Skip to content

Skip to table of contents

CHAPTER 1

“Lukim! Diswan Nao God Bilong Iumi!”

“Lukim! Diswan Nao God Bilong Iumi!”

1, 2. (a) Wanem nao olketa kwestin wea iu laek for askem long God? (b) Wanem kwestin nao Moses askem long God?

 HAO sapos enitaem iu story witim God? Just for tingim datwan bae mekem iumi fraet—Sovereign bilong universe hem story long iu! Firstaem iu hol bak lelebet, bat then iu tok go. Hem lisin, hem tok kam bak, and mekem iu feel free tu for askem eni kwestin long hem. Sapos olsem, wanem kaen kwestin nao bae iu askem?

2 Longfala taem bifor, datwan hem happen long wanfala man. Nem bilong hem Moses. Bat, maet iu sapraes long kwestin wea hem askem long God. Hem no ask abaotem hemseleva, future bilong hem, or wanem nao bae kasem olketa man. Nomoa, hem askem nem bilong God. Maet iu konfius long datwan bikos Moses savve finis long nem bilong God. So kwestin bilong hem mas garem mining wea moa deep. For tok stret, no eni nara kwestin bilong Moses hem moa important winim diswan. Ansa wea hem kasem affectim iumi evriwan. Hem savve helpem iu long samting iu mas duim for kam klos long God. Long wanem wei? Iumi bae lukluk long datfala spesol wei for story midolwan long tufala.

3, 4. Wanem nao happen wea mekem God and Moses story tugeta, and wanem nao tufala storyim?

3 Moses hem 80 year old. For 40 year hem stap farawe from pipol bilong hem, olketa Israelite, wea slave long Egypt. Wanday, taem hem lukaftarem olketa animal bilong dadi-in-law bilong hem, hem lukim wanfala barava difren samting. Wanfala smol tree hem bone, bat fire hia no spoelem datfala smol tree. Hem just go ahed for bone olsem wanfala laet saed long datfala maunten. Moses go klosap for lukluk long hem. Hem seke fogud taem wanfala voice tok kam long hem from datfala fire! Thru long wanfala angel, God and Moses storyim evri samting saed long diswan. And long datfala taem nao God appointim Moses, wea hol bak lelebet, for lusim peaceful living bilong hem and go bak long Egypt for aotem olketa Israelite from wei for slave.​—Exodus 3:1-12.

4 Long datfala taem, Moses savve askem eni kwestin long God. Bat, lukim kwestin wea hem askem: “Sapos mi go long olketa Israelite and mi sei long olketa, ‘God bilong olketa grandadi bilong iufala nao sendem mi kam long iufala,’ bat olketa sei, ‘Hu nao nem bilong hem?’ Wanem nao bae mi talem olketa?”​—Exodus 3:13.

5, 6. (a) Iumi lanem wanem simpol and important samting wea tru from kwestin bilong Moses? (b) Wanem nao olketa duim long nem bilong God wea mekem olketa fit for kasem panis? (c) Taem God talemaot nem bilong hem long olketa man hem really minim wanem?

5 First samting wea datfala kwestin teachim iumi hem dat God garem wanfala nem. Iumi mas no ting smol long diswan. Bat hem nao wanem planti pipol duim. Olketa aotem nem bilong God from planti Bible transleison and changem witim olketa title olsem “Lord” and “God.” Hem wanfala barava sorre samting wea mekem olketa fit for kasem panis from olketa duim diswan long nem bilong religion. Tingim diswan, wanem nao first samting iu duim taem iu meetim samwan? Waswe, iu askem nem bilong hem? Hem olsem tu witim wei for savve long God. Hem no wanfala samting wea no garem nem wea stap farawe tumas mekem man no fit for savve long hem. Nomata iumi no savve lukim hem, hem wanfala real Person, and hem garem nem​—Jehovah.

6 And tu, taem God talemaot nem bilong hem, datwan minim wanfala barava spesol samting bae klosap for happen. Hem invaetem iumi for savve long hem. Hem laekem iumi for chusim best samting long living—hem nao for kam klos long hem. Bat Jehovah hem duim moa samting winim wei for talem nem bilong hem nomoa. Hem teachim iumi tu wanem kaen Man nao hem.

Mining Bilong Nem Bilong God

7. (a) Wanem nao mining bilong nem bilong God? (b) Wanem nao Moses really laek for savve taem hem askem nem bilong God?

