Skip to content

Skip to table of contents

CHAPTER 23

“Hem Lovem Iumi Firstaem”

“Hem Lovem Iumi Firstaem”

1-3. Wanem nao samfala samting wea mekem dae bilong Jesus hem difren from eni nara dae long history?

 LONG wanfala day long taem bilong spring season klosap 2,000 year go finis, olketa kotem wanfala man wea no garem blame and sei hem duim olketa nogud samting wea hem nating duim, and then olketa spoelem hem go kasem taem hem dae. Datwan hem no firstfala raf wei for killim man dae long history; and sorre tumas, hem no last wan. Nomata olsem, datfala dae hem no olsem eni nara dae.

2 Taem datfala man hem klosap for dae and hem safa tumas, skae seleva showimaot hao samting wea happen hia hem barava important. Nomata hem midol long day, datfala ples hem kamap dark. Wanfala man wea raetem history hem talem, “sun hem no shaen.” (Luke 23:44, 45) Then, just bifor datfala man hem dae, hem talem disfala toktok: “Mi duim finis evri samting wea iu askem mi for duim!” Tru nao, taem hem offerim laef bilong hem, hem fulfillim wanfala nambawan samting. Sakrifaes bilong hem hem wei for showimaot love wea big winim wanem eni nara man duim.​—John 15:13; 19:30.

3 Iumi savve datfala man hem Jesus Christ. Planti pipol savve long wei wea hem safa and dae long datfala nogud day, Nisan 14, 33 C.E. Nomata olsem, planti pipol no want for luksavve long wanfala important point. Nomata Jesus safa long barava bigfala wei, samwan hem safa long wei wea moa big. Tru nao, samwan mekem sakrifaes wea moa big long datfala day​—diswan hem wei wea showimaot love wea big winim wanem eniwan long universe duim. Wanem nao datwan? Ansa long diswan fit for leadim iumi go long subject wea moa important winim eni narawan: love bilong Jehovah.

Wei for Showimaot Love wea Winim Eni Narawan

4. Hao nao wanfala soldia bilong Rome luksavve Jesus hem no wanfala man nomoa, and wanem nao datfala soldia talem?

4 Soldia bilong Rome wea arrangem wei for killim dae Jesus hem sapraes tumas long darkness no longtaem bifor Jesus hem dae and strong earthquake wea kamap bihaen. Hem sei: “Barava son bilong God nao disfala man!” (Matthew 27:54) Yes, Jesus hem no wanfala man nomoa. Datfala soldia hem help for killim dae only-born Son bilong Most Hae God! Hao big nao love bilong datfala Dadi for Son bilong hem?

5. Haomas year nao Son hem stap witim Dadi bilong hem long heven bifor hem kam long earth?

5 Bible kolem Jesus “hem firstborn long evri samting wea God wakem.” (Colossians 1:15) Tingim datwan—Son bilong Jehovah hem stap bifor evriting wea iumi lukim long universe. So, hao long nao Dadi and Son stap tugeta? Samfala scientist sei universe hem 13 billion year old. Waswe, iu savve tingim hao long nao taem hia? Sapos diswan hem stret, datfala full 13 billion year hem lelebet part nomoa long laef bilong Son bilong Jehovah! Wanem nao hem duim long planti billion year hia?

6. (a) Wanem nao Son bilong Jehovah hem duim bifor hem kam long earth? (b) Wanem kaen wei for klos nao Jehovah and Son bilong hem garem?

6 Datfala Son hem hapi for waka olsem “nambawan wakman” bilong Dadi bilong hem. (Proverbs 8:30) Bible hem sei: “No eni samting hem stap wea [Son] no helpem God for wakem.” (John 1:3) So Jehovah and Son bilong hem waka tugeta for wakem evri nara samting. Tufala enjoyim tumas datfala taem! Planti luksavve hao love wea dadi and mami garem for pikinini hem barava strong. And love “hem barava mekem pipol for wan mind.” (Colossians 3:14) So, hu long iumi nao fit for minim strongfala love wea go ahed for barava longfala taem olsem? Tru nao, Jehovah God and Son bilong hem wan mind thru long barava strongfala love wea winim eni narawan.

