Du kan förbättra ditt minne!

”Minnet vidgar vår värld. Utan det skulle vi sakna känslan av kontinuitet, och varje morgon skulle vi möta en främling som stirrar på oss när vi ser oss i spegeln. Varje dag och varje händelse skulle vara en isolerad företeelse; vi skulle varken kunna lära av det förflutna eller förvänta något av framtiden.” (”MYSTERIES OF THE MIND”)

VAD är det som gör att vissa fåglar kan komma ihåg var de har sina frön som de lagrade för vintern för flera månader sedan och att ekorrar kan minnas var de grävde ner sina nötter, medan vi kanske glömmer var vi lade våra nycklar för en timme sedan? Ja, vi är många som klagar över vårt dåliga minne. Ändå har människans hjärna, fastän den är ofullkomlig, en häpnadsväckande kapacitet att lära och minnas. Det gäller att verkligen utnyttja den.

En enorm potential

Människans hjärna väger omkring 1,4 kilo och är ungefär så stor som en grapefrukt, och ändå har den omkring 100 miljarder neuroner, eller nervceller, som tillsammans utgör ett enormt komplicerat nätverk. Ja, en enda neuron kan stå i förbindelse med 100 000 andra. Detta ledningsnät gör att hjärnan har möjlighet att behandla och minnas en oerhört stor mängd information. Utmaningen består naturligtvis i att kunna påminna sig informationen när den behövs. Vissa människor är fantastiska på att minnas, och den förmågan är inte beroende av hög utbildning.

Grioterna i Västafrika är exempel på det. En griot är stammens släktkrönikör och traditionsbärare. Många är analfabeter men kan återge namnen på de människor som levt i deras by många generationer tillbaka. Det var grioter som gjorde det möjligt för den amerikanske författaren Alex Haley, som för sin bok Rötter fick ett Pulitzerpris, att följa sin släkt i Gambia sex generationer tillbaka. Haley sade: ”Jag erkänner att jag står i stor tacksamhetsskuld till Afrikas grioter. I dag kan man med fog säga att när en griot dör är det som om ett bibliotek har brunnit ner till grunden.”

Vi kan också tänka på den berömde italienske dirigenten Arturo Toscanini. Han ”upptäcktes” när han var 19 år, då han blev ombedd att ersätta en annan dirigent. Han hade dålig syn, men kunde dirigera hela operan Aida – ur minnet.

Sådana bedrifter förvånar oss kanske. Men de flesta människor har mycket större potential  att minnas än de tror att de har. Skulle du vilja förbättra minnet?

Hur man kan förbättra minnet

Att minnas inbegriper tre steg: inkodning, lagring och framplockning. Din hjärna kodar in information när den uppfattar informationen och registrerar den. Den här informationen kan sedan lagras och plockas fram när den behövs. Minnet sviker när något av dessa tre steg inte fungerar.

Man har delat in minnet i olika slag av system, som till exempel sensoriskt minne, korttidsminne och långtidsminne. Det sensoriska minnet får information när våra sinnen – till exempel lukt, syn eller känsel – stimuleras. Korttidsminnet, som också kallas arbetsminnet, rymmer begränsad information under kortare perioder. Vi kan alltså addera tal i huvudet, komma ihåg ett telefonnummer tillräckligt länge för att hinna slå det och komma ihåg första halvan av en mening medan vi läser eller lyssnar på den andra halvan. Men som vi alla vet har korttidsminnet sina begränsningar.

Om du vill lagra informationen under lång tid, måste den gå in i ditt långtidsminne. Hur kan du överföra den dit? Följande principer kommer att hjälpa dig.

▪ Uppodla intresse Intressera dig för ämnet och påminn dig skälen till att du vill lära dig något om det. Du kanske känner till av egen erfarenhet att minnena blir starkare om känslorna är engagerade. Detta kan vara till stor hjälp för dem som studerar Bibeln. När de läser Bibeln med det tvåfaldiga syftet att komma närmare Gud och att undervisa andra om honom, kommer de att minnas det de läser mycket bättre. (Ordspråksboken 7:3; 2 Timoteus 3:16)

▪ Var uppmärksam ”När minnet sviktar beror det i de flesta fall på att uppmärksamheten har sviktat”, sägs det i boken Mysteries of the Mind. Vad kan hjälpa dig att vara uppmärksam? Var intresserad och gör om möjligt anteckningar. När man antecknar skärper man uppmärksamheten, och man kan dessutom senare repetera det man hört eller läst.