7 Jehovah chusim nem bilong hemseleva, wea garem bigfala mining. Datfala nem “Jehovah” hem minim “Mi Bae Kamap Wanem Mi Chus for Kamap.” Jehovah hem winim eni narawan long universe bikos hem nao wakem evri samting. Hem mekem olketa plan bilong hem for kamap tru, and hem savve mekem iumi man wea no perfect for kamap fit for duim wanem hem laekem. Datwan mekem iumi barava tinghae long hem. Waswe, eni nara samting iumi savve lanem from mining bilong nem bilong God? Luk olsem Moses laek for savve moa samting abaotem datfala nem. Moses savve Jehovah nao wakem evri samting, and hem savve Jehovah nao nem bilong God. Olketa nara pipol tu savve long nem bilong God. Pipol iusim for planti handred year finis. Taem hem askem nem bilong God, Moses hem really ask abaotem datfala Person wea garem datfala nem. Hem olsem hem sei: ‘Wanem nao bae mi talem long pipol bilong iu Israel abaotem iu wea bae buildimap faith bilong olketa long iu, mekem olketa biliv iu bae sevem olketa?’

8, 9. (a) Hao nao Jehovah ansarem kwestin bilong Moses, and hao nao planti transleitim ansa hia long rong wei? (b) Wanem nao mining bilong toktok “Mi Bae Kamap Wanem Mi Chus for Kamap”?

8 Ansa wea Jehovah talem long Moses hem showimaot wanfala nambawan wei bilong hem, wea insaed mining bilong nem bilong God. Hem sei long Moses: “Mi Bae Kamap Wanem Mi Chus for Kamap.” (Exodus 3:14) Planti Bible transleitim diswan olsem: “Mi nao mi stap.” Bat olketa wea careful taem olketa transleitim disfala toktok showimaot hao God no just story abaotem wei wea hem stap. Long datfala verse Jehovah really teachim Moses, and iumi evriwan tu, hao Hem bae “kamap” eni samting wea hem need for kamap mekem hem fulfillim olketa promis bilong hem. Long transleison bilong J. B. Rotherham, disfala verse sei olsem: “Mi bae kamap eniting wea mi laek for kamap.” Wanfala savveman bilong Hebrew languis bilong Bible explainim disfala verse olsem: “Nomata wanem samting or need hem kamap . . . , God bae ‘kamap’ ansa long datfala need.”

9 Wanem nao datwan minim for olketa Israelite? Nomata wanem hardfala samting stap front long olketa, nomata problem wea olketa feisim hem big tumas, Jehovah bae kamap samting wea hem need for kamap mekem hem sevem olketa from wei for slave and tekem olketa insaed long Promis Land. Tru nao, datfala nem mekem olketa garem trust long God. Iumi tu savve garem sem feeling distaem. (Psalm 9:10) Why nao olsem?

10, 11. Hao nao nem bilong Jehovah mekem iumi ting long hem olsem best Dadi wea savve change fitim eni samting? Givim example.

10 Olsem example: Dadi and mami savve hao tufala need for change planti taem taem tufala lukaftarem pikinini bilong tufala. Long wanfala day nomoa, dadi or mami mas olsem nurse, man for kuki, teacher, man for givim discipline, judge, and planti moa samting. From olketa mas duim planti samting, olketa feel olsem hem hard tumas. Olketa sei hao pikinini bilong olketa garem full trust long olketa, olketa nating daotem wei wea Dadi or Mami nao savve aotem pain, stretem raoa, fixim eniting wea brek, and ansarem eni kwestin wea olketa askem. Diswan mekem samfala parents feel olsem olketa no fit and samfala taem feel nogud from samting wea olketa no savve duim. Olketa sei planti taem olketa barava no fit for duim evri samting hia.

11 Jehovah tu hem wanfala loving Dadi. Bat, hem savve kamap eni samting wea hem need for kamap mekem hem savve kea for olketa pikinini bilong hem long earth long best wei followim olketa perfect standard bilong hem. So nem bilong hem, Jehovah, encouragem iumi for ting long hem olsem best Dadi wea iumi fit for garem. (James 1:17) Moses and evri nara faithful Israelite kwiktaem lukim hao Jehovah hem duim samting fitim nem bilong hem. Olketa lukluk witim fraet and respect taem hem kamap Army Komanda wea win evritaem, Masta ovarem paoa bilong nature, Man for Givim Law wea winim evri narawan, Judge, Man for Designim Building, Man wea Provaedem kaikai and wata, Man wea keepim kaleko and shoe bilong olketa​—and planti moa samting.

12. Hao nao tingting bilong Pharaoh abaotem Jehovah hem difren from tingting bilong Moses?

12 So God mekem pipol savve long nem bilong hem, hem helpem iumi for savve wanem kaen God nao hem, and hem showimaot wanem hem talem abaotem hemseleva hem tru. No eni daot stap hao God wantem iumi for savve long hem. So wanem nao bae iumi duim? Moses want for savve long God. Datfala strong feeling affectim living bilong Moses and leadim hem for kam klos tumas long Dadi bilong hem long heven. (Numbers 12:6-8; Hebrews 11:27) Sorre tumas, planti wea stap long semtaem witim Moses no garem sem feeling. Taem Moses talem nem bilong Jehovah long Pharaoh, datfala bighed man bilong Egypt sei olsem: “Hu nao Jehovah?” (Exodus 5:2) Pharaoh no want for lanem moa samting abaotem Jehovah. Bat, long wei wea no showimaot respect hem sei God bilong Israel hem no important. Datkaen tingting tu hem big tumas distaem. Hem blindim pipol long wanfala truth wea moa important winim eni narawan​—Jehovah hem Sovereign Lord.