7. Taem Jesus hem baptaes, hao nao Jehovah talemaot feeling bilong hem abaotem Son bilong hem?

7 Nomata olsem, Dadi sendem Son bilong hem long earth for born olsem wanfala baby. Datwan minim for samfala year, Son wea hem lovem bae no stap witim Jehovah long heven. Witim barava bigfala interest, Hem lukluk from heven taem Jesus growap for kamap wanfala perfect man. Taem hem kasem samting olsem 30 year, Jesus baptaes. Maet iumi interest for savve hao Jehovah hem feel abaotem hem. Dadi seleva hem story kam from heven: “Diswan nao Son bilong mi, wea mi lovem, and wea mi hapi long hem.” (Matthew 3:17) From hem lukim Jesus faithful for duim evri samting wea profesi talem abaotem hem, evri samting wea hem askem hem for duim, masbi Dadi bilong hem hapi tumas!—John 5:36; 17:4.

8, 9. (a) Wanem nao olketa duim long Jesus long Nisan 14, 33 C.E., and hao nao diswan affectim Dadi bilong hem long heven? (b) Why nao Jehovah letem Son bilong hem for safa and dae?

8 Bat, hao nao Jehovah feel long Nisan 14, 33 C.E.? Hao nao hem feel taem olketa givim go Jesus long enemy and wanfala raf sekson arrestim hem long datfala naet? Waswe taem olketa fren bilong Jesus lusim hem and pipol kotem hem long wei wea no fitim law? Waswe taem pipol tok spoelem, spit long hem, and hitim hem? Waswe taem olketa whipim hem and skin bilong hem kamaot and meat long baksaed bilong hem pisis? Waswe taem olketa nilam hand and leg bilong hem and hangem hem long post and pipol go ahed for tok nogud long hem? Hao nao Dadi feel taem Son wea hem lovem singaot long hem witim bigfala pain? Hao nao Jehovah feel taem Jesus hem brith for lastfala taem, and for firstaem from start bilong creation, Son wea Hem lovem no laef nao?​—Matthew 26:14-16, 46, 47, 56, 59, 67; 27:38-44, 46; John 19:1.

9 Iumi no savve talem eniting nao. From Jehovah hem garem feeling, no eni word fit for storyim pain wea hem kasem taem Son bilong hem dae. Samting wea iumi fit for storyim nao hem samting wea muvim Jehovah for letem datwan happen. Why nao Father hem willing for letem olketa feeling olsem mekem hem safa? Jehovah showimaot nambawan samting long iumi long John 3:16—wanfala verse long Bible wea olketa sei hem nao main message bilong Gospel. Hem sei: “God barava lovem tumas pipol long world dastawe hem givim kam spesol Son bilong hem, mekem evriwan wea showimaot faith long hem no dae bat kasem laef olowe.” So samting wea muvim Jehovah hem diswan: love. Present bilong Jehovah​—wei wea hem sendem Son bilong hem for safa and dae for iumi—​hem wei for showimaot love wea winim eni nara wei.

“God . . . givim kam spesol Son bilong hem”

Mining Bilong Love Bilong God

10. Wanem nao olketa man needim, and wanem nao happen long mining bilong datfala word “love”?

10 Wanem nao disfala word “love” hem minim? Samfala sei love hem main need wea man garem. Start from taem man born go kasem taem hem dae, man aftarem love, hem feel gud taem hem kasem, and hem feel sorre and savve dae tu sapos hem no kasem. Nomata olsem, iumi sapraes hao hem hard for explainim mining bilong love. Hem tru, pipol story planti taem abaotem love. Olketa raetem planti buk, song, and poem abaotem love. Samting wea olketa raetem hem no evritaem talemaot mining bilong love. Tru nao, olketa ova tumas for iusim datfala word long rong wei gogo hem hard for savve long really mining bilong hem.

