Sista dagarna

Definition: Bibeln använder uttrycket ”sista dagarna” med hänsyftning på den avslutande tidsperiod som leder fram till verkställandet av en av Gud fastställd dom som markerar slutet på en tingens ordning. Den judiska ordningen med dess tillbedjan som hade templet i Jerusalem som sitt centrum upplevde sina sista dagar under den period som kulminerade i stadens förstöring år 70 v.t. Det som hände då var en bild av det som människor i långt högre grad och i världsvid skala skulle få uppleva, då alla nationer stod inför verkställandet av Guds uttalade dom. Den nuvarande onda tingens ordning, som omfattar hela världen, kom in i sina sista dagar år 1914, och några som tillhör den generation som levde då skall också få möjlighet att bevittna dess fullständiga slut i den ”stora vedermödan”.

Vad visar att vi nu lever i ”de sista dagarna”?

Bibeln beskriver händelser och förhållanden som kännetecknar denna betydelsefulla tidsperiod. Det sammansatta ”tecknet” består av många faktorer; dess uppfyllelse kräver således att alla delar av tecknet klart kommer till synes under en enda generation. De olika delarna av tecknet finns nedtecknade i Matteus, kapitel 24 och 25, Markus 13 och Lukas 21; det  finns ytterligare detaljer i 2 Timoteus 3:1—5, 2 Petrus 3:3, 4 och Uppenbarelseboken 6:1—8. För att ge några exempel skall vi begrunda några få framträdande delar av tecknet.

”Nation skall resa sig mot nation och kungarike mot kungarike” (Matt. 24:7)

Krig har stört livet på jorden i tusentals år. Det har utkämpats internationella krig och inbördeskrig, men år 1914 bröt det första världskriget ut. Detta krig var inte bara en strid mellan två härar på ett slagfält. För första gången var alla stormakter i krig. Hela nationer — inklusive civilbefolkningen — mobiliserades för att stödja krigsansträngningarna. Det har beräknats att mot slutet av kriget hade 93 procent av världens befolkning engagerats i kriget. (Beträffande den historiska betydelsen av året 1914, se sidorna 342 och 343.)

Alldeles som Uppenbarelseboken 6:4 hade förutsagt togs freden bort från jorden. Därför har världen alltsedan år 1914 fortsatt att vara i ett omvälvt tillstånd. Andra världskriget utkämpades från år 1939 till år 1945. Enligt den pensionerade amiralen Gene La Rocque hade det fram till år 1982 utkämpats ytterligare 270 krig sedan år 1945. Mer än 100 miljoner människor har dödats i krig under detta århundrade. Dessutom var, enligt 1982 års upplaga av World Military and Social Expenditures, 100 miljoner människor direkt eller indirekt engagerade i militär verksamhet det året.

Krävs det mer för att denna sida av profetian skall vara uppfylld? Det finns tiotusentals kärnvapen utplacerade för omedelbart bruk. Ledande vetenskapsmän har sagt att om nationerna skulle använda bara en bråkdel av sina kärnvapenarsenaler, skulle civilisationen och kanske hela människosläktet förintas. Men det är inte ett sådant slut som Bibeln pekar fram emot.

”Det skall vara hungersnöd ... på den ena orten efter den andra” (Matt. 24:7)

Hungersnöd har förekommit många gånger i människans historia. I vilken utsträckning har 1900-talet påverkats av svält? Världskrigen ledde till omfattande svält i Europa och Asien. Afrika har drabbats av torka, vilket har lett till omfattande hungersnöd. Mot slutet av år 1980 beräknade FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, att 450 miljoner människor led av hunger på gränsen till svält och att uppåt en  miljard inte hade tillräckligt med mat att äta. Av dessa dör faktiskt omkring 40 miljoner årligen — ända upp till 50 miljoner vissa år — på grund av brist på mat.