Datfala Sovereign Lord Jehovah

13, 14. (a) Why nao Jehovah kasem planti title long Bible, and wanem nao samfala long olketa? (Lukim  box long page 14.) (b) Why nao Jehovah nomoa fit for garem nem “Sovereign Lord”?

13 Jehovah savve change enitaem dastawe hem garem planti title insaed long Bible. Olketa hia no changem nem bilong hem; bat, olketa teachim iumi samfala mining moa bilong nem bilong hem. Olsem example, olketa kolem hem “Sovereign Lord Jehovah.” (2 Samuel 7:22) Datfala hae title, wea kamap planti handred taem insaed long Bible, talem iumi abaotem position bilong Jehovah. Hem nomoa garem right olsem Ruler bilong full universe. Tingim why nao olsem.

14 Jehovah nomoa Creator. Revelation 4:11 sei: “Iu nao fit, Jehovah, God bilong mifala, for kasem glory and honor and paoa, from iu creatim evri samting, and from will bilong iu nao evri samting hia stap and kamap.” Disfala toktok bilong praise no fitim eni narawan. Evri samting long universe start kam from Jehovah! For sure Jehovah hem fit for kasem honor, paoa, and glory wea fitim Sovereign Lord and Creator bilong evri samting.

15. Why nao Jehovah garem nem “King bilong olowe”?

15 Nara title wea fitim Jehovah nomoa hem “King bilong olowe.” (1 Timothy 1:17; Revelation 15:3) Wanem nao diswan minim? Hem hard samting for mind bilong iumi minim wei wea Jehovah hem stap for olowe​—from bifor kam and long future tu. Psalm 90:2 hem sei: “From taem olowe go kasem taem olowe iu nao God.” So Jehovah no garem eni start; hem bin stap for olowe. Dastawe hem fit for garem nem “Man From Taem Bifor Kam”​—hem stap for olowe bifor eniwan or eni samting hem stap long universe! (Daniel 7:9, 13, 22) Hu nao fit for kwestinim wei wea hem garem right for Sovereign Lord?

16, 17. (a) Why nao iumi no savve lukim Jehovah, and why nao datwan shud no mekem iumi sapraes? (b) Long wanem wei nao Jehovah hem moa real winim eni samting wea iumi savve lukim or tasim?

16 Nomata olsem, samfala pipol kwestinim datfala right, olsem Pharaoh hem duim. Part long problem nao hem from olketa man wea no perfect trustim tumas samting wea eye bilong olketa lukim. Iumi no savve lukim Sovereign Lord. Hem wanfala spirit person, wea eye bilong man no savve lukim. (John 4:24) And tu, sapos man wea garem physical body hem standap front long Jehovah God, bae hem dae. Jehovah seleva talem Moses: “Iu no savve lukim feis bilong mi bikos no eni man savve lukim mi and laef.”​—Exodus 33:20; John 1:18.

17 Datwan shud no mekem iumi sapraes. Moses hem lukim smol part long glory bilong Jehovah, thru long wanfala angel. Wanem nao happen? Feis bilong Moses gohed “shaen braet olsem laet” bihaen datwan happen. Olketa Israelite fraet for lukluk stret go long feis bilong Moses. (Exodus 33:21-23; 34:5-7, 29, 30) Tru nao, no eni man savve lukim full glory bilong Sovereign Lord Jehovah! Waswe, diswan minim hem no wanfala really person bikos iumi no savve lukim and tasim hem? Nomoa, iumi acceptim hao planti samting wea iumi no savve lukim olketa really stap. Example nao wind, radio wave, and tingting bilong man. And tu, Jehovah hem stap olowe, hem nating change, nomata insaed planti billion year! Long datfala wei, hem moa real winim eni samting wea iumi savve tasim or lukim, bikos olketa samting wea iumi lukim savve kamap olo and rotten. (Matthew 6:19) Bat waswe, fitim iumi for ting long hem olsem wanfala paoa nomoa or Samting wea Kosim samting for happen wea man no minim? Bae iumi lukim.

God wea Garem Fasin

18. Wanem vision nao Ezekiel lukim, and wanem nao feis bilong fofala “living spirit” wea stap klosap long Jehovah olketa piksarem?

