Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

En kolossal bildstod krossas

En kolossal bildstod krossas

Kapitel fyra

En kolossal bildstod krossas

1. Varför skulle vi vara intresserade av en situation som uppstod tio år efter det att kung Nebukadnessar hade fört Daniel och andra i fångenskap?

TIO år har gått sedan kung Nebukadnessar förde Daniel och andra av de ”främsta männen i landet” Juda som fångar till Babylon. (2 Kungaboken 24:15) Den unge Daniel tjänar vid kungens hov, när en livshotande situation uppstår. Varför skulle detta intressera oss? Därför att det sätt på vilket Jehova Gud ingriper i händelserna inte bara räddar livet på Daniel och andra, utan också ger oss en översikt över raden av världsvälden i Bibelns profetior fram till vår egen tid.

EN MONARK STÄLLS INFÖR ETT SVÅRT PROBLEM

2. När hade Nebukadnessar sin första profetiska dröm?

2 ”I det andra året av Nebukadnessars regering”, skrev profeten Daniel, ”drömde Nebukadnessar drömmar; och hans ande började känna sig orolig, och hans sömn vek från honom.” (Daniel 2:1) Den som drömde, Nebukadnessar, var kung i det babyloniska världsväldet. Han hade blivit världshärskare år 607 f.v.t., när Jehova Gud lät honom ödelägga Jerusalem och dess tempel. I Nebukadnessars andra regeringsår som världshärskare (606/605 f.v.t.) sände Gud honom en skrämmande dröm.

3. Vilka kunde inte uttyda kungens dröm, och hur reagerade kungen?

3 Drömmen oroade Nebukadnessar så mycket att han inte kunde sova. Den mäktige kungen var naturligtvis angelägen om att få veta vad drömmen betydde, men han hade glömt drömmen! Han kallade därför till sig Babylons magiker, besvärjare och trollkarlar och befallde dem att återge drömmen och uttyda den. Uppgiften var dem övermäktig. Deras oförmåga gjorde Nebukadnessar så förgrymmad att han gav order om att ”man skulle tillintetgöra alla de visa i Babylon”. Detta påbud skulle ställa profeten Daniel öga mot öga med den som fick uppdraget att verkställa avrättningen. Varför det? Därför att han och hans tre hebreiska kamrater — Hananja, Misael och Asarja — räknades bland de visa i Babylon. — Daniel 2:2–14.

DANIEL KOMMER TILL UNDSÄTTNING

4. a) Hur fick Daniel veta drömmens innehåll och innebörd? b) Vad sade Daniel i tacksamhet till Jehova Gud?

4 Sedan Daniel hade fått veta orsaken till Nebukadnessars stränga påbud, ”gick [han] in och bad kungen att han skulle ge honom en viss tid för att han skulle kunna meddela kungen uttydningen”. Detta beviljades. Daniel återvände till sitt hus, och han och hans tre hebreiska vänner bad om ”barmhärtighet från himlens Gud i förbindelse med denna hemlighet”. I en syn samma natt uppenbarade Jehova för Daniel hemligheten med drömmen. I tacksamhet sade Daniel: ”Må Guds namn bli välsignat från oöverskådlig tid till oöverskådlig tid, ty vishet och väldighet tillhör honom. Och han förändrar tider och tidsperioder, avsätter kungar och tillsätter kungar, ger vishet åt de visa och kunskap åt dem som vet vad urskillningsförmåga är. Han uppenbarar det djupa och det fördolda; han vet vad som är i mörkret, och hos honom bor ljuset.” Daniel lovprisade Jehova för den insikt han hade fått. — Daniel 2:15–23.

5. a) Hur gav Daniel Jehova äran, när han stod inför kungen? b) Varför är Daniels förklaring av intresse för oss i vår tid?

5 Följande dag gick Daniel till Arjok, chefen för livvakten, som hade fått i uppdrag att tillintetgöra de visa i Babylon. När Arjok fick veta att Daniel kunde uttyda drömmen, förde han honom snabbt till kungen. Daniel tog inte åt sig äran, utan sade till Nebukadnessar: ”Det finns en Gud i himlen som är en uppenbarare av hemligheter, och han har låtit kung Nebukadnessar veta vad som skall ske i dagarnas slutskede.” Daniel var beredd att uppenbara inte bara hur framtiden skulle bli för det babyloniska världsväldet, utan också i korta drag hur världshändelserna skulle utveckla sig från Nebukadnessars tid till vår egen tid och framåt. — Daniel 2:24–30.

