1–3. a) Nämn en gåva som Jehova har gett oss, och visa hur den kan missbrukas. b) Hur måste vi använda talets gåva för att förbli i Guds kärlek?

OM DU skulle ge en gåva åt någon som du tycker om, hur skulle du då känna det om han avsiktligt missbrukade den? Låt oss säga att du ger honom en bil och att du längre fram får veta att han kör vårdslöst och vållar andra skada. Skulle du då inte bli besviken?

² Förmågan att uttrycka sig förståeligt är en gåva från Jehova, som ger ”varje god gåva och varje fullkomlig gåva”. (Jakob 1:17) Den här gåvan, som skiljer människan från djuren, gör att vi kan förmedla inte bara våra tankar utan också våra känslor till andra. Men precis som ett motorfordon kan missbrukas kan också talets gåva missbrukas. Tänk så besviken Jehova måste bli när människor använder talförmågan vårdslöst och vållar andra sorg och smärta!

³ För att förbli i Guds kärlek måste vi använda talets gåva på det sätt som Gud, givaren, avsåg. Han har tydligt förklarat vilket slags tal som behagar honom. Hans ord säger: ”Låt inte något ruttet tal gå ut ur er mun, utan det slags tal som är gott och tjänar till att bygga upp där det behövs, så att det kan vara välgörande för dem som hör  på.” (Efesierna 4:29) Vi skall se närmare på varför vi måste behärska vårt tal, vilket slags tal vi bör undvika och hur vi kan tala på ett sätt som bygger upp.

4, 5. Hur beskriver några bibliska ordspråk ordens kraft?

⁴ En viktig orsak till att vi måste behärska vårt tal är att ord har kraft. I Ordspråksboken 15:4 sägs det: ”En lugnande tunga är ett livets träd, men falskhet på den bryter ner anden.” * Lugnande tal kan återuppliva anden hos dem som lyssnar. Men en vrång tungas förvrängda ord kan göra andra modfällda. Ja, våra ord har kraft att skada eller att läka. (Ordspråksboken 18:21)

⁵ Ett annat ordspråk beskriver uttrycksfullt den kraft ord kan ha: ”Det finns de som talar tanklöst, som med svärdsstötar.” (Ordspråksboken 12:18) Har ditt hjärta någon gång blivit genomborrat av verbala svärdsstötar? Ja, förhastade, tanklösa ord kan vålla djupa känslomässiga sår och fördärva goda relationer. Men samma ordspråk säger uppmuntrande: ”De visas tunga är en läkedom.”  Omtänksamma ord från någon som återspeglar visheten från Gud kan läka ett sargat hjärta och återställa goda relationer. Kan du påminna dig något tillfälle då du kände att vänliga ord hade en läkande kraft? (Ordspråksboken 16:24) När vi inser att det vi säger påverkar andra, vill vi verkligen använda vårt tal till att läka andra, inte såra dem.

6. Varför är det en verklig kamp att styra tungan?

⁶ Hur mycket vi än anstränger oss kan vi inte fullständigt styra vår tunga. Här har vi därför en annan orsak till att vi måste behärska vårt tal: Synd och ofullkomlighet gör oss benägna att missbruka tungan. Det vi säger har sitt ursprung i vårt hjärta, och ”benägenheten hos människans hjärta är ond”. (1 Moseboken 8:21; Lukas 6:45) Därför är det en verklig kamp att tygla tungan. (Jakob 3:2–4) Även om vi inte fullständigt kan styra vår tunga kan vi fortsätta att arbeta på att försöka förbättra vårt sätt att använda den. Alldeles som en simmare som försöker simma mot strömmen måste kämpa hela tiden, måste vi fortsätta att kämpa mot den syndfulla benägenheten att missbruka tungan.

7, 8. I vilken utsträckning håller Jehova oss ansvariga för vad vi säger?

