Skip to content

Skip to table of contents

CHAPTER 5

Paoa for Create​—“Datwan wea Wakem Heven and Earth”

Paoa for Create​—“Datwan wea Wakem Heven and Earth”

1, 2. Hao nao sun showimaot paoa bilong Jehovah for create?

 WASWE, enitaem iu standap klosap long wanfala fire taem hem cold long naet? Maet iu putim go hand bilong iu bat no klosap tumas mekem iu savve enjoyim hot bilong datfala fire. Sapos iu go klosap tumas, bae hem hot fogud. Sapos iu standap farawe tumas, wind long naet bae mekem iu feel cold.

2 Wanfala “fire” stap wea mekem skin bilong iu feel hot long daytaem. Datfala “fire” hem stap 150 million kilometer long skae! a Tingim hao sun mas garem bigfala paoa dastawe iumi savve feelim hot bilong hem nomata hem stap farawe tumas! Bat, earth mas no farawe or klosap tumas taem hem go raonem datfala fire. Sapos hem klosap tumas, wata wea stap long earth bae change for kamap air; sapos hem farawe tumas, evri wata bae kamap ice. Wei for klosap or farawe tumas bae mekem no eniting fit for laef long planet bilong iumi. Laef long earth bae finis sapos no eni sun. And tu, laet from sun hem duim gud waka bilong hem, no mekem pollution kamap and iumi enjoyim.​—Ecclesiastes 11:7.

3. Sun hem pruvim wanem important samting wea tru?

3 Bat, planti pipol ting nating long sun nomata laef bilong olketa depend long datwan. So, olketa no lanem eni leson from sun. Bible sei olsem abaotem Jehovah: “Iu nao wakem laet and sun.” (Psalm 74:16) Yes, sun givim honor long Jehovah, “Datwan wea Wakem heven and earth.” (Psalm 19:1; 146:6) Hem wanfala nomoa long olketa star and planet wea showim long iumi barava bigfala paoa bilong Jehovah for create. Bae iumi lukluk gud long samfala hia and then lukluk long earth and olketa samting wea laef long hem.

Jehovah “wakem laet and sun”

“Luk Go Ap Long Heven and Lukim”

4, 5. Sun hem hao strong and hao big, bat wanem nao size bilong hem sapos iumi markem witim olketa narafala star?

4 Maet iu savve dat sun bilong iumi hem wanfala star. Hem luk moa big winim olketa star wea iumi lukim long naet bikos hem no farawe tumas. Hem garem haomas paoa? Long midol, hot bilong sun hem samting olsem 15,000,000 degrees Celsius. Sapos iu tekem wanfala smol pis bilong sun wea olsem hed bilong wanfala nila and putim hia long earth, iu bae need for standap 140 kilometer awe from datwan mekem hem no bonem iu! Evri second, sun hem givim aot energy wea semsem olsem planti handred million nuclear bomb wea bosta wantaem.

5 Sun hem big tumas and winim 1,300,000 planet wea size bilong earth bilong iumi bae fit for stap insaed. Waswe, sun hem star wea big winim olketa narawan? Nomoa, olketa man for studyim universe kolem sun wanfala yellow dwarf (smol yellow star). Aposol Paul hem sei “hao evri star olketa luk naes hem no semsem.” (1 Corinthians 15:41) Hem no really savve hao datfala toktok wea God muvim hem for raetem hem barava tru. Wanfala star stap wea barava big tumas and sapos olketa putim long ples wea sun hem stap, earth bilong iumi bae insaed long hem. Sapos olketa putim wanfala nara star long sem ples, bae hem go kasem planet Saturn—nomata datfala planet hem farawe tumas, dastawe wanfala rocket mas travel for fofala year for kasem long there and mas travel 40 taem moa fast winim bullet from strongfala gun!