Är denna hungersnöd på något sätt annorlunda än den som förekommit tidigare? Ja, den fortsätter envist, den består trots att det finns mat att få. En del länder har stora överskottslager och skulle med hjälp av moderna transportmedel snabbt kunna leverera livsmedel till dem som är i nöd. Men nationella och kommersiella intressen kan diktera en annan politik. Vissa länder med miljontals hungrande människor kan faktiskt exportera mycket av sina bästa livsmedel till länder som redan har ett överflöd av mat.

Den här situationen är inte längre ett lokalt problem, utan ett globalt. År 1981 meddelade The New York Times: ”Den förbättrade levnadsstandarden och den växande efterfrågan på mat världen utöver har pressat upp matpriserna, vilket har gjort det svårare för de fattigaste länderna att importera den mat de behöver.” I många länder har livsmedelsproduktionen inte kunnat, inte ens med hjälp av den moderna vetenskapen, hålla jämna steg med den totala befolkningstillväxten. Nutida livsmedelsexperter ser ingen verklig lösning på problemet.

”Det skall vara stora jordbävningar” (Luk. 21:11)

Det är sant att det har förekommit stora jordbävningar under århundradena som gått; dessutom upptäcker vetenskapsmän nu med hjälp av känslig utrustning mer än en miljon jordbävningar per år. Men det behövs inga specialinstrument för att människor skall veta när det inträffar en stor jordbävning.

Har det verkligen inträffat ett betydande antal stora jordbävningar sedan år 1914? Med hjälp av data från National Geophysical Data Center i Boulder i Colorado i USA, kompletterade med uppgifter från ett antal allmänt erkända uppslagsverk, gjordes det år 1984 upp en förteckning över enbart sådana jordbävningar som uppmätts till minst 7,5 på Richterskalan eller som resulterat i en förstörelse av egendom till ett värde av minst fem miljoner dollar eller som orsakat minst 100 dödsfall. Det beräknades att det hade inträffat 856 sådana jordbävningar under de 2.000 åren före år 1914. Samma förteckning visade att det på bara 69 år efter år 1914 hade inträffat 605 sådana jordbävningar. Detta innebär att om man jämför medeltalet jordbävningar per år, så var antalet 20 gånger så stort efter år 1914 som under de 2.000 åren före det årtalet.

 ”På den ena orten efter den andra farsoter” (Luk. 21:11)

Vid slutet av första världskriget svepte spanska sjukan över jorden och tog mer än 20 miljoner människors liv, ett antal som saknar motstycke i sjukdomarnas historia. Trots framsteg inom den medicinska vetenskapen kräver cancer, hjärtsjukdomar, talrika sexuellt överförda sjukdomar, multipel skleros, malaria, flodblindhet och Chagas’ sjukdom ett stort antal dödsoffer varje år.

”På grund av den tilltagande laglösheten skall kärleken hos flertalet svalna” (Matt. 24:11, 12)

En ledande kriminolog säger: ”Det som slår en när man ser på den världsvida brottsligheten är en genomgripande och ihållande ökning överallt. De undantag som finns framstår som isolerade företeelser och kommer snart att uppslukas i den allt större tidvattenvågen.” (The Growth of Crime, New York, 1977, sir Leon Radzinowicz och Joan King, sid. 4, 5) Ökningen är verklig; det är inte bara fråga om bättre rapportering. Det är sant att det har funnits brottslingar i tidigare generationer också, men aldrig förr har brottsligheten varit så genomgripande som den är nu. De som är lite äldre vet det av egen erfarenhet.

Den laglöshet som omtalas i profetian innefattar förakt för Guds kända lagar, att man låter sitt liv kretsa kring det egna jaget i stället för kring Gud. Som en följd av denna inställning ökar antalet skilsmässor våldsamt, accepteras utomäktenskapliga sexuella förbindelser och homosexualitet allmänt och utförs tiotals miljoner aborter varje år. Denna laglöshet förbinds (i Matteus 24:11, 12) med det inflytande som falska profeter har, de som sätter sina egna läror framför Guds ord. Att lyssna till deras filosofier i stället för att hålla sig till Bibeln bidrar till att det blir en kärlekslös värld. (1 Joh. 4:8) Läs beskrivningen av den i 2 Timoteus 3:1—5.