DRÖMMEN

6, 7. Vad var innehållet i den dröm som Daniel uppenbarade för kungen?

6 Nebukadnessar lyssnade uppmärksamt, när Daniel förklarade: ”Du, o kung, såg då, och se, en kolossal bildstod. Denna bildstod, som var stor och vars glans var utomordentlig, stod framför dig, och dess utseende var förfärande. Huvudet på denna bildstod var av fint guld, dess bröst och dess armar var av silver, dess buk och dess lår var av koppar, dess ben var av järn, dess fötter var delvis av järn och delvis av formad lera. Du fortsatte att se tills en sten bröts loss, inte med händer, och den träffade bildstoden på dess fötter av järn och formad lera och krossade dem. Då krossades järnet, den formade leran, kopparen, silvret och guldet, allt tillsammans, och blev som agnar från sommarens tröskplatser, och vinden förde bort dem, så att inget som helst spår blev funnet av dem. Men stenen som träffade bildstoden blev ett stort berg och uppfyllde hela jorden.” — Daniel 2:31–35.

7 Nebukadnessar måste ha blivit hänförd, när han hörde Daniel uppenbara drömmen. Men vänta! De visa i Babylon skulle skonas endast om Daniel också uttydde drömmen. Daniel talade på sina egna och sina tre hebreiska vänners vägnar och sade: ”Detta är drömmen, och dess uttydning skall vi säga inför kungen.” — Daniel 2:36.

ETT RIKE SOM GÖR SIG BEMÄRKT

8. a) Vem eller vad förklarade Daniel att huvudet av guld var? b) När blev huvudet av guld till?

8 ”Du, o kung, kungarnas kung, åt vilken himlens Gud har gett kungariket, makten och styrkan och värdigheten och i vars hand han, varhelst människornas söner bor, har gett markens djur och himlens flygande skapelser och som han har gjort till härskare över dem alla — du är huvudet av guld.” (Daniel 2:37, 38) Dessa ord var tillämpliga på Nebukadnessar sedan Jehova hade använt honom till att ödelägga Jerusalem år 607 f.v.t. Det förhåller sig så, därför att kungarna på tronen i Jerusalem härstammade från David, Jehovas smorde kung. Jerusalem var huvudstad i Juda, Guds förebildliga kungarike som representerade Jehovas suveränitet över jorden. När denna stad ödelades år 607 f.v.t., upphörde detta Guds förebildliga kungarike att existera. (1 Krönikeboken 29:23; 2 Krönikeboken 36:17–21) De världsvälden som följde och som framställdes i bild genom bildstodens olika delar av metall kunde nu utöva världsherravälde utan att hindras i sin maktutövning av Guds förebildliga kungarike. Som huvudet av guld, den dyrbaraste metall man kände till i forna tider, hade Nebukadnessar gjort sig bemärkt genom att omstörta detta rike när han ödelade Jerusalem. — Se ”En krigarkung bygger ett imperium”, sidan 63.

9. Vad representerade huvudet av guld?

9 Nebukadnessar, som regerade i 43 år, var den främste kungen i en dynasti som härskade över det babyloniska världsväldet. I denna dynasti ingick hans svärson Nabonid och hans äldste son, Evil-Merodak. Den bestod i ytterligare 43 år, fram till Nabonids son Belsassars död år 539 f.v.t. (2 Kungaboken 25:27; Daniel 5:30) Huvudet av guld på bildstoden i drömmen representerade därför inte bara Nebukadnessar, utan hela raden av babyloniska kungar.

10. a) Hur framgick det av Nebukadnessars dröm att det babyloniska världsväldet inte skulle bestå? b) Vad förutsade profeten Jesaja om Babylons erövrare? c) I vilket avseende var Medo-Persien underlägset det babyloniska världsväldet?