6. Hao nao Bible showimaot wei wea namba bilong olketa star hem big tumas long tingting bilong man?

6 Samting wea barava narawe winim size bilong olketa star hem namba bilong olketa. Tru nao, Bible sei man hard for kaontem olketa star bikos olketa olsem “sandbis long sea.” (Jeremiah 33:22) Disfala toktok showimaot hao moa star stap winim wanem eye bilong man savve lukim. Sapos wanfala man wea raetem Bible, olsem Jeremiah, luk go ap long skae long naet and trae for kaontem olketa star wea hem lukim, bae hem kaontem nomoa thri thousand or samting olsem, bikos hem nomoa eye bilong man savve lukim long kliafala naet. Datfala namba maet lelebet sandbis nomoa wea man holem long hand bilong hem. Bat really, olketa star staka fogud, olsem sandbis long sea. b Hu nao savve kaontem namba olsem?

Hem “kolem evriwan long nem bilong olketa”

7. Hao nao bae iu explainim haomas star nao insaed galaxy wea iumi stap insaed or haomas galaxy nao stap insaed lo universe?

7 Isaiah 40:26 sei: “Luk go ap long heven and lukim. Hu nao creatim evri samting hia? Hem nao Datwan wea tekem kam army bilong olketa and hem savve haomas nao olketa, and kolem evriwan long nem bilong olketa.” Psalm 147:4 sei: “Hem kaontem namba bilong olketa star.” Wanem nao “namba bilong olketa star”? Datwan hem no simpol kwestin. Pipol wea studyim universe sei Milky Way galaxy wea iumi insaed garem winim 100 billion star. c Bat samfala sei hem winim datwan. Galaxy wea iumi insaed hem wanfala nomoa long planti galaxy, and planti long olketa hia garem staka moa star. Haomas galaxy nao stap? Samfala man wea studyim universe sei hem samting olsem staka handred billion or maet staka trillion galaxy. So luk olsem man no savve haomas galaxy nao stap, or haomas billion star nao olketa garem. Nomata olsem, Jehovah savve long namba hia. And hem givim nem long each star tu!

8. (a) Wanem nao size bilong Milky Way galaxy? (b) Jehovah iusim wanem for stretem gogo bilong olketa star and planet?

8 Bigfala respect wea iumi garem for God hem barava kamap moa big taem iumi tingim size bilong olketa galaxy. From wanfala end bilong Milky Way galaxy go kasem nara end hem samting olsem 100,000 laet year. Tingim wei wea laet hem travel fast tumas, 300,000 kilometer each second. Datfala laet mas gogo for 100,000 year bifor hem kasem narasaed long galaxy wea iumi insaed! And samfala galaxy barava moa big winim galaxy wea iumi stap insaed. Bible sei Jehovah hem “spreadim” full heven olsem hem wanfala kaleko. (Psalm 104:2) Hem directim tu gogo bilong olketa samting hia wea hem creatim. From barava smol dust wea stap midolwan olketa star go kasem mamaeti galaxy, evri samting muv followim olketa physical law wea God hem startim and iusim. (Job 38:31-33) Dastawe, olketa scientist sei gogo bilong olketa planet and star long heven olketa olsem wanfala spesol dance wea evriwan mas followim staka muvment! Tingim Datwan wea creatim olketa samting hia. Waswe, iu barava tinghae long God wea garem bigfala paoa olsem for create?

“Datwan wea Wakem Earth Witim Paoa Bilong Hem”

9, 10. Hao nao paoa bilong Jehovah showaot long hao hem putim solar system, Jupiter, disfala earth, and moon?

9 Paoa bilong Jehovah for create hem showaot klia long earth, hom bilong iumi. Hem putim earth long spesol ples insaed long disfala big universe. Samfala scientist sei planti galaxy maet no fit for letem laef go ahed long kaen planet wea iumi laef long hem. Big haf long Milky Way galaxy hem no fit tu for saportim olketa samting wea laef. Midol bilong galaxy hia hem fulap witim staka star. Radiation hem hae tumas, and planti taem olketa star klosap bangam each other. Olketa ples klosap long spialaen bilong disfala galaxy no garem olketa important samting for mekem laef go ahed. Solar system bilong iumi hem long barava ples wea free from danger and garem evri samting for laef.

