Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Mannen som kartlade världen

Mannen som kartlade världen

Mannen som kartlade världen

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I BELGIEN

I början av 1544 befann sig Gerardus Mercator i en kall, mörk fängelsecell. Han trodde att han skulle gå en säker död till mötes. Hur hade 1500-talets främste kartograf hamnat i den här situationen? För att få veta det ska vi först ta reda på lite mer om honom och den tid han levde i.

MERCATOR föddes 1512 i Rupelmonde, en liten hamnstad i närheten av Antwerpen i Belgien. Han utbildade sig vid universitetet i Leuven. Efter sin examen studerade han Aristoteles läror, men ganska snart märkte han att han inte kunde få dem att stämma överens med Bibeln, och det gjorde honom betänksam. Mercator skrev: ”När jag såg att Moses skildring av världens ursprung inte stämde överens med Aristoteles och andra filosofers läror, började jag betvivla sannfärdigheten hos alla filosofer och övergick till att utforska naturens hemligheter.”

Eftersom Mercator inte ville bli filosof gav han upp sina universitetsstudier. Men under hela sitt liv fortsatte han ändå att söka efter bevis för att skapelseberättelsen i Bibeln är sann.

Geografin fångar hans intresse

År 1534 började Mercator studera matematik, astronomi och geografi för matematikern Gemma Frisius. Och kanske Mercator lärde sig konsten att gravera av Gaspar Van der Heyden, som var gravör och tillverkare av jordglober. I början av 1500-talet använde karttillverkare en tung gotisk skrift som gjorde att man inte fick plats med så mycket text på kartor. Men Mercator införde en ny kursiv skrift från Italien som var bra för kartåtergivningar på glober.

År 1536 arbetade Mercator som gravör tillsammans med Frisius och Van der Heyden för att framställa en jordglob. Mercators vackra kursiva handstil bidrog till att projektet blev framgångsrikt. Författaren Nicholas Crane skrev nyligen i en biografi om Mercator att medan andra kartografer ”kunde få in femtio platser i Amerika på en väggkarta som var lika bred som en man var lång, fick Mercator in sextio på en glob som var två fingerspann i diameter”!

Han blir en erkänd kartograf

År 1537 gjorde Mercator sitt första ”egna verk” – en karta över det heliga landet, och med den ville han ge en ”bättre förståelse av Gamla och Nya testamentet”. På 1500-talet var kartorna över det heliga landet mycket bristfälliga. På en del kartor fanns det färre än 30 ortnamn – och många av dem var felplacerade. Men på Mercators karta fanns mer än 400 platser angivna! Den visade också vilken färdväg israeliterna tog på sin vandring genom öknen efter uttåget ur Egypten. Eftersom kartan var så exakt lovordades den av många av Mercators samtida.

Sporrad av sina framgångar gav Mercator ut en världskarta 1538. Före den tiden kände kartritare inte till särskilt mycket om den nordamerikanska kontinenten, utan kallade den Det okända landet i fjärran. Även om det geografiska namnet ”Amerika” redan fanns, var Mercator den förste som använde det om både Nord- och Sydamerika.

Mercator levde under en tid då världshaven utforskades och många nya länder och områden upptäcktes. Sjöfarare lämnade motstridiga upplysningar, vilket gjorde kartritarnas uppgift näst intill omöjlig, eftersom de själva fick fylla ut luckorna. Men 1541 nådde Mercator sitt mål och framställde ”en jordglob som var fullständigare än de som tidigare gjorts”.

Anklagad för kätteri

I Leuven, där Mercator bodde, fanns det många lutheraner. År 1536 hade Mercator börjat sympatisera med lutheranernas läror, och det verkar som om hans hustru senare blev lutheran. I februari 1544 greps Mercator och 42 andra invånare i Leuven. Han anklagades för att ha skrivit ”tvivelaktiga brev”. Men en annan orsak till att han greps kan ha varit att hans utgivning av kartan över det heliga landet väckte misstankar hos Tapper och Latomus, två teologer från universitetet i Leuven. Båda hade lett rättegången mot bibelöversättaren William Tyndale, som hade avrättats i Belgien 1536. Tapper och Latomus var kanske rädda att Mercators karta över det heliga landet, i likhet med Tyndales bibelöversättning, skulle uppmuntra människor att läsa Bibeln. Hur som helst hamnade Mercator i en fängelsecell i slottet i sin hemstad Rupelmonde.

Antoinette Van Roesmaels, en av de andra som stod inför rätta, vittnade om att Mercator aldrig hade varit med vid några möten där protestanter samlades i hemlighet för att läsa Bibeln. Men eftersom hon själv hade deltagit i sådana möten, begravdes hon levande för att långsamt dö av kvävning. Mercator frigavs efter sju månader, men alla hans tillhörigheter beslagtogs. År 1552 flyttade Mercator till Duisburg i Tyskland, där det rådde större religiös tolerans.