10 Daniel sade till Nebukadnessar: ”Efter dig skall det uppstå ett annat kungarike, underlägset dig.” (Daniel 2:39) Ett rike som framställdes i bild genom bildstodens bröst och armar av silver skulle efterträda Nebukadnessars dynasti. Omkring 200 år tidigare hade Jesaja förutsagt att detta rike skulle uppstå och till och med uppgett namnet på dess segerrike kung — Cyrus. (Jesaja 13:1–17; 21:2–9; 44:24–45:7, 13) Detta var det medo-persiska världsväldet. Även om Medo-Persien utvecklade en hög kultur som inte var mindre betydelsefull än det babyloniska rikets, framställdes det i bild genom silver, en metall som inte är lika dyrbar som guld. Det var underlägset det babyloniska världsväldet på så sätt att det inte gjorde sig bemärkt genom att omstörta Juda, Guds förebildliga kungarike, med dess huvudstad, Jerusalem.

11. När upphörde Nebukadnessars dynasti att existera?

11 Omkring 60 år efter det att Daniel hade uttytt drömmen fick han bevittna slutet för Nebukadnessars dynasti. Daniel var närvarande natten mellan den 5 och 6 oktober 539 f.v.t., när den medo-persiska hären intog det till synes ointagliga Babylon och dödade kung Belsassar. I och med Belsassars död upphörde det gyllene huvudet på bildstoden — det babyloniska riket — att existera.

ETT LANDSFLYKTIGT FOLK BEFRIAS AV ETT RIKE

12. Hur gynnades de landsflyktiga judarna genom det påbud som Cyrus utfärdade år 537 f.v.t.?

12 Medo-Persien avlöste det babyloniska riket som dominerande världsvälde år 539 f.v.t. Vid 62 års ålder blev medern Darius den förste härskaren över den erövrade staden Babylon. (Daniel 5:30, 31) En kort tid samregerade han och persern Cyrus över det medo-persiska riket. När Darius dog, blev Cyrus ensam härskare i perserriket. För judarna i Babylon innebar Cyrus regering befrielse från fångenskapen. År 537 f.v.t. utfärdade Cyrus ett påbud som tillät landsflyktiga judar i Babylon att återvända till sitt hemland och återuppbygga Jerusalem och Jehovas tempel. Guds förebildliga kungarike återupprättades emellertid inte i Juda och Jerusalem. — 2 Krönikeboken 36:22, 23; Esra 1:1–2:2a.

13. Vad förebildade bröstet och armarna av silver på bildstoden i drömmen?

13 Bröstet och armarna av silver på bildstoden i drömmen förebildade den rad av persiska kungar som började med Cyrus den store. Den dynastin bestod i mer än 200 år. Man tror att Cyrus stupade under ett fälttåg år 530 f.v.t. Av de omkring 12 kungar som efterträdde honom på tronen i perserriket var det åtminstone 2 som handlade välvilligt mot Jehovas utvalda folk. Den ene var (persern) Darius I, och den andre var Artaxerxes I.

14, 15. Hur bistod Darius den store och Artaxerxes I judarna?

14 Darius I var den tredje persiske kungen efter Cyrus den store. De två föregående var Kambyses II och hans bror Bardiya (eller möjligen en magiker vid namn Gaumata som utgav sig för att vara Bardiya). Darius I, också känd som Darius (Dareios) den store, besteg tronen år 521 f.v.t. Arbetet med att återuppbygga templet i Jerusalem var då förbjudet. När dokumentet med Cyrus påbud hittades i arkiven i Ekbatana, upphävde Darius inte bara förbudet år 520 f.v.t., utan ställde också medel från den kungliga skattkammaren till förfogande för återuppbyggandet av templet. — Esra 6:1–12.

15 Näste persiske härskare som bistod det judiska återuppbyggnadsarbetet var Artaxerxes I, som efterträdde sin far, Ahasveros (Xerxes I), år 475 f.v.t. Artaxerxes fick tillnamnet Longimanus (latin) eller Makrocheir (grekiska), ”den långhänte”, därför att hans högra hand var längre än hans vänstra. I sitt 20:e regeringsår, år 455 f.v.t., förordnade han sin judiske munskänk, Nehemja, till ståthållare i Juda och gav honom i uppdrag att återuppbygga Jerusalems murar. Denna åtgärd markerade början på de ”sjuttio [års]veckorna” som omtalas i det 9:e kapitlet i Daniels bok och som angav när Messias eller Kristus, Jesus från Nasaret, skulle framträda och när han skulle dö. — Daniel 9:24–27; Nehemja 1:1; 2:1–18.