⁷ En tredje orsak till att vi måste behärska vårt tal är att Jehova håller oss ansvariga för vad vi säger. Vårt sätt att använda tungan påverkar inte bara våra relationer till våra medmänniskor utan också vårt förhållande till Jehova. I Jakob 1:26 sägs det: ”Om någon menar sig utöva en form av gudsdyrkan och likväl inte tyglar sin tunga utan fortsätter att bedra sitt hjärta, då är hans form av gudsdyrkan meningslös.” * Som vi såg i föregående kapitel hör  vårt tal nära ihop med vår tillbedjan. Om vår tunga är otyglad – spyr ut skadligt, giftigt tal – kan Gud komma att betrakta alla våra kristna gärningar som värdelösa. Så det är verkligen mycket allvarligt. (Jakob 3:8–10)

⁸ Det är tydligt att vi har starka skäl att vara på vår vakt mot att missbruka talets gåva. Innan vi granskar några sunda former av tal som bygger upp skall vi se närmare på tal som verkligen inte har någon plats i en sann kristens liv.

9, 10. a) Vilket slags tal har blivit en del av vardagsspråket i dagens värld? b) Varför måste vi avsky oanständigt tal? (Se också fotnoten.)

⁹ Oanständigt tal. Svordomar, hädelser och andra former av oanständigt tal är en del av vardagsspråket i dagens värld. Många tar till kraftuttryck för att förstärka sitt tal eller för att kompensera ett begränsat ordförråd. Komiker använder ofta ett vulgärt och sexinriktat språk för att få människor att skratta. Men oanständigt språk är inget att skratta åt. För omkring 2 000 år sedan gav den inspirerade aposteln Paulus församlingen i Kolossai rådet att lägga bort ”oanständigt tal”. (Kolosserna 3:8) Paulus skrev till församlingen i Efesos att ”oanständigt skämt” hör till det som ”inte ens [får] nämnas bland” de sanna kristna. (Efesierna 5:3, 4)

¹⁰ Oanständigt tal är motbjudande för Jehova. Det är det också för dem som älskar honom. Ja, vår kärlek till Jehova får oss att avsky oanständigt tal. När Paulus räknar upp ”köttets gärningar” tar han med ”orenhet”, som kan inbegripa orent tal. (Galaterna 5:19–21) Det här är en allvarlig fråga. En person kan bli utesluten ur församlingen om han trots upprepade råd och utan att ångra  sig vanemässigt använder grovt omoraliskt, förnedrande och nedbrytande tal. *

11, 12. a) Vad är skvaller, och hur kan det bli skadligt? b) Varför måste de som tillber Jehova undvika förtal?

¹¹ Skadligt skvaller, förtal. Skvaller är prat om människor och deras liv. Är allt skvaller skadligt? Det är det inte om vi menar oskyldiga samtal när vi kanske delar med oss av positiva eller intressanta nyheter, exempelvis berättar att någon nyligen blivit döpt eller talar om att någon behöver få uppmuntran. De kristna under det första århundradet brydde sig mycket om varandra och berättade olika saker om sina medtroende som andra kunde ha glädje av att känna till. (Efesierna 6:21, 22; Kolosserna 4:8, 9) Men skvaller kan vara skadligt om det förvränger fakta eller avslöjar sådant som är privat. Ännu allvarligare är att det kan leda till förtal, som alltid är skadligt. Förtal är ”illasinnade och lögnaktiga påståenden om någon”. Fariséerna, till exempel, använde elakt förtal i ett försök att misskreditera Jesus. (Matteus 9:32–34; 12:22–24) De som baktalar, eller förtalar, andra orsakar ofta stridigheter. (Ordspråksboken 26:20)

¹² Jehova ser allvarligt på att människor använder talets gåva till att svärta ner andra eller orsaka söndringar. Han hatar dem som vållar ”stridigheter bland bröder”. (Ordspråksboken 6:16–19) Det grekiska ord som återges med ”baktalare” är diạbolos, som också används som en titel på Satan. Han är ”Djävulen”, den onda varelse som baktalar Gud. (Uppenbarelseboken 12:9, 10) Vi vill verkligen  undvika tal som i själva verket skulle göra att vi liknar Djävulen. I församlingen finns det ingen plats för förtal som ger upphov till sådana köttets gärningar som ”stridslystnad” och ”söndringar”. (Galaterna 5:19–21) Innan du berättar en nyhet om någon annan bör du fråga dig: Är det här sant? Är det snällt att föra det vidare? Är det nödvändigt eller förståndigt att berätta det för andra? (1 Thessalonikerna 4:11)

13, 14. a) Vilken verkan kan skymfligt tal ha på dem som hör det? b) Vad är förolämpande tal, och varför försätter sig en smädare i en farlig situation?