18 Nomata iumi no savve lukim God, olketa barava interesting story insaed Bible showim iumi lelebet samting insaed long heven. Wanfala example hem firstfala chapter bilong Ezekiel. Ezekiel hem kasem wanfala vision abaotem wanfala bigfala chariot long heven wea piksarem datfala part long full organization bilong Jehovah. Story bilong hem abaotem olketa maeti spirit wea stap raonem Jehovah hem narawe tu. (Ezekiel 1:4-10) Olketa “living spirit” hia stap klosap long Jehovah, and lukluk bilong olketa talem iumi samting wea important abaotem God wea olketa servem. Each wan garem fofala feis—wanfala buluka, wanfala lion, wanfala eagle, and wanfala man. Olketa hia piksarem fofala main fasin bilong Jehovah.​—Revelation 4:6-8, 10.

19. Wanem fasin nao (a) feis bilong buluka piksarem? (b) feis bilong lion piksarem? (c) feis bilong eagle piksarem? (d) feis bilong man piksarem?

19 Long Bible, planti taem buluka hem piksarem paoa, and diswan hem fitim, bikos buluka hem wanfala barava strongfala animal. Planti taem lion hem piksarem justice, bikos tru justice hem needim wei for no fraet, fasin wea olketa lion garem. Pipol savve long eagle olsem animal wea eye bilong hem sharp fogud, hem savve lukim samting from farawe. So feis bilong eagle hem piksarem wisdom bilong God wea no missim eni samting. And waswe long feis bilong man? Man, wea God wakem long image bilong hem, hem difren from evri nara samting bikos hem savve showimaot datfala main fasin bilong God​—love. (Genesis 1:26) Olketa difren fasin bilong Jehovah—paoa, justice, wisdom, and love—​kamap planti taem tumas long Bible dastawe iumi fit for sei olketa nao main fasin bilong God.

20. Waswe, iumi need for wari abaotem wei wea fasin bilong Jehovah maet change, and why nao iu ansa olsem?

20 Waswe, iumi shud wari nogud God change insaed olketa thousand year wea go pas from taem Bible story abaotem hem? Nomoa, fasin bilong God no savve change. Hem talem iumi: “Mi nao Jehovah; mi nating change.” (Malachi 3:6) Jehovah no savve change olabaot, bat hem olsem wanfala gud Dadi wea duim samting fitim evri need and samting wea kamap. Hem iusim olketa difren fasin bilong hem wea barava fitim samting wea kamap. Love nao main wan long fofala fasin hia. Hem showaot long evri samting wea God duim. Hem showimaot paoa, justice, and wisdom bilong hem long loving wei. Bible talem barava spesol samting abaotem God and disfala fasin. Hem sei: “God hem love.” (1 John 4:8) Lukim hao hem no talem God garem love or God hem loving. Bat, God hem love. Love, wea hem nao main fasin bilong hem, muvim hem long evri samting wea hem duim.

“Lukim! Diswan Nao God Bilong Iumi!”

21. Hao nao bae iumi feel taem iumi kasem moa savve abaotem olketa fasin bilong Jehovah?

21 Waswe, enitaem iu lukim wanfala smol pikinini hem point go long dadi and witim voice wea praod and showaot hapi hem sei, “Dadi bilong mi nao ia”? Olketa worshiper bilong Jehovah garem planti reason for garem sem feeling abaotem Jehovah. Bible profesi abaotem wanfala taem wea faithful pipol bae sei: “Lukim! Diswan nao God bilong iumi!” (Isaiah 25:8, 9) Wei for kasem moa savve abaotem olketa fasin bilong Jehovah, bae mekem grow feeling hao iu garem Dadi wea winim evriwan.

22, 23. Bible showimaot dat Dadi bilong iumi long heven hem wanem kaen Dadi, and hao nao iumi savve hem wantem iumi for klos long hem?

22 Disfala Dadi hem no olsem wanfala machine wea no garem feeling​—nomata planti bigman bilong religion and savveman teach olsem. Iumi bae no feel klos long wanfala God wea olsem wanfala machine, and Bible no showimaot Father bilong iumi hem God olsem. Bat, Bible kolem hem “datfala hapi God.” (1 Timothy 1:11) Hem garem feeling wea strong and loving tu. Taem olketa wea garem savve againstim direction wea hem provaedem for gudfala living bilong olketa datwan mekem “heart bilong hem sorre tumas.” (Genesis 6:6; Psalm 78:41) Bat taem iumi duim samting long wisefala wei followim Word bilong hem, iumi mekem “heart bilong [hem] hapi.”​—Proverbs 27:11.

23 Dadi bilong iumi wantem iumi for klos long hem. Word bilong Hem encouragem iumi for “traem best for savve long God, . . . bikos hem no hard nomoa for savve long hem.” (Acts 17:27) So, hao nao man fit for kam klos long Sovereign Lord bilong universe?