16. När och med vilken kung kom slutet för det medo-persiska världsväldet?

16 Den siste av de sex kungar som regerade över perserriket efter Artaxerxes I var Darius III. Hans regering fick ett tvärt slut år 331 f.v.t., när han led ett förkrossande nederlag mot Alexander den store vid Gaugamela i närheten av det forntida Nineve. Detta nederlag betydde slutet för det medo-persiska världsväldet som framställdes i bild genom den del av bildstoden i Nebukadnessars dröm som var av silver. Det rike som stod näst i tur var överlägset i vissa avseenden, men underlägset i andra. Det förstår vi när vi lyssnar till Daniels fortsatta uttydning av Nebukadnessars dröm.

ETT VIDSTRÄCKT, MEN UNDERLÄGSET, RIKE

17–19. a) Vilket världsvälde framställdes i bild genom buken och låren av koppar, och hur omfattande var dess herravälde? b) Vem var Alexander III? c) Hur blev grekiskan ett internationellt språk, och för vad var det väl lämpat?

17 Daniel förklarade för Nebukadnessar att buken och låren på den kolossala bildstoden föreställde ”ett annat kungarike, ett tredje, av koppar” som skulle ”härska över hela jorden”. (Daniel 2:32, 39) Detta tredje rike skulle komma efter Babylonien och Medo-Persien. Precis som koppar är underlägset silver, skulle detta nya världsvälde vara underlägset Medo-Persien i den bemärkelsen att det inte skulle hedras med något sådant privilegium som att befria Jehovas folk. Men det kopparlika riket skulle ”härska över hela jorden”, vilket visade att det skulle vara mera omfattande än både Babylonien och Medo-Persien. Vad visar historiska fakta angående detta världsvälde?

18 Kort efter det att den ärelystne Alexander III år 336 f.v.t., vid 20 års ålder, hade ärvt Makedoniens tron gav han sig ut på ett erövringståg. På grund av sina militära framgångar kom han att kallas Alexander den store. Han vann den ena segern efter den andra och trängde allt längre in på persiskt område. När han besegrade Darius III i slaget vid Gaugamela år 331 f.v.t. började perserriket sönderfalla, och han introducerade Grekland som det nya världsväldet.

19 Efter segern vid Gaugamela intog Alexander de persiska huvudstäderna Babylon, Susa, Persepolis och Ekbatana. Han lade resten av perserriket under sig och fortsatte sina erövringar in i västra Indien. I de erövrade länderna upprättades grekiska kolonier, vilket gjorde att det grekiska språket och den grekiska kulturen spred sig i hela området. Det grekiska världsväldet blev faktiskt större än alla de föregående världsväldena. Som Daniel hade förutsagt kom det rike som kopparen representerade att ”härska över hela jorden”. En följd av detta var att grekiskan (koiné) blev ett internationellt språk. Detta språk är mycket exakt och nyansrikt och visade sig därför vara lämpligt att använda när de kristna grekiska skrifterna skulle nedtecknas och de goda nyheterna om Guds kungarike skulle spridas.

20. Vad hände med det grekiska världsväldet efter Alexander den stores död?

20 Alexander den store levde bara åtta år som världshärskare. Han insjuknade efter ett gästabud och dog kort därefter, den 13 juni 323 f.v.t., endast 32 år gammal. Med tiden delades hans väldiga imperium i fyra områden. Fyra av hans generaler fick makten över var sitt område. Ur ett enda stort rike uppstod således fyra riken som till slut uppslukades av romarriket. Det kopparlika världsväldet bestod bara till år 30 f.v.t., då det sista av dessa fyra riken — den ptolemeiska dynastin i Egypten — slutligen föll för Rom.

ETT RIKE SOM KROSSAR OCH SLÅR SÖNDER

21. Hur beskrev Daniel ”det fjärde kungariket”?

21 Daniel fortsatte sin förklaring av vad bildstoden i drömmen föreställde: ”Det fjärde kungariket [efter Babylon, Medo-Persien och Grekland] skall visa sig vara starkt som järn. Eftersom järn krossar och mal sönder allt annat, så skall det, likt järn som slår sönder, krossa och slå sönder också alla de andra.” (Daniel 2:40) Genom sin styrka och förmåga att krossa skulle detta världsvälde vara likt järn — starkare än de riken som framställdes i bild genom guldet, silvret och kopparen. Romarriket var en sådan makt.

