Vad säger Bibeln?

Vem är Bibelns författare?

I BIBELN står det öppet och ärligt vem som skrev ner dess innehåll. Avsnitten kan börja med sådana uttryck som ”Nehemjas ... ord”, ”den syn som Jesaja ... skådade” och ”Jehovas ord som kom till Joel”. (Nehemja 1:1; Jesaja 1:1; Joel 1:1) Vissa historiska redogörelser omtalas som verk av Gad, Natan eller Samuel. (1 Krönikeboken 29:29) I överskrifterna till flera av psalmerna nämns vem som komponerat dem. (Psalm 79, 88, 89, 90, 103 och 127)

På grund av att människor användes till att skriva Bibeln menar kritiker att den, i likhet med vilken annan bok som helst, bara är ett resultat av mänsklig vishet. Men finns det grund för ett sådant påstående?

Fyrtio skribenter, en författare

De flesta bibelskribenter sade att de skrev på uppdrag av Jehova, den ende sanne Guden, och att de leddes av honom eller av en ängel som representerade honom. (Sakarja 1:7, 9) De profeter som skrev de hebreiska skrifterna tillkännagav över 300 gånger: ”Detta är vad Jehova har sagt.” (Amos 1:3; Mika 2:3; Nahum 1:12) Flera av deras skrifter inleds med sådana uttalanden som: ”Jehovas ord som kom till Hosea.” (Hosea 1:1; Jona 1:1) Det var Guds profeter som aposteln Petrus tänkte på när han skrev: ”Människor talade ord från Gud, under det att de drevs av helig ande.” (2 Petrus 1:21)

Bibeln är alltså en bok som är sammansatt av många olika delar men som ändå är samstämmig, skriven av många olika män som erkände att det var Gud som låg bakom det de skrev. Gud använde med andra ord människor som sekreterare till att skriva ner sina tankar. Hur gick det till?

”Inspirerad av Gud”

”Hela Skriften är inspirerad av Gud”, förklarade aposteln Paulus. (2 Timoteus 3:16) Det grekiska ord som har återgetts  med ”inspirerad av Gud” betyder ordagrant ”gudandad” eller ”av Gud utandad (inblåst)”. Gud använde alltså en osynlig kraft för att påverka skribenternas tankar så att de skrev ner det budskap han gav dem. När det gällde de tio budorden däremot skrev Jehova själv ner dem på stentavlor. (2 Moseboken 31:18) Ibland dikterade Gud ordagrant det som hans jordiska tjänare skulle skriva. I 2 Moseboken 34:27 sägs det: ”Jehova sade vidare till Mose: ’Skriv ner åt dig dessa ord ...’”

Vid andra tillfällen lät Gud människor få syner av det som han ville att de skulle skriva ner. Hesekiel sade därför: ”Jag fick se syner från Gud.” (Hesekiel 1:1) Likaså ”såg Daniel en dröm och syner i sitt huvud medan han låg på sin säng. Sedan skrev han ner drömmen.” (Daniel 7:1) Den sista boken i Bibeln, Uppenbarelseboken, förmedlades till aposteln Johannes på ett liknande sätt. Han skrev: ”Genom inspiration befann jag mig på Herrens dag, och jag hörde bakom mig en stark röst, lik ljudet av en trumpet, som sade: ’Vad du ser skall du skriva i en skriftrulle.’” (Uppenbarelseboken 1:10, 11)

Skribentens personliga prägel

Gud inspirerade alltså Bibelns skribenter, men de hade ändå möjlighet att uttrycka sig personligt. Faktum är att skribenterna fick anstränga sig för att skriva ner Guds budskap. Den som skrev Predikarens bok sade att han ”sökte finna välbehagliga ord och ett sätt att skriva som ger den rätta meningen, ord som är sanna”. (Predikaren 12:10) När Esra sammanställde sin historiska redogörelse konsulterade han åtminstone 14 källor, till exempel ”skildringen av kung Davids historia” och ”Boken om Judas och Israels kungar”. (1 Krönikeboken 27:24; 2 Krönikeboken 16:11) Och evangelieskribenten Lukas hade ”noggrant ... efterforskat allting ända från början” och sedan beslutat att ”i logisk följd” skriva om det. (Lukas 1:3)

Vissa bibelböcker avslöjar en del om skribentens personlighet. Matteus Levi, till exempel, var tullindrivare innan han blev en lärjunge till Jesus, och han lade speciell vikt vid siffror och summor. Han är faktiskt den ende av evangelieskribenterna som nämner att Jesus blev förrådd för ”trettio silvermynt”. (Matteus 27:3; Markus 2:14) Lukas, som var läkare, beskrev noga medicinska fakta. När han beskrev tillståndet hos några av dem som Jesus hade botat, använde han sådana uttryck som ”hög feber” och ”full av spetälska”. (Lukas 4:38; 5:12; Kolosserna 4:14) Jehova lät alltså ofta skribenterna själva välja ord och uttryck, men han vägledde samtidigt deras tankar så att texten blev korrekt och förmedlade hans budskap. (Ordspråksboken 16:9)

Slutresultatet

Visst är det enastående att omkring 40 män i flera olika länder och under en tidsperiod på 1 600 år kunde skriva en bok som är fullständigt samstämmig i alla avseenden, en bok som har ett fantastiskt, genomgående tema! (Se artikeln ”Vad handlar Bibeln om?” på sidan 19.) Detta skulle ha varit omöjligt om de inte hade varit vägledda av en och samme författare, Jehova Gud.

Behövde Jehova verkligen använda människor till att skriva ner sina tankar i Bibeln? Nej, men att han gjorde det var ett uttryck för hans vishet. Ja, en av anledningarna till att människor över hela jorden tilltalas av Bibeln är att dess skribenter på ett så övertygande sätt uttrycker hela skalan av mänskliga känslor – till exempel i fallet med kung David, skuldkänslorna hos en ångerfull syndare som vädjade om Guds barmhärtighet. (Psalm 51:2–4, 13, 17, överskriften)

Så även om Jehova använde människor som skribenter kan vi ha samma tilltro till deras skrifter som de första kristna hade. De tog emot Den heliga skrift, inte som ”människors ord”, utan som vad den verkligen är, ”Guds ord”. (1 Thessalonikerna 2:13)

HAR DU UNDRAT?

▪ Vem är författaren till ”hela Skriften”? (2 Timoteus 3:16)

▪ Hur överförde Jehova Gud sina tankar till människor? (2 Moseboken 31:18; 34:27; Hesekiel 1:1; Daniel 7:1)

▪ Hur återspeglas de inspirerade skribenternas personlighet och intressen i det de skrev? (Matteus 27:3; Lukas 4:38)