Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

HISTORISKA PORTRÄTT

al-Khwarizmi

al-Khwarizmi

DE FLESTA gör någon slags matematisk beräkning varje dag, och i stora delar av världen använder man då arabiska, eller indoarabiska, siffror. Varför kallas de så? Grunden för det moderna siffersystemet, där man använder siffrorna noll till nio, utvecklades troligen i Indien och verkar ha kommit till väst genom lärda män på medeltiden som skrev på arabiska. Den främste av dem hette Muhammad ibn Musa al-Khwarizmi. Han föddes i det som nu är Uzbekistan omkring år 780 och har kallats ”den arabiska matematikens store hjälte”. Hur kommer det sig?

”DEN ARABISKA MATEMATIKENS STORE HJÄLTE”

al-Khwarizmi skrev om den praktiska användningen av decimaler. Dessutom förtydligade han en metod för att lösa vissa matematiska problem som blev mycket populär. Han förklarade metoden i sitt verk ”Ett kompendium om räkning med hjälp av al-jabr och al-muqabala”. Ordet ”algebra” anses härstamma från ”al-jabr” i boktiteln. Vetenskapsjournalisten Ehsan Masood skriver att algebra anses vara ”det enskilt viktigaste matematiska hjälpmedel som någonsin tagits fram, och det stöder varje gren inom vetenskapen”. *

En författare sa lite fyndigt om al-Khwarizmi att ”generationer av skolelever har önskat att han aldrig gjort sig besväret”. Men själv ville al-Khwarizmi bara underlätta livet för människor. Han ville förenkla beräkningar vid bland annat handel, uppdelning av arv och lantmätning.

Flera hundra år senare var al-Khwarizmi fortfarande respekterad av västerländska matematiker som Galilei och Fibonacci för sina tydliga förklaringar av ekvationer. Hans beskrivningar banade väg för vidare studier inom algebra, aritmetik och trigonometri. Med hjälp av trigonometri kunde vetenskapsmän i Mellanöstern räkna ut trianglars sidor och vinklar och göra framsteg inom astronomin. *

Algebra är ”det enskilt viktigaste matematiska hjälpmedel som någonsin tagits fram”.

De som byggde vidare på al-Khwarizmis arbete utvecklade nya sätt att använda decimalbråk och introducerade nya tekniker för att avgöra area och volym. Arkitekter och byggherrar i Mellanöstern använde sådana avancerade metoder långt före sina kolleger i väst, som först lärde sig det här i samband med korstågen. Européerna tog med sig sin nyvunna kunskap hem och hade även hjälp av lärda arabiska fångar och immigranter.

DEN ARABISKA MATEMATIKEN SPRIDS

Längre fram översattes al-Khwarizmis verk till latin. Den italienska matematikern Fibonacci (ca 1170–1250), även känd som Leonardo från Pisa, är den som brukar tillskrivas äran för att arabiska siffror fick fäste i västvärlden. Själv kom han i kontakt med dem under sina resor i Medelhavsområdet, och senare skrev han boken Liber Abaci.

Det tog flera hundra år innan al-Khwarizmis förklaringar blev världsberömda. I dag är hans metoder och matematiken som de hänger samman med själva livsnerven för vetenskap, teknologi, handel och industri.

^ § 5 I modern algebra representeras okända tal av bokstäver, som x och y. Vi kan ta ett exempel: x + 4 = 6. Genom att dra bort 4 från båda sidor av ekvationen kommer man fram till att x är lika med 2.

^ § 7 Grekiska astronomer var föregångare när det gällde att räkna ut trianglars sidor och vinklar. Arabiska vetenskapsmän använde trigonometri för att avgöra riktningen mot Mecka. Muslimer brukar vända sig mot Mecka när de ber. Enligt muslimsk tradition ska döda begravas med ansiktet vänt mot Mecka. Djur som slaktas vänds också mot Mecka.