”Det skall vara skräcksyner” (Luk. 21:11)

”Faktum är att fruktan är den starkaste sinnesrörelse som behärskar vårt liv i dag”, sades det i U.S.News & World Report. (11 oktober 1965, sid. 144) ”Aldrig förr har mänskligheten varit så rädd som nu”, sades det i den tyska tidskriften Hörzu. — Nr 25, 20 juni 1980, sid. 22.

Många faktorer bidrar till denna världsomfattande atmosfär av fruktan: våldsam brottslighet, arbetslöshet, ekonomisk  instabilitet på grund av att så många nationer är så hopplöst skuldsatta, världsvid miljöförstöring, brist på starka och kärleksfulla familjeband och den överväldigande känslan att mänskligheten står i omedelbar fara att bli tillintetgjord genom kärnvapen.

Kristi sanna efterföljare skall vara ”föremål för hat från alla nationerna för mitt namns skull” (Matt. 24:9)

Denna förföljelse beror inte på politisk inblandning, utan sker för Jesu Kristi ”namns skull”, på grund av att hans efterföljare troget håller sig till honom som Jehovas messianske kung, på grund av att de lyder Kristus framför alla jordiska styresmän, på grund av att de lojalt håller sig till hans kungarike och inte blandar sig i mänskliga regeringars angelägenheter. Som den nutida historien visar har Jehovas vittnen fått uppleva detta i alla delar av jorden.

”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd” (Matt. 24:14)

Det budskap som skulle predikas är att Guds rike har börjat härska med Jesus Kristus som kung i himlarna, att det snart skall göra slut på hela denna onda tingens ordning, att mänskligheten skall föras till fullkomlighet och jorden bli ett paradis under dess styre. Dessa goda nyheter predikas nu i mer än 200 länder och ögrupper, och de har förts ut till jordens mest avlägsna delar. Jehovas vittnen ägnar hundratals miljoner timmar åt denna verksamhet varje år, och de gör upprepade besök från hus till hus, så att alla om möjligt får tillfälle att höra budskapet.

Vad pekar allt detta som hänt under ”de sista dagarna” fram emot?

Luk. 21:31, 32: ”När ni ser dessa ting inträffa, [vet ni] att Guds kungarike är nära [dvs. den tid då det skall tillintetgöra den nuvarande onda världsordningen och självt till fullo ta hand om jordens angelägenheter]. I sanning säger jag er: Denna generation skall visst inte försvinna förrän allting inträffar.” (Den ”generation” som levde då tecknet började uppfyllas år 1914 har nu kommit en bra bit upp i åren. Den tid som återstår måste vara mycket kort. Världsförhållandena visar tydligt att det förhåller sig så.)

 Varför säger Jehovas vittnen att det var år 1914 som ”de sista dagarna” började?

Bibelns profetior pekar fram mot år 1914. Beträffande närmare upplysningar om kronologin, se sidorna 368—370, under rubriken ”Tidsangivelser”. Att detta årtal är riktigt framgår av att de världsförhållanden som enligt profetiorna skulle känneteckna denna tidsperiod som kallas ”de sista dagarna” också har kunnat iakttas sedan år 1914, exakt som det förutsagts. De fakta som framhållits här ovan illustrerar detta.

Hur ser profanhistoriker på året 1914?

”Om vi ser tillbaka från den strategiska ställning som nuet utgör, ser vi tydligt att första världskrigets utbrott inledde en det tjugonde århundradets ’tid av svårigheter’ — för att låna den brittiske historikern Arnold Toynbees talande uttryck — som vår civilisation på intet sätt ännu har kommit ur. Alla våldsamma utbrott under det senaste halvseklet går direkt eller indirekt tillbaka till året 1914.” — Edmond Taylor: The Fall of the Dynasties: The Collapse of the Old Order (New York, 1963), sid. 16.