22. På vilket sätt var romarriket likt järn?

22 Rom krossade och slog sönder det grekiska världsväldet och uppslukade resterna av de medo-persiska och babyloniska världsväldena. Romarna visade ingen respekt för Guds kungarike som Jesus Kristus förkunnade om, utan avrättade honom på en tortyrpåle år 33 v.t. I ett försök att krossa kristendomen förföljde romarna Jesu lärjungar. Dessutom ödelade de Jerusalem och dess tempel år 70 v.t.

23, 24. Vad förutom romarriket framställs i bild genom benen på bildstoden?

23 Benen av järn på bildstoden i Nebukadnessars dröm var en bild inte bara av romarriket, utan också av dess politiska utväxt. Lägg märke till orden i Uppenbarelseboken 17:10: ”Där är sju kungar: de fem har fallit, den ene är, den andre har ännu inte kommit, men när han väl kommer, måste han bli kvar en kort tid.” När aposteln Johannes skrev de här orden, befann han sig på ön Patmos, dit han förvisats av romarna. De fem kungar eller världsvälden som hade fallit var Egypten, Assyrien, Babylon, Medo-Persien och Grekland. Det sjätte — romarriket — hade fortfarande makten. Men också det skulle falla, och den sjunde kungen skulle uppstå från ett av de områden som Rom hade erövrat. Vilket världsvälde skulle det vara?

24 Britannia var en gång en nordvästlig del av romarriket, men 1763 hade det brittiska imperiet blivit till — Storbritannien, som härskade över de sju haven. År 1776 hade dess 13 amerikanska kolonier förklarat sig självständiga i avsikt att bilda Amerikas förenta stater. Längre fram började emellertid Storbritannien och Förenta staterna samarbeta både i krigstid och i fredstid. Därigenom uppstod den anglo-amerikanska föreningen som det sjunde världsväldet i Bibelns profetior. I likhet med romarriket har det visat sig vara ”starkt som järn”. Det har utövat järnlik myndighet. Benen av järn på bildstoden i drömmen omfattar således både romarriket och det av två makter bestående anglo-amerikanska världsväldet.

EN BRÄCKLIG BLANDNING

25. Vad sade Daniel om fötterna och tårna på bildstoden?

25 Daniel sade därefter till Nebukadnessar: ”Eftersom du såg fötterna och tårna vara delvis av formad krukmakarlera och delvis av järn, skall kungariket visa sig vara delat, men något av järnets hårdhet skall visa sig vara i det, eftersom du såg järnet blandat med fuktig lera. Och eftersom tårna på fötterna var delvis av järn och delvis av formad lera, skall kungariket visa sig vara delvis starkt och delvis bräckligt. Eftersom du såg järn blandat med fuktig lera, skall de till slut vara blandade med människornas avkomma; men de kan inte hålla samman inbördes, liksom järn inte blandar sig med formad lera.” — Daniel 2:41–43.

26. När visar sig det styre som framställs i bild genom fötterna och tårna?

26 Den rad av världsvälden som de olika delarna av bildstoden i Nebukadnessars dröm representerade började med huvudet och fortsatte ner till fötterna. Det är därför logiskt att fötterna och tårna av ”järn blandat med fuktig lera” förebildar den sista yttringen av mänskligt styre som skulle existera i ”ändens tid”. — Daniel 12:4.

27. a) Vilken världssituation är fötterna och tårna av järn blandat med lera en bild av? b) Vad framställs i bild genom bildstodens tio tår?

27 I början av 1900-talet härskade det brittiska imperiet över var fjärde människa på jorden. Andra europeiska riken hade också herravälde över miljontals människor. Men första världskriget ledde till att en rad nationalstater uppstod i stället för stormaktsväldena. Efter andra världskriget tog den här utvecklingen ökad fart. Allteftersom nationalismen frodades, växte antalet nationer i världen dramatiskt. De tio tårna på bildstoden representerar alla sådana makter och styrelseformer som existerar samtidigt, eftersom talet tio i Bibeln ibland betecknar fullständighet när det gäller jordiska angelägenheter. — Jämför 2 Moseboken 34:28; Matteus 25:1; Uppenbarelseboken 2:10.

