsdrivna fordon när de vallar sina hjordar.” Förutom att stormarna piskar upp stoft från öknarna kan ”stoftstormar även dra med sig bekämpningsmedel från jordbruksmark och uttorkade sjöar upp i atmosfären”, varnar Goudie. Luftburna partiklar bär också allergener och sporer som kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Miljövårdare fruktar att delar av Afrika kan drabbas av ett fenomen liknande det som ödelade prärieområden i USA på 1930-talet. Då var orsaken torka och att en för stor del av området hade gjorts till odlingsmark.

Vårdslösa bergsbestigare

Varje år förolyckas hundratals människor när de klättrar i bergen. En del dödsfall orsakas av fallande stenar eller oförutsedda hälsoproblem, som hjärtinfarkter. Men enligt den tyska dagstidningen Leipziger Volkszeitung är vårdslöshet en av de främsta dödsorsakerna i bergen. Problemet är inte begränsat till de unga och oerfarna. Miggi Biner, ordförande för en sammanslutning av bergsguider i Zermatt i Schweiz, säger: ”Erfaren eller oerfaren – problemet är ofta att man överskattar sin egen förmåga eller inte tar tillräcklig hänsyn till vädret och rådande förhållanden.” Vissa som har med sig en mobiltelefon är övertygade om att det alltid kommer att finnas en helikopter tillgänglig för att rädda dem i en nödsituation, vilket inte alltid är fallet.

Gigantiska monstervågor

Det uppges att i genomsnitt två stora fartyg sjunker någonstans på världshaven varje vecka. Till och med supertankers och stora containerfartyg som är mer än 200 meter långa har gått till botten. Många av dessa katastrofer tros ha orsakats av våldsamma vågor. Uppgifter om vågor som tornar upp sig på världshaven och som kan sänka stora fartyg har länge avfärdats som skepparhistorier. Men ett forskningsprojekt inom EU har gett sådana historier trovärdighet. Man använde radarbilder av haven tagna med hjälp av satelliter för att upptäcka om jättevågor hade förekommit. Enligt Süddeutsche Zeitung säger projektets ledare, Wolfgang Rosenthal: ”Vi har bevisat att jättevågor är vanligare än man tidigare trott.” Under en treveckorsperiod identifierade hans team minst tio stycken. De här vågorna är nästan vertikala, kan vara upp till 40 meter höga och kan slå ner över ett fartyg och skada det allvarligt eller till och med sänka det. Få skepp är i stånd att stå emot dem. ”Nu måste vi undersöka om dessa vågor går att förutse”, säger Rosenthal.