10 Earth hem kasem gud samting from wanfala maeti samting wea protectim hem—datfala planet Jupiter. From size bilong Jupiter hem planti taem moa big winim Earth, gravity paoa bilong hem barava strong. Wanem nao kamaot from diswan? Hem savve pullim go or pushim aot eni samting wea speed go thru long space. Olketa scientist sei sapos Jupiter no stap, staka bigfala samting wea hitim earth bae 10,000 taems moa worse winim olketa samting wea hitim earth distaem. Nara samting wea moa klos long earth bilong iumi hem wanfala spesol satellite—hem nao moon. Hem no samting wea luk naes nomoa and givim “laet long naet,” hem mekem earth lei long saed olowe. Wei wea hem lei long saed hem mekem earth garem olketa season wea stedy and no olabaot—diswan tu important samting for laef go ahed long earth.

11. Hao nao air raonem earth hem olsem wanfala shield wea givim protection?

11 Paoa bilong Jehovah for create hem showaot long evri part bilong earth. Tingim air raonem iumi, wea olsem shield wea givim protection. Samfala part long laet from sun hem gud and samfala part savve spoelem man. Taem nogud laet hia kam hitim air bilong earth, diswan mekem air for kamap ozone. Then, datfala ozone hem finisim datfala laet wea savve spoelem iumi. So, planet wea iumi stap long hem garem spesol samting olsem ambrela bilong hemseleva for protectim hem!

12. Hao nao wata cycle wea go ahed long air raonem iumi showimaot paoa bilong Jehovah for create?

12 Datwan hem wanfala part nomoa bilong air raonem iumi, wea garem planti difren gas wea mix for keepim laef olketa samting wea laef long earth. Narafala barava spesol samting abaotem air raonem iumi hem wata cycle. Evri year sun hem mekem 400,000 cubic kilometer bilong wata from sea for kamap air. Wata hia formimap olketa cloud, wea wind hem blowim go farawe. Long disfala wei wata hia kamap klin, and hem foldaon olsem rain, snow, and ice, wea fulimap moa olketa ples wea wata kam from. Hem barava olsem samting wea Ecclesiastes 1:7 hem talem: “Evri river gogo long sea, bat sea seleva no full. Long ples wea olketa river gogo long hem, long there olketa go bak mekem olketa gogo moa.” Jehovah nomoa savve startim cycle olsem.

13. Wanem nao iumi lukim long olketa plant and graon bilong earth wea pruvim paoa bilong Creator?

13 Evri ples wea iumi lukim laef, iumi lukim samting wea pruvim paoa bilong Creator. Start long olketa mamaeti redwood tree wea hae winim 30 story building go kasem barava smol plant wea insaed long sea and givim aot bigfala part bilong oxygen wea iumi brithim, paoa bilong Jehovah for create hem showaot klia. Graon seleva hem fulap witim olketa samting wea laef—worm, fungi, and olketa microbe, evriwan hia waka tugeta long spesol wei for helpem olketa plant for grow. Dastawe Bible sei graon hem garem paoa for mekem kaikai grow gud.​—Genesis 4:12.

14. Wanem paoa nao stap insaed long barava smol atom?

14 No eni daot stap, Jehovah hem “Datwan wea Wakem earth witim paoa bilong hem.” (Jeremiah 10:12) Paoa bilong God hem showaot nomata long olketa barava smol creation bilong hem. Olsem example, sapos iumi leim wan million atom saed bae saed, hem bae no waed olsem wanfala hair bilong man. And nomata sapos iumi mekem big wanfala atom go kasem taem hem tol olsem wanfala 14-story building, nucleus (smol part long midol) bilong hem bae olsem size bilong smol pis salt long mek-seven floor bilong datfala building. Bat, from datfala barava smol nucleus bilong atom, bigfala paoa kamaot taem wanfala nuclear bomb bosta!