28, 29. a) Vad är leran en bild av, enligt Daniel? b) Vad kan sägas om blandningen av järn och lera?

28 Nu när vi befinner oss i ”ändens tid” har vi nått fötterna på bildstoden. En del av de styrelseformer som framställs i bild genom bildstodens fötter och tår av järn blandat med lera är järnlika — auktoritära eller tyranniska. Andra är lerlika. På vilket sätt? Daniel förknippade leran med ”människornas avkomma”. (Daniel 2:43) Människornas avkomma är gjord av lera, och trots att leran är bräcklig till sin natur, har traditionella järnlika stater mer och mer tvingats lyssna till folkets stora massa som vill få ett ord med i laget när det gäller styret. (Job 10:9) Men auktoritärt styre och folkets stora massa håller inte samman inbördes — lika lite som järn kan förenas med lera. Vid tiden för bildstodens fall kommer världen sannerligen att vara politiskt söndrad!

29 Är det fötternas och tårnas söndrade tillstånd som kommer att få hela bildstoden att falla? Vad kommer att hända med bildstoden?

EN DRAMATISK KULMEN!

30. Beskriv drömmens kulmen.

30 Lägg märke till drömmens kulmen. Daniel sade till kungen: ”Du fortsatte att se tills en sten bröts loss, inte med händer, och den träffade bildstoden på dess fötter av järn och formad lera och krossade dem. Då krossades järnet, den formade leran, kopparen, silvret och guldet, allt tillsammans, och blev som agnar från sommarens tröskplatser, och vinden förde bort dem, så att inget som helst spår blev funnet av dem. Men stenen som träffade bildstoden blev ett stort berg och uppfyllde hela jorden.” — Daniel 2:34, 35.

31, 32. Vad förutsades angående den sista delen av Nebukadnessars dröm?

31 Profetian gav sedan förklaringen: ”I dessa kungars dagar skall himlens Gud upprätta ett kungarike som aldrig skall fördärvas. Och kungariket skall inte överlåtas till något annat folk. Det skall krossa och göra slut på alla dessa kungariken, och självt skall det bestå till oöverskådliga tider; du såg ju att en sten bröts loss från berget, inte med händer, och att den krossade järnet, kopparen, den formade leran, silvret och guldet. Den store Guden har låtit kungen veta vad som skall ske härefter. Och drömmen är tillförlitlig, och dess uttydning är trovärdig.” — Daniel 2:44, 45.

32 Nebukadnessar, som insåg att hans dröm hade uppenbarats för honom och att han hade fått den förklarad, erkände att Daniels Gud ensam var ”en kungars Herre och en uppenbarare av hemligheter”. Kungen gav också Daniel och hans tre hebreiska kamrater höga ansvarsfulla ställningar. (Daniel 2:46–49) Vilken innebörd har då Daniels trovärdiga uttydning i vår tid?

ETT BERG UPPFYLLER JORDEN

33. Från vilket ”berg” bröts ”stenen” loss, och när och hur skedde detta?

33 När ”nationernas fastställda tider” slutade i oktober 1914, upprättade ”himlens Gud” det himmelska kungariket genom att sätta sin smorde Son, Jesus Kristus, på tronen som ”kungars Kung och herrars Herre”. * (Lukas 21:24; Uppenbarelseboken 12:1–5; 19:16) Det var således med Guds kraft och inte med människohänder som ”stenen”, det messianska kungariket, bröts loss från ”berget”, Jehovas universella suveränitet. Denna himmelska regering leds av Jesus Kristus som Gud har gett odödlighet. (Romarna 6:9; 1 Timoteus 6:15, 16) Detta kungarike ”som tillhör vår Herre [Gud] och hans Kristus” — ett uttryck för Jehovas universella suveränitet — kommer därför inte att överlåtas till någon annan. Det kommer att bestå för evigt. — Uppenbarelseboken 11:15.

34. Hur kan det sägas att Guds kungarike föddes ”i dessa kungars dagar”?

34 Guds kungarikes födelse ägde rum ”i dessa kungars dagar”. (Daniel 2:44) Detta var inte bara de kungar som representerades av de tio tårna på bildstoden, utan också de kungar som framställdes i bild genom delarna av järn, koppar, silver och guld. Även om de babyloniska, persiska, grekiska och romerska rikena hade försvunnit som världsvälden, fanns det fortfarande rester kvar av dem 1914. Osmanska (turkiska) riket behärskade då Babyloniens område, och nationella statsstyrelser var upprättade i Persien (Iran), i Grekland och i Rom (Italien).