”Andra världskrigets generation, min generation, tänker alltid på sin tids konflikt som den stora, moderna vattendelaren i utvecklingen. ... Vi bör få behålla vår fåfänga, vårt eget möte med historien. Men vi bör också veta att i sociala termer kom en vida mer avgörande förändring med första världskriget. Det var då som politiska och sociala system med århundraden bakom sig föll sönder — ibland på några veckor. Andra blev för alltid förändrade. Det var i första världskriget som de uråldriga sanningarna förlorades. ... Andra världskriget fortsatte, förstorade och bekräftade denna förändring. I sociala termer var andra världskriget det sista slaget i det första.” — John K. Galbraith: Osäkerhetens tid (Malmö, 1978), sid. 125.

”Det har gått ett halvt århundrade, men det ärr som första världskrigets tragedi efterlämnade på nationernas kropp och själ har ännu inte försvunnit. ... Denna pärs var så omfattande i fysiskt och moraliskt avseende att ingenting av det som var kvar längre var som förut. Samhället i sin helhet: regeringssystem, nationella gränser, lagar, väpnade styrkor, relationer mellan stater, men också ideologier, familjeliv, levnadsvillkor, ställningar, personliga relationer — allt blev alltigenom förändrat. ... Mänskligheten förlorade till sist sin jämvikt, och  den har hittills inte återfått den.” — Yttrat av general Charles de Gaulle år 1968 (Le Monde, 12 november 1968, sid. 9).

Kommer någon över huvud taget att vara vid liv på jorden efter den nuvarande världsordningens slut?

Ja, definitivt. Slutet för den nuvarande världsomfattande ordningen skall komma, inte som en följd av ett slumpartat dödande i ett kärnvapenkrig, utan i en stor vedermöda som innefattar ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”. (Upp. 16:14, 16) Det kriget skall inte förstöra jorden och skall inte heller tillintetgöra hela människosläktet.

Matt. 24:21, 22: ”Då skall det vara en stor vedermöda, en sådan som inte har förekommit sedan världens början intill nu, nej, inte heller på nytt skall förekomma. Ja, om inte de dagarna förkortades, skulle inget kött bli räddat; men för de utvaldas skull skall de dagarna bli förkortade.” (Något ”kött”, några människor, kommer således att få överleva.)

Ords. 2:21, 22: ”Det är de rättrådiga som kommer att bo på jorden, och det är de klanderfria som kommer att lämnas kvar på den. Vad de ondskefulla angår, kommer de att avskäras från själva jorden; och vad de förrädiska beträffar, kommer de att ryckas bort från den.”

Ps. 37:29, 34: ”Det är de rättfärdiga som kommer att besitta jorden, och de kommer att bo för evigt på den. Hoppas på Jehova och håll hans väg, och han kommer att upphöja dig till att ta jorden i besittning. När de ondskefulla avskärs, kommer du att se det.”

Varför låter Jehova så lång tid gå innan de onda tillintetgörs?

2 Petr. 3:9: ”Jehova är inte långsam med avseende på sitt löfte, såsom några betraktar långsamhet, utan han är tålmodig mot er, eftersom han inte önskar att någon skall drabbas av förintelse, utan önskar att alla skall nå fram till sinnesändring.”

Mark. 13:10: ”De goda nyheterna måste först predikas i alla nationerna.”

Matt. 25:31, 32, 46: ”När Människosonen [Jesus Kristus] kommer i sin härlighet och alla änglarna med honom, då skall han sätta sig på sin härliga tron. Och alla nationerna skall  samlas inför honom, och han skall skilja människor från varandra, alldeles som en herde skiljer fåren från getterna. Och dessa [som inte erkänner Kristi andliga bröder som representanter för kungen själv] skall gå bort till evigt avskärande, men de rättfärdiga till evigt liv.”

Se också sidorna 269—272 och 330.