▪ Försök förstå Om du inte förstår en tanke eller en idé, kommer du troligen inte att minnas den särskilt bra, om du minns den över huvud taget. Att förstå betyder att fatta hur olika delar förhåller sig till varandra och hur de tillsammans utgör en logisk helhet. Om till exempel en elev som studerar maskinlära förstår hur en maskin fungerar, kommer han lättare att minnas maskinens delar.

▪ Organisera Dela in i kategorier och för ihop sådant som har ett inbördes samband eller är besläktade begrepp. Det blir till exempel lättare att komma ihåg en inköpslista om man delar in det man ska köpa i kategorier – kött, grönsaker, frukt osv. Dela upp informationsblock i hanterbara delar där högst fem till sju poster ingår. Telefonnummer delas vanligen upp i två delar för att det ska bli lättare att  minnas dem. Slutligen kan det vara till hjälp att sortera sakerna på listan i en viss ordning, kanske i alfabetisk ordning.

▪ Upprepa högt, verbalisera Om du upprepar högt det du vill komma ihåg (till exempel ett ord eller en fras på ett främmande språk) kommer det att stärka förbindelserna mellan nervcellerna. Hur då? För det första måste du skärpa uppmärksamheten när du uttalar ordet. För det andra får du genast en reaktion från den som hör dig. Och för det tredje aktiveras andra delar av hjärnan när du lyssnar – även till din egen röst.

▪ Visualisera Gör en bild i ditt sinne av det du vill komma ihåg. Det kan också vara till hjälp att rita bilden på ett papper. På samma sätt som verbalisering aktiverar flera olika delar av hjärnan gör också visualisering det. Ju fler sinnen du engagerar, desto djupare lagras informationen.

▪ Associera När du lär dig något nytt, associera det då med något som du redan känner till. Att du förbinder tankar med minnen som redan är lagrade underlättar inkodningen och framplockningen, eftersom association sätter i gång processen. Om du till exempel vill komma ihåg en persons namn, kan du förbinda det med något ovanligt i personens utseende eller något annat som gör att namnet dyker upp i minnet. Ju mer humoristisk eller absurd associationen är, desto lättare blir det att minnas. Kort sagt, vi måste tänka på de människor och saker vi vill minnas.

I boken Searching for Memory heter det: ”Om vi för det mesta handlar automatiskt, rutinmässigt, utan att tänka närmare på det som omger oss och det vi upplever, får vi betala ett pris – vi får endast knapphändiga minnen av var vi har varit och vad vi har gjort.”

▪ Konsolidera Låt informationen sjunka in, och låt det ta sin tid. Ett av de bästa sätten att göra det på är att se tillbaka på det man har lärt sig, kanske genom att upprepa det för någon. Om du har upplevt något intressant eller läst något uppbyggande i Bibeln eller i biblisk litteratur, berätta då det för någon. På det sättet kommer ni båda att få nytta av det – ditt minne stärks, och din vän blir uppmuntrad. Av goda skäl sägs repetition vara all kunskaps moder.

Mnemoteknik – ett användbart redskap

I det forntida Grekland och Rom kunde talare hålla långa anföranden utan att använda några som helst anteckningar. Hur bar de sig åt? De använde mnemotekniker (memoreringstekniker). En mnemoteknik är en strategi eller ett knep som kan hjälpa oss att lagra information i långtidsminnet och att hämta fram den när den behövs.

En mnemoteknik som användes av de forntida grekiska vältalarna är det som kallas loci-metoden (av latinets loci, platser), som först beskrevs  av den grekiske poeten Simonides från Keos år 477 f.v.t. Den här tekniken kombinerar principerna för organisering och visualisering och association med något välbekant, till exempel sevärdheter längs en väg eller föremål i ett rum eller hus. De som använder loci-metoden går en mental promenad och associerar varje del av det de vill minnas med vissa sevärdheter eller föremål. När de vill plocka fram informationen går de helt enkelt samma mentala promenadväg igen. (Se rutan  ”Ta en promenad i fantasin”.)