35. När kommer ”stenen” att träffa bildstoden, och hur fullständigt kommer bildstoden att undanröjas?

35 Guds himmelska kungarike kommer snart att träffa den symboliska bildstoden på dess fötter. Följden blir att alla de riken som framställdes i bild genom bildstoden krossas och får ett slut. Ja, i ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” kommer denna ”sten” att träffa bildstoden med sådan förödande kraft att den krossas till stoft, och Guds stormvind kommer att föra bort stoftet alldeles som vinden för bort agnarna från en tröskplats. (Uppenbarelseboken 16:14, 16) Då kommer Guds kungarike, i likhet med stenen som växte och blev ett stort berg som uppfyllde jorden, att bli den regering som kommer att härska över ”hela jorden”. — Daniel 2:35.

36. Varför kan det messianska kungariket kallas en stabil regering?

36 Det messianska kungariket är visserligen himmelskt, men det kommer att utsträcka sin makt till jorden till välsignelse för alla lydiga människor. Denna stabila regering kommer ”aldrig [att] fördärvas” eller ”överlåtas till något annat folk”. I motsats till de riken som styrs av dödliga mänskliga härskare kommer detta rike ”att bestå till oöverskådliga tider”, ja för evigt. (Daniel 2:44) Må du få privilegiet att i all evighet vara en av dess undersåtar.

[Fotnot]

^ § 33 Se kapitel 6 i den här boken.

VAD LÄRDE DU DIG?

• Vilka världsvälden framställs i bild genom de olika delarna av den kolossala bildstoden i Nebukadnessars dröm?

• Vilken världssituation är fötterna och de tio tårna av järn blandat med lera en bild av?

• När och från vilket ”berg” bröts ”stenen” loss?

• När kommer ”stenen” att träffa bildstoden?

[Frågor]

[Ruta/Bilder på sidorna 63-67]

EN KRIGARKUNG BYGGER ETT IMPERIUM

BABYLONS kronprins, Nebukadnessar, och hans här tillfogar Farao Nekos egyptiska styrkor ett förkrossande nederlag vid Karkemish i Syrien. De besegrade egyptierna flyr söderut mot Egypten. Babylonierna förföljer dem, men ett budskap från Babylon tvingar den segerrike prinsen att ge upp förföljandet. Han har fått meddelande om att hans far, Nabopolassar, har dött. Nebukadnessar ger sina generaler i uppdrag att ta med sig fångarna och krigsbytet och återvänder snabbt hem för att överta tronen efter sin far.

Nebukadnessar besteg Babylons tron år 624 f.v.t. och blev den andre härskaren i det nybabyloniska riket. Under de 43 år han regerade satte han sig i besittning av de områden som en gång innehades av det assyriska världsväldet och utvidgade sitt rike genom att lägga under sig Syrien i norr och Palestina i väster ända ner till Egyptens gräns. — Se kartan.

I sitt fjärde regeringsår (620 f.v.t.) gjorde Nebukadnessar Juda till ett vasalldöme under Babylon. (2 Kungaboken 24:1) Tre år senare gjorde Juda uppror, vilket ledde till att babylonierna belägrade Jerusalem. Nebukadnessar förde Jehojakin, Daniel och andra som fångar till Babylon. Kungen tog också en del av redskapen i Jehovas tempel och gjorde Jehojakins farbror, Sidkia, till vasallkung i Juda. — 2 Kungaboken 24:2–17; Daniel 1:6, 7.

Längre fram gjorde också Sidkia uppror och allierade sig med Egypten. Nebukadnessar belägrade Jerusalem igen, och år 607 f.v.t. bröt han igenom muren, brände templet och ödelade staden. Han avrättade alla Sidkias söner, gjorde sedan Sidkia blind, band honom och förde honom som fånge till Babylon. Nebukadnessar tog större delen av befolkningen till fånga och förde resten av tempelredskapen till Babylon. ”Således gick Juda i landsflykt, bort från sin jord.” — 2 Kungaboken 24:18–25:21.