¹³ Skymfligt tal. Som vi har sett tidigare har ord kraft att skada. Det är sant att vi alla på grund av mänsklig ofullkomlighet ibland säger sådant som vi ångrar. Men Bibeln varnar oss för att lägga oss till med ett sätt att tala som absolut inte har någon plats i ett kristet hem eller i församlingen. Paulus förmanade de kristna: ”Låt all illvillig bitterhet och häftighet och vrede och allt skrikande och skymfande skaffas bort ifrån er.” (Efesierna 4:31) Andra översättningar återger ordet ”skymfande” med ”förolämpningar”, ”smädande” eller ”smädligt tal”. ”Skymfande” – däribland förolämpande benämningar och hård, obarmhärtig kritik – kan beröva andra deras värdighet och få dem att känna sig värdelösa. Barns ömtåliga och tillitsfulla hjärtan är särskilt känsliga för den förödande verkan som skymfligt tal har. (Kolosserna 3:21)

¹⁴ I starkaste tänkbara ordalag fördömer Bibeln förolämpande tal – att man smädar andra genom att använda ett hånfullt, förnedrande eller kränkande språk. Den som gör det till en vana att använda sådant tal försätter sig i en farlig situation, för en smädare kan avlägsnas ur församlingen om han ignorerar de upprepade försök som  görs för att hjälpa honom att ändra sig. Om han inte ändrar sig kan han också gå miste om de välsignelser som Guds kungarike skall medföra. (1 Korinthierna 5:11–13; 6:9, 10) Det är alltså tydligt att vi inte kan förbli i Guds kärlek om vi gör det till en vana att använda ett tal som är osunt, osant eller ovänligt. Sådant tal bryter ner.

15. Vilket slags tal är uppbyggande?

¹⁵ Hur kan vi använda talets gåva på det sätt som givaren, Jehova, avsåg? Kom ihåg att hans ord uppmanar oss att använda ”det slags tal som är gott och tjänar till att bygga upp”. (Efesierna 4:29) Jehova gläder sig när det vi säger bygger upp, uppmuntrar och styrker andra. Om man skall kunna tala på det sättet måste man tänka efter. Bibeln innehåller inte någon samling uttryckliga regler eller någon lista över godkända former av ”sunt tal”. (Titus 2:8) För att kunna tala på ett uppbyggande sätt bör vi komma ihåg tre enkla men viktiga faktorer som kännetecknar uppbyggande tal: Det är sunt, det är sant, och det är vänligt. Med de här faktorerna i tankarna skall vi se på några konkreta exempel på tal som bygger upp. (Se rutan ” Är mitt tal uppbyggande?” på sidan 140.)

16, 17. a) Varför bör vi berömma andra? b) Vilka möjligheter finns det att berömma andra i församlingen och i familjen?

¹⁶ Uppriktigt beröm. Både Jehova och Jesus visar att det är viktigt att ge beröm och erkännande. (Matteus 3:17; 25:19–23; Johannes 1:47) Som kristna behöver vi också ge andra uppriktigt beröm. Varför det? ”Hur gott är inte ett ord i rätt tid!” sägs det i Ordspråksboken 15:23. Fråga dig själv: Hur känner jag mig när jag får uppriktigt beröm? Värmer det inte mitt hjärta och får mig att känna mig bättre till mods? Ja, när du får ett uppriktigt ord  av beröm får du veta att någon lägger märke till dig, att någon bryr sig om dig och att det du gjorde var väl värt ansträngningen. Sådan uppmuntran stärker ditt självförtroende och sporrar dig att arbeta ännu flitigare i framtiden. Eftersom du själv uppskattar att få beröm, bör du då inte i din tur göra ditt bästa för att ge beröm? (Matteus 7:12)

¹⁷ Öva dig i att lägga märke till det goda hos andra och sedan berömma dem för det. I församlingen kanske du får höra ett bra tal vid ett möte, lägger märke till en av ungdomarna som anstränger sig för att nå andliga mål eller ger akt på en äldre broder eller syster som troget är med vid mötena trots sina begränsningar på grund av hög ålder. Uppriktigt beröm kan värma deras hjärta och ge dem andlig styrka. I familjen behöver man och hustru ge varandra uppriktigt beröm och uttrycka uppskattning. (Ordspråksboken 31:10, 28) I synnerhet barn mår bra av att känna att man lägger märke till dem och uppskattar dem. För ett barn är beröm och erkännande vad solsken och vatten är för en växt. Ni föräldrar, var vakna för möjligheter att berömma era barn för de goda egenskaper de har och de ansträngningar de gör. Sådant beröm kan bygga upp mod och självförtroende hos era barn och sporra dem att arbeta ännu mer för att göra det som är rätt.