“Evri Samting wea Brith”

15. Taem Jehovah story abaotem olketa difren wild animal, wanem leson nao hem teachim long Job?

15 Nara samting wea barava pruvim paoa bilong Jehovah for create hem wei wea staka enikaen animal nao laef long earth. Psalm 148 hem garem list bilong planti samting wea praisem Jehovah, and verse 10 sei for “iufala olketa wild animal and iufala olketa tame animal” tu duim olsem. For showimaot why man shud garem barava bigfala respect for Creator, Jehovah storyim long Job olketa animal olsem lion, zebra, wild buluka, Behemoth (hippopotamus), and Leviathan (wea maet hem crocodile). Wanem point nao Jehovah laek for strongim? Sapos man hem fraetem and respectim olketa bigfala animal hia wea no savve kamap tame, hao nao hem shud feel abaotem Creator bilong olketa?​—Job, chapter 38-41.

16. Wanem nao samfala samting abaotem olketa bird wea Jehovah creatim wea mekem iu sapraes?

16 Psalm 148:10 story tu abaotem “olketa bird wea flae.” Tingim evri difren kaen bird! Jehovah talem Job abaotem ostrich, wea “laf long horse and man wea raedem.” Tru nao, bird hia wea 2.5 meter tol no savve flae, bat hem savve ran 65 kilometer insaed wan hour and long bilong wanfala step bilong hem 4.5 meter! (Job 39:13, 18) Long narasaed, albatross bird hem flae olowe ovarem sea. Wing bilong disfala bird hem 3 meter long, and hem savve float long air. Hem savve float for staka hour and no muvim wing bilong hem. Bird wea difren evribit from datwan hem bee hummingbird, wea long bilong hem 5 centimeter nomoa and hem nao barava smol winim eni nara bird long world. Hem savve muvim wing bilong hem ap and daon 80 taems insaed wanfala second! Olketa hummingbird, wea kalakala, savve flae olsem helicopter and flae reverse tu.

17. Hao big nao wanfala blue whale, and wanem nao iumi shud luksavve long hem taem iumi ting raonem olketa animal wea Jehovah creatim?

17 Long Psalm 148:7 “olketa sea animal” tu praisem Jehovah. Tingim animal wea planti pipol sei hem big animal winim evri narawan wea laef long disfala planet, hem nao blue whale. Long bilong datfala big animal wea stap long deep sea savve kasem 30 meter or winim. Hevi bilong hem olsem hevi bilong 30 full-grown elephant. Tongue bilong hem maet hevi olsem wanfala elephant. Heart bilong hem size bilong wanfala smol car. Diswan hem beat samting olsem 9 taems insaed wan minute​—wea difren evribit from heart bilong hummingbird, wea maet beat samting olsem 1,200 taems insaed wan minute. Wanfala blood vessel bilong blue whale hia hem big tumas and fitim wanfala pikinini for krol go insaed. Tru nao, heart bilong iumi muvim iumi for talem disfala toktok bilong praise wea stap long last verse long buk bilong Psalms: “Evri samting wea laef​—letem hem praisem Jah.”​—Psalm 150:6.

Lane From Paoa Bilong Jehovah for Create

18, 19. Haomas difren kaen samting wea laef nao Jehovah wakem long earth, and wanem nao creation teachim iumi abaotem sovereign rul bilong hem?

18 Wanem nao iumi lanem from wei wea Jehovah iusim paoa bilong hem for create? Iumi garem respect and givim praise for planti difren kaen samting wea hem creatim. Wanfala man wea raetem psalm sei: “Olketa waka bilong iu planti tumas, O Jehovah! . . . Earth hem fulap witim olketa samting wea iu wakem.” (Psalm 104:24) Datwan tru tumas! Olketa scientist sei winim wan million samting wea laef nao stap long earth; nomata olsem, samfala sei luk olsem staka million moa stap. Man wea savve drawim piksa maet samfala taem no savve nao wanem for drawim. Bat, wei for Jehovah create​—paoa wea hem garem for wakem and creatim planti niu and difren samting—hem no savve finis.