Den första atlasen

Mercator fortsatte att försvara Bibelns skapelseberättelse. Han ägnade större delen av sitt liv åt att göra en sammanställning av hela skapelsen ”av himlen och jorden, från tidernas begynnelse fram till nu”, som han uttryckte det. Det här verket innehöll både kronologiska och geografiska uppgifter.

År 1569 gav Mercator ut den första delen av sin sammanställning, som hade titeln Chronologia – en förteckning över de viktigaste historiska händelserna från skapelsen och framåt. Hans mål var att hjälpa sina läsare att förstå var de befann sig på tidens ström och i historien. Men eftersom Mercator hade tagit med den protest som Luther förde fram mot avlatsbrev 1517, fördes Chronologia upp på katolska kyrkans förteckning över förbjudna böcker.

Under de år som följde ägnade Mercator mycket tid åt att rita och gravera in kartbilder på de tryckplåtar som användes för att framställa kartorna i hans nya geografibok. År 1590 drabbades Mercator av en stroke som gjorde att han förlorade talförmågan och blev förlamad i vänster sida, något som gjorde det mycket svårt för honom att fortsätta sitt arbete. Men han var fast besluten att fullborda sitt livsverk och var verksam fram till sin död 1594 vid 82 års ålder. Mercators son Rumold kompletterade fem kartor som inte hade blivit färdiga. Hela samlingen av Mercators kartor gavs ut 1595. Det var den första samlingen kartor som kallades atlas.

Mercators atlas innehöll en studie över det första kapitlet i Första Moseboken, där Mercator försvarade Guds ords äkthet mot filosofiska angrepp. Han kallade den här studien ”målet med allt mitt arbete”.

”Vår tids störste geograf”

En utvidgad upplaga av Mercators atlas publicerades av Jodocus Hondius 1606. Den trycktes på många språk och blev en storsäljare. Abraham Ortelius, en kartograf under 1500-talet, hyllade Mercator som ”vår tids störste geograf”. Och i den tidigare nämnda boken av Nicholas Crane kallas Mercator ”mannen som kartlade jorden”.

Mercators livsverk påverkar fortfarande våra liv. När vi till exempel tittar i en atlas eller använder GPS drar vi nytta av hans arbete. Han var en anmärkningsvärd man som hela livet försökte förstå var han passade in i Guds skapelse.

[Ruta på sidan 21]

MERCATOR – EN FLITIG BIBELFORSKARE

Mercator trodde att jorden skulle bli en plats där det rådde rättfärdighet, fred och välstånd. I en opublicerad kommentar till Romarna, kapitlen 1–11, motbevisar han kalvinismens lära om predestination. Det är intressant att lägga märke till att han till skillnad från Martin Luther framhöll att det inte räcker med tro för att bli räddad, utan att det också behövs gärningar. Mercator skrev i ett brev att synden ”inte härrör från planeterna [dvs. astrologin] eller från någon naturens böjelse som Gud skapat, utan enbart från människans fria vilja”. Och i flera av sina brev förkastade han den katolska transsubstantiationsläran och förklarade att Jesu ord ”detta är min kropp” inte bör uppfattas bokstavligt, utan symboliskt.

[Ruta/Bild på sidan 22]

MERCATORS PROJEKTION

Har du någon gång försökt platta ut skalet på en apelsin? Det är naturligtvis omöjligt att göra det utan att förvränga formen på det. Det här exemplet kan belysa det problem som kartritare ställs inför när de ska avbilda jordklotet på en plan karta. Mercator löste problemet genom att introducera ett system som nu är känt som Mercators projektion. Den här metoden innebär att kurslinjerna från ekvatorn till polerna (breddgraderna) anges proportionerligt. Avstånd och ytor blir förvrängda, i synnerhet i norr och söder. Men metoden innebar ändå ett stort genombrott inom kartografin. Mercators väggkarta över världen från 1569 var ett mästerverk som bidrog till hans berömmelse som kartograf. Hans projektion används faktiskt fortfarande för sjökort och för satellitsystemet GPS.

[Bild]

Mercators projektion avbildar jordytan på en cylinder. När cylindern viks ut får man en platt avbildning av jorden.

[Bild på sidan 20]

På Mercators karta över det heliga landet från 1537 anges mer än 400 platser.

[Bild på sidorna 20, 21]

Mercators världskarta, 1538.

(Lägg märke till ”AMERI CAE” på de båda amerikanska kontinenterna.)

[Bildkälla på sidan 19]

Antwerpen, Stedelijk Prentenkabinet

[Bildkälla på sidan 20]

Båda kartorna: Från American Geographical Society Library, University of Wisconsin-Milwaukee Libraries