11, 12. (a) Wea nao iumi savve lanem planti samting abaotem love, and why nao olsem? (b) Wanem difren kaen love nao Greek languis bilong bifor storyim, and wanem word for “love” nao Christian Greek Scripture iusim planti taem? (Lukim tu footnote.) (c) Taem Bible iusim word a·gaʹpe, wanem nao hem mining?

11 Bible hem teach abaotem love long kliafala wei. Vine’s Expository Dictionary of New Testament Words hem sei: “Love hem only showaot klia from samting wea hem muvim man for duim.” Olketa story long Bible abaotem wanem Jehovah duim teachim iumi big samting abaotem love bilong hem—kaenfala love wea hem garem for olketa wea hem creatim. Olsem example, waswe eni samting savve showimaot moa klia disfala love bilong Jehovah winim bigfala samting hem duim wea iumi just storyim finis? Long olketa chapter bihaen diswan, bae iumi storyim planti moa example wea showimaot love bilong Jehovah. And tu, iumi bae kasem moa savve from olketa word for “love” wea olketa iusim firstaem insaed Bible. Long Greek languis bifor, fofala word nao olketa iusim for “love.” a Long fofala word hia, datwan wea olketa iusim planti taem insaed Christian Greek Scripture hem a·gaʹpe. Wanfala Bible dictionary kolem diswan “barava strongfala word for love wea winim evri nara word.” Why nao olsem?

12 Taem Bible iusim disfala word a·gaʹpe staka taem hem minim love wea followim principle. So hem minim moa samting winim wei for garem feeling for narawan. Man savve showimaot diswan long staka pipol, hem mas ting raonem and min for showimaot. Winim evriting, Christian love hem barava no selfish. Olsem example, tingim moa John 3:16. Wanem nao “world” wea God lovem tumas dastawe hem givim kam spesol Son bilong hem? Hem world bilong olketa man wea hem fit for baem bak. Insaed datwan hem planti pipol wea aftarem living wea followim sin. Waswe, Jehovah lovem each wan olsem wanfala fren, long sem wei wea hem lovem faithful Abraham? (James 2:23) Nomoa, bat long loving wei Jehovah givim gud samting long evriwan, nomata hemseleva mas peim hae price for duim. Hem laekem evriwan for repent and changem wei bilong olketa. (2 Peter 3:9) Planti nao duim datwan. Hem hapi for acceptim olketa hia olsem fren bilong hem.

13, 14. Wanem nao showimaot hao planti taem a·gaʹpe minim love wea garem feeling?

13 Nomata olsem, samfala garem rong idea taem Bible iusim datfala word a·gaʹpe. Olketa ting hem minim love wea no garem feeling, wea followim tingting nomoa. Bat really, planti taem Christian love hem join witim wei for showimaot feeling for narawan. Olsem example, taem John raet: “Dadi hem lovem Son,” hem iusim word wea kam from a·gaʹpe. Waswe, datwan hem love wea no showimaot eni feeling? Jesus hem sei, “Dadi hem lovem Son,” hem iusim word phi·leʹo. (John 3:35; 5:20) Planti taem kaenfala feeling hem insaed love bilong Jehovah. Nomata olsem, feeling no bossim wei wea hem showimaot love bilong hem. Olketa wise and stretfala principle bilong hem nao evritaem leadim diswan.

14 Olsem iumi lukim finis, evri fasin bilong Jehovah hem nambawan, perfect, and iumi laekem tumas. Bat love nao datwan wea iumi laekem tumas. Love nao main samting wea pullim iumi klos long Jehovah. Iumi hapi from love nao winim evri nara fasin bilong hem. Hao nao iumi savve datwan hem tru?

