Räddning eller frälsning

Definition: Bevarande eller befrielse från fara eller tillintetgörelse. Denna befrielse kan gälla räddning undan förtryckare eller förföljare. Genom sin Son ger Jehova alla sanna kristna både befrielse från den nuvarande onda tingens ordning och räddning från syndens och dödens slaveri. För en stor skara trogna Jehovas tjänare som lever under ”de sista dagarna” kommer räddningen att innefatta att de bevaras igenom den stora vedermödan.

Kommer Gud i sin stora barmhärtighet att till sist rädda alla människor?

Visar 2 Petrus 3:9 att det skall bli en universell frälsning? Det heter där: ”Det är inte så som många menar, att Herren är sen att uppfylla sitt löfte. Han dröjer för er skull, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad [förgås, 1917] utan att alla skall få tid att omvända sig [vända sig till bättring, 1917; nå fram till sinnesändring, NV].” (1981) Gud önskar i sin barmhärtighet att alla Adams avkomlingar skall ändra sinne och omvända sig, och han har generöst sörjt för att alla som gör det kan få förlåtelse för sina synder. Men han tvingar ingen att ta emot och dra nytta av denna anordning. (Jämför 5 Moseboken 30:15—20.) Det är många som  avvisar den. De liknar en drunknande man som skjuter bort den livboj som kastats ut av någon som vill hjälpa honom. Vi bör emellertid lägga märke till att alternativet till sinnesändring eller omvändelse inte är evig pina i ett brinnande helvete. Som 2 Petrus 3:9 visar kommer de som inte omvänder sig att gå förlorade eller ”förgås”. I 2 Petr. 3 vers 7 (1981) nämns det också att ”de gudlösa skall förintas”. Här finns ingen tanke på universell frälsning. — Se också rubriken ”Helvetet”.

Visar 1 Korinthierna 15:22 att alla människor till sist kommer att bli räddade? Det heter där: ”Liksom alla dör genom Adam, så skall också alla få nytt liv [göras levande, 1917] genom Kristus.” (1981) Det som behandlas här är uppståndelsen, vilket framgår av de omgivande verserna. Vilka kommer att uppväckas? Alla som har dött på grund av Adams synd (se 1 Kor. 15 vers 21) men inte avsiktligt begått sådana överträdelser som omtalas i Hebréerna 10:26—29. Alldeles som Jesus uppväcktes från Hades (Apg. 2:31), skall alla andra som är i Hades ”få nytt liv” genom uppståndelsen. (Upp. 1:18; 20:13) Kommer alla dessa att vinna evig räddning eller frälsning? Den möjligheten står öppen för dem, men det är inte alla som kommer att utnyttja den, vilket framgår av Johannes 5:28, 29, där det visas att slutet för somliga kommer att bli en ogynnsam dom.

Vad är att säga om sådana skriftställen som Titus 2:11, där det talas om ”räddning för alla människor”, enligt 1981 års översättning? Andra skriftställen, sådana som Johannes 12:32, Romarna 5:18 och 1 Timoteus 2:3, 4, förmedlar en liknande tanke i 1917, 1981, Åk etc. De grekiska uttryck som översatts med ”alla” i dessa skriftställen är olika böjningsformer av ordet pas. Som det framgår av An Expository Dictionary of New Testament Words (London, 1962, band I, sid. 46) av W. E. Vine kan pas också betyda ”alla slag eller sorter”. I ovan nämnda skriftställen kan alltså uttrycken ”alla slags” eller ”alla sorters” användas, som i NV, i stället för ”alla”. Vilket uttryck är då det rätta — ”alla” eller ”alla slags” med den tanke som det uttrycket förmedlar? Vilken översättning är dessutom i samklang med resten av Bibeln? Den senare. Begrunda Apostlagärningarna 10:34, 35; Uppenbarelseboken 7:9, 10; 2 Thessalonikerna 1:9.  (Observera: Andra översättare erkänner också denna innebörd i det grekiska ordet, vilket framkommer av deras översättningar av det i Matteus 5:11 — ”på allt sätt”, 1981, Hd.)

Finns det skriftställen som bestämt visar att några aldrig kommer att bli räddade eller frälsta?

2 Thess. 1:9 (1981): ”Deras straff blir evigt fördärv, fjärran från Herrens ansikte och från hans makt och härlighet.” (Kursiverat av oss)

Upp. 21:8 (1981): ”De fega och otrogna och skändliga, mördare, horkarlar, trollkarlar, avgudadyrkare och alla lögnare, deras plats är i sjön som brinner av eld och svavel, och det är den andra döden.”

Matt. 7:13, 14 (1981): ”Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.”

”En gång frälst, alltid frälst” — är det en riktig uppfattning?

Jud. v. 5 (1981): ”Jag vill påminna er, ni vet ju redan allt detta, om hur Herren först räddade [hade frälst, 1917] sitt folk ur Egypten men sedan dödade dem som inte trodde.” (Kursiverat av oss)

Matt. 24:13 (1981): ”Den som håller ut till slutet skall bli räddad [frälst, 1917].” (En människas slutliga räddning avgörs alltså inte i det ögonblick hon börjar sätta tro till Jesus.)

Fil. 2:12 (1981): ”Ni som alltid har varit lydiga: arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, inte bara så som när jag var hos er utan ännu mer nu när jag är långt borta.” (Dessa ord riktades till ”de heliga” i Filippi, som det sägs i Filipperna 1:1. Paulus manade dem att inte känna sig alltför säkra, utan inse att deras slutliga frälsning ännu inte var garanterad.)