Om någon säger—

”Förhållandena är inte värre nu; det har alltid funnits krig, hungersnöd, jordbävningar och brottslighet”

Kan du svara: ”Jag kan förstå varför du anser det. Vi är födda i en värld där sådant är en del av vardagen, men det finns historiker som förklarar att 1900-talet skiljer sig drastiskt från andra århundraden. (Läs citat hämtade från sidorna 342 och 343.)”

Eller också kan du säga: ”Det är inte bara det faktum att det har funnits krig, hungersnöd, jordbävningar och brottslighet som är av betydelse. Visste du att det tecken som Jesus gav var ett sammansatt tecken?” Sedan kan du kanske tillägga: ”Han sade inte att någon enstaka händelse i sig själv skulle bevisa att vi levde i ”de sista dagarna”. Men när hela tecknet kan ses klart och tydligt, då är det av betydelse — och särskilt när det framträder i världsomfattande skala och börjar ett år som fastställts genom Bibelns kronologi.” (Se sidorna 337—341, se också sidorna 368—370.)

”Hur vet ni att profetiorna inte kommer att stämma ännu bättre in på en framtida generation?”

Kan du svara: ”Det är en intressant fråga, och svaret framhäver att vi verkligen lever i ’de sista dagarna’. Hur då? Jo, en del av tecknet som Jesus gav gäller krig mellan nationer och kungariken. Men vad skulle hända, om uppfyllelsen av tecknet skulle kräva att vi väntade tills ett annat totalt krig bröt ut mellan supermakterna? Det skulle bara vara få, om ens några, som överlevde ett sådant krig. Som du förstår visar Guds uppsåt med att det skulle finnas överlevande att vi lever mycket nära slutet för den här gamla världsordningen.”

 Eller också kan du säga: ”Att koppla ihop världshändelser med denna profetia är som att koppla ihop ett fingeravtryck med dess ägare. Det finns ingen annan med identiskt lika fingeravtryck. På liknande sätt kommer det mönster av händelser som började år 1914 aldrig att upprepas i någon framtida generation.” Sedan kan du kanske tillägga: 1) ”Alla delar av tecknet är klart synliga.” 2) ”Vi vill sannerligen inte vara som människorna på Noas tid. (Matt. 24:37—39)”

”Vi kommer inte att få se slutet i vår livstid”

Kan du svara: ”Men du tror att Gud skall ingripa någon gång, eller hur?” Sedan kan du kanske tillägga: 1) ”Ingen av oss skulle veta något om när slutet skall komma, om Gud inte hade gett oss tillgång till upplysningar som talar om detta. Nu framhöll Jesus klart och tydligt att ingen människa har vetskap om den dagen eller timmen, men han beskrev i detalj vad som skulle hända under den generation då det skulle ske.” 2) ”Den beskrivningen tar upp händelser som du personligen känner till. (Du kan, om så är möjligt, resonera om detaljer i tecknet och använda de fakta som getts på föregående sidor.)”

”Jag oroar mig inte för sådant; jag tar helt enkelt en dag i taget”

Kan du svara: ”Det är sannerligen bra att inte vara alltför orolig för framtiden, men vi försöker alla att planera vårt liv så att vi skyddar oss själva och våra närmaste. Att planera realistiskt är praktiskt. Bibeln visar att underbara ting väntar i framtiden, och vi gör klokt i att planera så att vi kan få uppleva dem. (Ords. 1:33; 2 Petr. 3:13)”

”Jag tänker inte på alla de här dåliga förhållandena; jag vill se optimistiskt på framtiden”

Kan du svara: ”Det var intressant. Jesus sade att hans efterföljare skulle ha goda skäl till att vara optimistiska i vår tid. (Luk. 21:31)” Sedan kan du kanske tillägga: ”Men lägg märke till att han inte säger till dem att de skall blunda för det som händer i världen och vara lyckliga. Han säger att deras optimism skulle vara välgrundad; den skulle bero på att de förstod vad världshändelserna betydde och kände till vad slutet skulle bli.”