“God Hem Love”

15. Wanem important toktok nao Bible iusim abaotem datfala fasin bilong Jehovah, love, and why nao disfala toktok hem barava spesol? (Lukim tu footnote.)

15 Bible talem samting abaotem love wea hem nating talem abaotem olketa nara main fasin bilong Jehovah. Bible no sei God hem paoa or God hem justice or God hem wisdom. Hem garem olketa fasin hia, hem nao start bilong olketa, and hem barava winim eniwan saed long olketa fasin hia. Bat, for datfala mek-foa fasin, Bible talem samting wea moa deep, hem sei: “God hem love.” b (1 John 4:8) Wanem nao datwan minim?

16-18. (a) Why nao Bible sei “God hem love”? (b) Long evri creation long earth, why nao man hem fit for piksarem love, main fasin bilong Jehovah?

16 “God hem love” no minim “God hem semsem witim love.” Iumi no savve changem raon datfala toktok and sei “love hem God.” Jehovah hem no wanfala fasin nomoa. Hem wanfala Person wea garem planti difren kaen feeling and fasin wea join witim love. Nomata olsem, love hem stap deep insaed long Jehovah. Wanfala buk sei olsem abaotem disfala verse: “Love hem main wei wea iumi luksavve long God.” Staka taem maet iumi ting abaotem diswan olsem: Paoa bilong Jehovah mekem hem fit for duim samting. Justice and wisdom bilong hem leadim wei wea hem duim samting. Bat love muvim Jehovah for duim samting. And love bilong hem join evritaem witim wei wea hem iusim olketa nara fasin bilong hem.

17 Planti taem olketa sei Jehovah showimaot love evribit. So, sapos iumi want for lane abaotem love wea followim principle, iumi mas lane abaotem Jehovah. Hem tru, iumi savve lukim disfala naesfala fasin insaed long pipol tu. Bat why nao pipol savve showimaot diswan? Long taem bilong creation, Jehovah talem toktok hia long Son bilong hem: “Iumi wakem man long image bilong iumi, followim olketa wei bilong iumi.” (Genesis 1:26) Long evri creation long earth, only olketa man and woman nomoa savve chus and followim Dadi bilong olketa long heven. No forgetim hao Jehovah iusim olketa difren animal for piksarem olketa main fasin bilong hem. Bat, Jehovah chusim man, creation bilong hem long earth wea moa hae, for piksarem main fasin bilong Hem, love.​—Ezekiel 1:10.

18 Taem iumi showimaot love long wei wea no selfish and wea followim principle, iumi showimaot fasin bilong Jehovah wea winim evri narawan. Hem barava olsem samting wea aposol John hem raetem: “Iumi showimaot love bikos God hem lovem iumi firstaem.” (1 John 4:19) Bat wanem nao olketa wei wea Jehovah lovem iumi firstaem?

Jehovah Duim Samting Firstaem

19. Why nao iumi savve sei love garem important part insaed waka bilong Jehovah for create?

19 Love hem no niu samting. Tingim, wanem nao muvim Jehovah for start for creatim samting? Hem no bikos hem lonely and needim samwan for stap witim hem. Jehovah hem perfect and garem evriting hem needim, hem no needim eni samting wea narawan savve givim. Bat love bilong hem, wea showaot long samting hem duim, muvim hem for want for sharem olketa gud samting long laef witim olketa creation wea fit for tinghae long kaen present olsem. First samting wea God wakem, hem nao spesol Son bilong Hem. (Revelation 3:14) Then Jehovah iusim disfala Nambawan Wakman for mekem evriting kamap, olketa first wan nao olketa angel. (Job 38:4, 7; Colossians 1:16) From olketa garem freedom, savve, and feeling, olketa strongfala spirit hia garem chance for mekem love kamap—for each other and, winim evriting, for Jehovah God. (2 Corinthians 3:17) So, olketa showimaot love bikos hem lovem olketa firstaem.

20, 21. Adam and Eve kasem wanem samting wea showimaot Jehovah lovem tufala, bat wanem nao tufala duim?