Hebr. 10:26, 27 (1981): ”Ty syndar vi med vett och vilja efter att ha lärt känna sanningen, återstår inte längre något offer för synderna; då väntar en fruktansvärd dom och en  glupande eld som skall förtära dem som trotsar Gud.” (Bibeln är således inte i samklang med den tanken att det inte spelar någon roll vilka synder någon kan tänkas begå sedan han blivit ”frälst”, eftersom han ändå inte kommer att gå miste om sin räddning eller frälsning. Bibeln uppmuntrar till trohet. Se också Hebréerna 6:4—6, där det framgår att till och med den som blivit smord med helig ande kan förlora sitt hopp om räddning.)

Behövs någonting mer än tro för att man skall kunna vinna räddning eller frälsning?

Ef. 2:8, 9 (1981): ”Av nåd [oförtjänt omtanke, NV] är ni frälsta [räddade, NV] genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. Det beror inte på gärningar, ingen skall kunna berömma sig.” (Hela anordningen med räddning eller frälsning är ett uttryck för Guds oförtjänta omtanke. Ingen av Adams avkomlingar kan på något sätt vinna räddning i egen kraft, hur ädla hans gärningar än kan vara. Räddning är en gåva från Gud, en gåva som han ger dem som sätter tro till hans Sons syndförsonande offers värde.)

Hebr. 5:9 (1981): ”Han [Jesus] [blev] för alla som lyder honom den som bringar evig frälsning.” (Kursiverat av oss) (Strider detta mot det uttalandet att de kristna är ”frälsta genom tron” [1981]? Inte alls. Deras lydnad visar helt enkelt att deras tro är äkta.)

Jak. 2:14, 26 (1981): ”Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men inte har gärningar? Inte kan väl tron rädda honom? Liksom en kropp utan livsande är död, så är tron utan gärningar död.” (Ingen kan genom sina gärningar göra sig förtjänt av räddning. Men var och en som har äkta tro kommer att ha gärningar som leder till det — gärningar som utförts i lydnad för Guds och Kristi befallningar, gärningar som visar att han har tro och kärlek. Utan sådana gärningar skulle hans tro vara död.)

Apg. 16:30, 31 (1981): ”’Vad skall jag göra för att räddas?’ De [Paulus och Silas] svarade: ’Tro på herren Jesus, så skall du bli räddad, du och din familj.’” (Om denne man och hans familj verkligen trodde, skulle de då inte handla i överensstämmelse med sin tro? Jo, säkert.)

 Om någon säger—

”Jag är frälst”

Kan du svara: ”Jag är glad att höra det, för då förstår jag att du tror på Jesus Kristus. Det arbete som jag deltar i är ett arbete som Jesus gav sina efterföljare i uppdrag att utföra, nämligen att tala med andra om upprättandet av hans kungarike. (Matt. 24:14)” Sedan kan du kanske tillägga: 1) ”Vad är det för ett kungarike? Vad kommer dess ankomst att innebära för världen? (Dan. 2:44)” 2) ”Vilka förhållanden kommer att råda här på jorden under denna himmelska regering? (Ps. 37:11; Upp. 21:3, 4)”

Eller också kan du säga: ”Då uppskattar du det som aposteln Petrus sade här i Apostlagärningarna 4:12, eller hur? ... Har du någon gång funderat på av vem Jesu namn blev givet åt oss för att vi skulle sätta tro till det?” Sedan kan du kanske tillägga: 1) ”Jesus själv talar om det för oss. (Joh. 17:3)” 2) ”Lägg märke till att Jesus sade att han hade gjort sin Faders namn känt. (Joh. 17:6) Vad är Guds namn? Vad tänker du på, när du hör det? (2 Mos. 3:15; 34:5—7)”

”Är du frälst?”

Kan du svara: ”Så här långt är jag det. Jag säger så, eftersom jag också är medveten om att Bibeln råder oss att inte vara alltför säkra på att vi är frälsta. Är det här bibelstället bekant för dig? (1 Kor. 10:12)” Sedan kan du kanske tillägga: ”Vad är anledningen till att det sägs så? Aposteln Paulus skrev så här till dem som hade blivit pånyttfödda och hade hoppet om himmelskt liv (Hebr. 3:1). ... (Hebr. 3:12—14) Så ju mer kunskap vi inhämtar från Guds ord, desto starkare blir vår tro.”

Eller också kan du säga: ”Jag kan besvara den frågan med ett enkelt Ja. Men visste du att Bibeln talar om mer än en frälsning eller räddning? Har du till exempel någon gång tänkt på vad orden i Uppenbarelseboken 7:9, 10, 14 betyder? ... Det kommer således att finnas människor som blir räddade genom den annalkande stora vedermödan för att leva här på jorden. (Matt. 5:5)”

 ”Tar ni emot Jesus som er personlige Frälsare?”

Se sidan 199, under rubriken ”Jesus Kristus”.

”Ni säger att det bara är 144.000 som skall bli frälsta”

Kan du svara: ”Jag är glad att du tog upp den frågan, så att jag kan tala om för dig vad vi verkligen tror. Frälsningen står öppen för alla som visar sann tro på den anordning som Gud har gjort genom Jesus. Men Bibeln säger att det bara är 144.000 som skall komma till himlen för att vara tillsammans med Kristus. Har du någon gång sett det i Bibeln? ... Det står här i Uppenbarelseboken 14:1, 3.” Sedan kan du kanske tillägga: 1) ”Vad skall de göra i himlen? (Upp. 20:6)” 2) ”Det är uppenbart att de kommer att härska över några. Vilka kan det vara? ... (Matt. 5:5; 6:10)”