18, 19. Varför bör vi göra vårt bästa för att trösta våra medtroende, och hur kan vi göra det?

¹⁸ Tröst. Jehova har stor omsorg om de ”ödmjuka” och de ”förkrossade”. (Jesaja 57:15) Hans ord uppmanar oss att fortsätta att ”trösta varandra” och att ”tala tröstande till de nedstämda själarna”. (1 Thessalonikerna 5:11, 14) Vi kan vara övertygade om att Gud lägger märke till och uppskattar de ansträngningar vi gör för att trösta medtroende vars hjärtan är nertyngda av sorg.

 ¹⁹ Men vad kan du säga för att bygga upp en medkristen som är modfälld eller deprimerad? Tänk inte att du måste lösa problemet. I många fall är några enkla ord oftast det som är till störst hjälp. Visa den som är modfälld att du bryr dig om honom. Erbjud dig att be högt tillsammans med honom. Du kan be Jehova hjälpa honom att förstå att andra verkligen älskar honom och att Jehova också gör det. (Jakob 5:14, 15) Försäkra honom om att han behövs och att han är uppskattad som medlem av församlingen. (1 Korinthierna 12:12–26) Läs en uppmuntrande vers i Bibeln för att försäkra honom om att Jehova verkligen bryr sig om honom som person. (Psalm 34:18; Matteus 10:29–31) Om du tar dig tid att ge den som är nedstämd ett ”gott ord” och talar från hjärtat, kommer det säkert att hjälpa honom att känna sig älskad och uppskattad. (Ordspråksboken 12:25)

20, 21. Vilka faktorer gör råd effektiva?

²⁰ Effektiva råd. Eftersom vi är ofullkomliga behöver vi alla råd då och då. Bibeln uppmanar oss: ”Lyssna till råd och ta emot tuktan, så att du för framtiden kan bli vis.” (Ordspråksboken 19:20) Att ge råd åt andra är inte en uppgift enbart för de äldste. Föräldrar ger råd åt sina barn.  (Efesierna 6:4) Mogna systrar kan behöva ge råd åt yngre kvinnor. (Titus 2:3–5) Vår kärlek till andra får oss att ge råd som den som får dem kan ta emot utan att känna sig nedtryckt. Vad kan hjälpa oss att ge sådana råd? Vi skall se på tre faktorer som gör råd effektivare: inställningen och motivet hos den som ger råd, grunden till rådet och sättet att ge det.

²¹ Effektiv rådgivning börjar med rådgivaren. Fråga dig själv: När tycker jag att det är lätt att ta emot råd? När du vet att den som ger dig råd verkligen bryr sig om dig och inte säger något på grund av sin egen frustration och inte har några dolda motiv, då är rådet lättare att ta emot. Så när du ger råd åt andra, bör du då inte ha samma inställning och motiv? Råd som ger goda resultat är också grundade på Guds ord. (2 Timoteus 3:16) Vare sig vi citerar direkt från Bibeln eller inte, bör vi ha en biblisk grund för de råd vi ger. De äldste är därför noga med att inte tvinga på andra sina egna uppfattningar. De vrider och vänder inte heller på Bibelns ord för att få det att se ut som om Bibeln stöder en personlig uppfattning. Råden är också effektivare om de framförs på rätt sätt. Ett råd som är ”kryddat” med omtänksamhet är lättare att ta emot och låter den som får rådet behålla sin värdighet. (Kolosserna 4:6)

22. Vilket mål har du när det gäller att använda talets gåva?

²² Talförmågan är verkligen en dyrbar gåva från Gud. Vår kärlek till Jehova bör få oss att använda den här gåvan rätt, inte missbruka den. Vi får inte glömma att det vi säger till andra har kraft – kraft att bygga upp eller att bryta ner. Vi bör därför sträva efter att använda den här gåvan på det sätt som givaren, Jehova, avsåg – ”till att bygga upp”. Vårt tal blir då till glädje och uppmuntran för dem vi har omkring oss och hjälper oss att förbli i Guds kärlek.