20 Hem olsem witim olketa man tu. Long start, Adam and Eve kasem bigfala love. Tufala lukim pruv bilong love wea Dadi garem for tufala taem tufala luk raon long evri ples bilong Paradaes hom long Eden. Lukim wanem Bible talem: “Jehovah God mekem wanfala garden long Eden, long east saed. And long there nao hem putim datfala man wea hem wakem.” (Genesis 2:8) Waswe, enitaem iu stap long wanfala ples wea barava luk naes? Wanem nao iu laekem tumas long there? Waswe, hem laet wea kam thru long olketa leaf bilong tree? Waswe, hem naesfala flaoa wea kalakala? Waswe, hem sound bilong wanfala smol wata wea ran wea stap klosap, or olketa bird wea singsing, and noise bilong olketa insect? Maet hem smel bilong olketa tree, frut, and flaoa? Bat, no eni ples distaem hem olsem Eden. Why?

21 Jehovah seleva nao plantim evriting long datfala garden! Masbi hem ples wea luk naes tumas. Evri tree wea luk naes or wea garem naes frut stap long there. Datfala garden hem garem staka wata, hem big, and garem planti difren kaen animal. Adam and Eve garem evriting for mekem laef bilong tufala hapi, and tu waka wea mekem tufala satisfae and perfect wei for fren. Jehovah lovem tufala firstaem, and tufala garem planti reason for lovem hem tu. Nomata olsem, tufala fail for duim datwan. Tufala no lovem Dadi long heven long wei for obeyim hem, bat tufala selfish and go againstim hem.​—Genesis, chapter 2.

22. Hao nao samting wea Jehovah duim taem bighed fasin kamap long Eden pruvim loyal love bilong hem?

22 Jehovah masbi feel pain tumas! Bat waswe, bighed fasin hia mekem loving heart bilong hem kamap saoa? Nomoa nao! “Loyal love bilong hem, hem for olowe.” (Psalm 136:1) So, hem stretawe mekem loving arrangement for baem bak eni pikinini bilong Adam and Eve wea garem fasin wea stret. Olsem iumi lukim finis, wanfala long olketa samting hem provaedem hem ransom sakrifaes bilong Son wea hem lovem, wea diswan mekem Dadi kasem bigfala pain.​—1 John 4:10.

23. Wanem nao wanfala reason why Jehovah hem “datfala hapi God,” and wanem important kwestin nao next chapter bae ansarem?

23 Tru nao, from start bilong man Jehovah hem duim samting firstaem for showimaot love long olketa pipol. Long planti difren wei, “hem lovem iumi firstaem.” Love hem mekem grow wan mind and hapi, dastawe Bible kolem Jehovah “datfala hapi God.” (1 Timothy 1:11) Nomata olsem, wanfala important kwestin hem kamap. Waswe, Jehovah really lovem iumi man wanwan? Next chapter bae storyim datwan.

a Narafala word phi·leʹo, wea minim “for garem feeling for, or laekem tumas (olsem feeling for wanfala klos fren or brata),” hem kamap planti taem insaed long Christian Greek Scripture. Narafala word stor·ge’, wea minim love insaed famili, hem stap long 2 Timothy 3:3 wea showim hao love olsem bae barava short long olketa last day. Datfala word eʹros, or love midolwan man and woman, hem no stap insaed long Christian Greek Scripture, nomata Bible storyim kaen love olsem.​—Proverbs 5:15-20.

b Olketa nara Bible scripture garem semkaen toktok. For example “God hem laet” and “God . . . hem wanfala fire.” (1 John 1:5; Hebrews 12:29) Bat olketa samting hia masbi tokpiksa, bikos olketa markem Jehovah witim physical samting. Jehovah hem olsem laet, bikos hem holy and stret. No eni “darkness” or wei for no klin stap long hem. And hem olsem fire taem hem iusim paoa bilong hem for distroe.