19 Wei wea Jehovah iusim paoa bilong hem for create hem teachim iumi samting abaotem sovereign rul bilong hem. Datfala word “Creator” hem mekem Jehovah stap separate from evri nara samting long universe, wea evriting hia part bilong “creation.” Nomata only-born Son bilong Jehovah, wea waka olsem wanfala “nambawan wakman” long taem bilong creation, hem nating garem nem Creator or Mek-tu Creator long Bible. (Proverbs 8:30; Matthew 19:4) Bat, hem nao “firstborn bilong evri creation.” (Colossians 1:15) Position bilong Jehovah olsem Creator givim hem full right for iusim paoa for rul ovarem full universe.​—Romans 1:20; Revelation 4:11.

20. Long wanem wei nao Jehovah hem rest start kam long taem wea hem finis for creatim olketa samting long earth?

20 Waswe, Jehovah finis for iusim paoa bilong hem for create? Bible sei taem Jehovah stop for create long mek-six day, “hem start for rest long mek-seven day from evri waka wea hem duim.” (Genesis 2:2) Aposol Paul sei long bilong disfala mek-seven “day” hem planti thousand year, bikos hem still go ahed long taem bilong hem. (Hebrews 4:3-6) Bat waswe, datfala “rest” minim Jehovah hem stop for waka nao? Nomoa, Jehovah nating savve stop for waka. (Psalm 92:4; John 5:17) So, rest bilong hem minim wei wea hem stop for wakem eni samting wea iumi savve lukim long disfala earth. Nomata olsem, waka bilong hem for fulfillim olketa purpose bilong hem go ahed. Wanfala part long disfala waka hem wei wea hem muvim olketa man for raetem olketa Holy Scripture. Nara waka tu hem wei for mekem “wanfala niu creation,” wea iumi bae storyim long Chapter 19 bilong disfala buk.​—2 Corinthians 5:17.

21. Hao nao paoa bilong Jehovah for create bae affectim olketa faithful man for olowe?

21 Taem day bilong Jehovah for rest hem kasem end, hem bae fit for talemaot wei wea evri waka bilong hem long earth “gud tumas,” olsem hem duim long end bilong mek-six day for create. (Genesis 1:31) Iumi mas weit for lukim hao nao maet hem chus for iusim bigfala paoa bilong hem for create. Nomata wanem, iumi sure iumi bae go ahed for sapraes fogud long wei wea Jehovah iusim paoa bilong hem for create. For olowe, iumi bae lanem moa samting abaotem Jehovah thru long creation bilong hem. (Ecclesiastes 3:11) Taem iumi lanem moa samting abaotem hem, respect wea iumi garem for hem kamap moa big—and iumi bae kam moa klos long Nambawan Creator bilong iumi.

a For minim datfala big namba, tingim diswan: Sapos iu draevem trak for go long sun—nomata sapos iu speed long 160 kilometer insaed wan hour, and draev for 24 hour evriday—bae iu mas draev for winim wan handred year bifor iu bae kasem sun!

b Samfala tingse pipol wea stap long taem bilong Bible maet garem wankaen telescope, from hao nao olketa man long datfala taem savve olketa star staka tumas? Kaen tingting olsem wea no garem eni faondeson hem no honorim Jehovah, Datwan wea Givim Kam Bible.​—2 Timothy 3:16.

c Tingim hao long nao bae iu tekem for kaontem 100 billion star. Sapos iu fit for kaontem wanfala niu star each second—and iu duim datwan for 24 hour evriday—bae iu kaontem diswan insaed 3,171 year!