Nebukadnessar intog också Tyros efter en belägring som varade i 13 år. Under belägringen blev ”varje huvud” i hans här ”skalligt” av hjälmens nötande, och ”varje skuldra skavdes bar” av att soldaterna fick bära byggmaterial till belägringsverken. (Hesekiel 29:18) Till slut kapitulerade Tyros för de babyloniska styrkorna.

Babylons kung var uppenbarligen en skicklig fältherre. Somliga historiska källor, i synnerhet källor av babyloniskt ursprung, beskriver honom också som en rättvis kung. Bibeln säger inte uttryckligen att han var rättvis, men profeten Jeremia sade att även om Sidkia hade gjort uppror skulle han bli opartiskt behandlad, om han gick ”ut till Babylons kungs furstar”. (Jeremia 38:17, 18) Efter Jerusalems ödeläggande behandlade Nebukadnessar Jeremia med respekt. Kungen gav följande order när det gällde Jeremia: ”Ta honom och håll dina ögon riktade på honom, och gör honom inget ont, utan gör med honom alldeles som han talar till dig.” — Jeremia 39:11, 12; 40:1–4.

Som administratör lade Nebukadnessar snabbt märke till egenskaperna och förmågorna hos Daniel och hans tre kamrater — Sadrak, Mesak och Abed-Nego — eller Hananja, Misael och Asarja, som deras hebreiska namn var. Kungen använde dem därför på ansvarsfulla poster i sitt rike. — Daniel 1:6, 7, 19–21; 2:49.

I fråga om gudsdyrkan var Nebukadnessar i synnerhet en ivrig dyrkare av Marduk, Babylons främste gud. Kungen gav Marduk äran för alla sina militära segrar. I Babylon byggde och förskönade han tempel åt Marduk och åt många andra babyloniska gudar. Den bildstod av guld som han lät ställa upp på Duraslätten kan ha varit vigd åt Marduk. Och spådomskonst verkar ha spelat en viktig roll för Nebukadnessar när han planerade sina fälttåg.

Nebukadnessar satte också en ära i att bygga om Babylon, dåtidens största muromgärdade stad. Han färdigställde stadens väldiga dubbla murar som hans far hade börjat bygga och gjorde därigenom huvudstaden till synes ointaglig. Kungen restaurerade ett gammalt palats i hjärtat av staden och byggde ett sommarpalats ett par kilometer norrut. För att behaga sin mediska drottning, som längtade efter bergen och skogarna i sitt hemland, sägs han ha byggt de hängande trädgårdarna, som räknas som ett av antikens sju underverk.

”Är inte detta det stora Babylon som jag har byggt till kungligt residens i kraft av min makt och till ära för mitt majestät?” skröt kungen en dag när han gick omkring på det kungliga palatset i Babylon. ”Medan ordet ännu var i kungens mun”, förlorade han förståndet. I sju år var han oförmögen att regera och åt växter, alldeles som Daniel hade förutsagt. Efter den perioden blev han återinsatt som kung och regerade till sin död år 582 f.v.t. — Daniel 4:30–36.

VAD LÄRDE DU DIG?

Vad kan sägas om Nebukadnessar som

• fältherre?

• administratör?

• dyrkare av Marduk?

• byggherre?

[Karta]

(För formaterad text, se publikationen)

BABYLONISKA VÄRLDSVÄLDET

RÖDA HAVET

Jerusalem

Eufrat

Tigris

Nineve

Susa

Babylon

Ur

[Bild]

Babylon, sin tids största muromgärdade stad

[Bild]

Draken var en symbol för Marduk

[Bild]

Babylons berömda hängande trädgårdar

[Diagram/Bild på sidan 56]

(För formaterad text, se publikationen)

VÄRLDSVÄLDENA I DANIELS PROFETIA

Den kolossala bildstoden (Daniel 2:31–45)

BABYLONIEN från 607 f.v.t.

MEDO-PERSIEN från 539 f.v.t.

GREKLAND från 331 f.v.t.

ROM från 30 f.v.t.

ANGLO-AMERIKANSKA VÄRLDSVÄLDET från 1763 v.t.

EN POLITISKT SÖNDRAD VÄRLD i ändens tid

[Helsidesbild på sidan 47]

[Helsidesbild på sidan 58]