Man har gjort undersökningar på människor som rankats högt i den årliga tävlingen World Memory Championships, och man fann att deras fantastiska minnesförmåga inte berodde på ett ovanligt skarpt intellekt. För övrigt var de flesta deltagarna mellan 40 och 50 år. Vad var hemligheten? Många menade att hemligheten med deras förmåga var användningen av mnemotekniker.

Måste du komma ihåg en lista med ord? En effektiv mnemoteknik för det är en akronym – en kombination av den första bokstaven eller de första bokstäverna i en grupp ord som tillsammans bildar ett nytt ord. Många nordamerikaner kommer ihåg namnen på de fem stora sjöarna – Huron, Ontario, Michigan, Erie och Superior – genom akronymen ”HOMES”. En liknande hjälp för minnet är akrostikon, som användes i stor utsträckning av de forntida hebréerna. I många av psalmerna börjar det första ordet i varje vers eller grupp av verser med en ny hebreisk bokstav i alfabetisk följd. (Se Psalmerna 25, 34, 37, 111, 112 och 119.) Den här användbara memoreringstekniken gjorde det möjligt för sångarna att komma ihåg alla de 176 verserna i Psalm 119!

Ja, du kan träna upp och förbättra ditt minne. Studier har visat att minnet är som en muskel. Ju mer vi tränar minnet, desto bättre blir det, också högt upp i åren.

[Ruta på sidan 27]

YTTERLIGARE FÖRSLAG

▪ Stimulera minnet genom att lära dig nya saker, till exempel ett nytt språk eller att spela ett musikinstrument.

▪ Koncentrera dig på det som är viktigast.

▪ Lär dig mnemotekniker.

▪ Drick tillräckligt med vatten. Uttorkning kan orsaka mental förvirring.

▪ Se till att du får tillräckligt med sömn. Under sömnen lagrar hjärnan minnen.

▪ Slappna av när du studerar. Stress gör att kortisol, som kan störa nervernas samspel, frisätts.

▪ Undvik alkoholmissbruk och rökning. Alkohol påverkar korttidsminnet, och alkoholism kan leda till brist på tiamin, ett B-vitamin som är nödvändigt för att minnet ska fungera bra. Rökning reducerar syret till hjärnan. *

[Fotnot]

[Ruta/Bilder på sidorna 28, 29]

 TA EN PROMENAD I FANTASIN

Hur kan du komma ihåg olika varor på en inköpslista, till exempel bröd, ägg, mjölk och smör? Genom att använda loci-metoden kan du ”se” dem när du går en promenad i fantasin genom ditt vardagsrum.

Föreställ dig en kudde av bröd i karmstolen

ägg som ruvas under lampan

guldfisken som simmar i en skål med mjölk

smör smetat över hela tv-rutan

Ju mer humoristiskt eller galet, desto bättre! När du kommer till affären, gå då din mentala promenad.

[Ruta på sidan 29]

VAR GLAD ATT DU KAN GLÖMMA!

Tänk dig hur livet skulle vara om du kom ihåg allt, viktigt och oviktigt. Ditt sinne skulle bli fullt med skräp, eller hur? Tidskriften New Scientist berättar om en kvinna som kunde komma ihåg praktiskt taget allt som hade hänt i hennes liv och ”beskrev hennes ständiga minnesbilder som något ’hela tiden pågående, okontrollerbart och mycket tröttande’ och som en ’börda’”. Men som tur är har de flesta av oss inte det problemet, eftersom vårt sinne, enligt vad forskare tror, har förmågan att sålla bort oviktig eller inaktuell information. ”Att effektivt kunna glömma är en betydelsefull del av att ha ett fullt fungerande minne”, sägs det i New Scientist. ”När vi glömmer något viktigt ... visar det bara att detta begränsande system arbetar lite för bra.”