Skip to content

Skip to table of contents

STORY 69

Gele Helpem Wanfala Bigman

Gele Helpem Wanfala Bigman

WASWE, iu savve wanem nao disfala smol gele hem talem? Hem talem woman hia abaotem profet bilong Jehovah, E·liʹsha, and olketa nambawan samting wea Jehovah helpem hem for duim. Woman hia no savve long Jehovah from hem no wanfala Israelite. So why nao gele hem stap long haos bilong disfala woman?

Disfala woman hem from Syria. Hasband bilong hem Naʹa·man, bigman long army bilong Syria. Olketa bilong Syria kasholem disfala smol Israelite gele, and tekem hem for kamap servant bilong waef bilong Naʹa·man.

Naʹa·man garem wanfala nogud sik, leprosy. Disfala sik savve kaikaim samfala part bilong body. So disfala gele sei olsem long waef bilong Naʹa·man: ‘Hem bae gud tumas sapos masta bilong mi go long profet bilong Jehovah long Israel. Hem bae healim leprosy bilong hem.’ Bihaen, olketa talem diswan long hasband bilong disfala woman.

Naʹa·man laekem tumas for kasem healing; so hem disaed for go long Israel. Taem hem kasem long there, hem go long haos bilong E·liʹsha. E·liʹsha talem servant bilong hem for go and talem Naʹa·man for go swim long Jordan River sevenfala taem. Diswan mekem Naʹa·man kros fogud, and hem sei: ‘Olketa river long hom olketa moabeta winim eni river long Israel!’ Bihaen hem tok olsem, hem go nao.

Bat wanfala servant bilong hem sei: ‘Sir, sapos E·liʹsha talem iu for duim hardfala samting, iu bae duim. So why nao iu no swimim iuseleva, olsem hem talem?’ Naʹa·man lisin long servant and hem go and swim long Jordan River sevenfala taem. Taem hem duim diswan, body bilong hem kamap strong and healthy!

Naʹa·man hem hapi tumas. Hem go bak long E·liʹsha and talem hem: ‘Distaem mi barava savve hao God long Israel hem nomoa only tru God long full earth. So, plis, tekem disfala present from mi.’ Bat E·liʹsha ansa olsem: ‘Nomoa, mi bae no tekem.’ E·liʹsha savve bae hem rong sapos hem tekem datfala present, bikos Jehovah nao healim Naʹa·man. Bat servant bilong E·liʹsha, Ge·haʹzi, wantem datfala present for hemseleva.

So wanem nao Ge·haʹzi duim? Bihaen Naʹa·man hem go, Ge·haʹzi ran bihaenem hem, and hem sei: ‘E·liʹsha sendem mi for talem iu hem laekem samfala present from iu for samfala fren wea just kam for visit.’ Diswan hem wanfala laea story. Bat Naʹa·man no savve hem laea; so hem givim Ge·haʹzi samfala samting.

Taem Ge·haʹzi go bak long hom, E·liʹsha savve long samting wea hem duim. Jehovah talem hem finis. So hem sei: ‘From iu duim disfala nogud samting, leprosy bilong Naʹa·man bae kasem iu.’ And stretawe, diswan kasem hem!

Wanem nao iumi savve lanem from evri samting hia? First samting, iumi shud olsem smolfala gele hia and tok abaotem Jehovah. Gudfala samting savve kamaot from datwan. Mek-tu samting, iumi mas no praod olsem Naʹa·man long firstaem, bat iumi mas obeyim olketa servant bilong God. And mek-thri, iumi mas no laea olsem Ge·haʹzi. Iumi savve lanem plande samting taem iumi readim Bible, iaman?