1. Vilket slags människor drar Jehova till sig, och varför måste de hålla sig andligen vakna?

”DE SANNA tillbedjarna”, sade Jesus, ”skall tillbe Fadern med ande och sanning, och Fadern söker ju efter sådana till att tillbe honom.” (Johannes 4:23) När Jehova finner sådana personer – precis som han har funnit dig – drar han dem till sig och till sin Son. (Johannes 6:44) Vilken stor ära! Men de som älskar sanningen i Bibeln måste fortsätta att skaffa sig ”visshet om vad som är välbehagligt för Herren”, eftersom Satan är en mästerbedragare. (Efesierna 5:10; Uppenbarelseboken 12:9)

2. Förklara hur Jehova ser på dem som försöker smälta samman sann religion med falsk.

² Tänk på vad som hände nära berget Sinai när israeliterna bad att Aron skulle göra en gud åt dem. Aron gav efter och gjorde en guldkalv men gav sken av att den representerade Jehova. ”I morgon är det en högtid till Jehovas ära”, sade han. Var Jehova likgiltig för den här sammansmältningen av sann och falsk religion? Nej. Han lät döda omkring tre tusen avgudadyrkare. (2 Moseboken 32:1–6, 10, 28) Vad lär vi oss av detta? Om vi vill bevara oss i Guds kärlek får vi inte röra vid ”något orent”, utan måste svartsjukt skydda sanningen mot allt som skulle kunna fördärva den. (Jesaja 52:11; Hesekiel 44:23; Galaterna 5:9)

3, 4. Varför bör vi vara uppmärksamma på Bibelns principer när vi granskar populära högtider och seder?

 ³ Apostlarna var en återhållande kraft som hindrade avfällighet, men efter deras död framträdde sorgligt nog så kallade kristna som inte älskade sanningen utan började införa hedniska sedvänjor, högtider och ”heliga” dagar som de nu sade var kristna. (2 Thessalonikerna 2:7, 10) När du nu granskar några sådana högtider och seder, lägg då märke till hur de återspeglar världens ande och inte Guds ande. Allmänt talat har världsliga högtider ett gemensamt tema: De vädjar till de köttsliga begären och främjar falska religiösa uppfattningar och ockultism – ”det stora Babylons” utmärkande drag. * (Uppenbarelseboken 18:2–4, 23) Kom också ihåg att Jehova var ögonvittne till de vämjeliga hedniska religiösa sedvänjor som är ursprunget till många populära seder och bruk. För honom är sådana högtider och seder utan tvivel lika avskyvärda i vår tid. Bör inte hans uppfattning vara det som är viktigast för oss? (2 Johannes, vers 6, 7)

⁴ Som sanna kristna vet vi att vissa högtider och seder inte behagar Jehova. Och vi måste i vårt hjärta vara fast beslutna att inte ha någonting alls med dem att göra. En genomgång av varför Jehova inte finner behag i sådana högtider och seder stärker oss i vårt beslut att ta avstånd från allt som kan hindra oss från att förbli i Guds kärlek.

5. Varför kan vi vara säkra på att Jesus inte föddes den 25 december?

⁵ Bibeln nämner ingenting om att man firade Jesu födelsedag. I själva verket är hans exakta födelsedatum inte känt. Men vi kan vara säkra på att Jesus inte föddes den  25 december när det är vinter och kallt i den delen av världen. * Lukas skrev om ”herdar som bodde utomhus” och vallade sina hjordar vid tiden för Jesu födelse. (Lukas 2:8–11) Om det var vanligt att de ”bodde utomhus” året runt skulle det inte ha varit värt att nämna. Men eftersom det kan snöa och komma kalla regn i Betlehem under vintern hölls fåren under tak, och herdarna skulle inte ha bott utomhus. Dessutom begav sig Josef och Maria till Betlehem därför att kejsar Augustus hade gett order om en folkräkning. (Lukas 2:1–7) Det är högst osannolikt att kejsaren skulle ha befallt ett folk som var förbittrat på det romerska styret att bege sig till sina förfäders födelseorter mitt i vintern.

6, 7. a) Var finns ursprunget till många julseder? b) Vilken kontrast ser vi mellan det givande som förekommer vid julen och kristet givande?

⁶ Julen har inte sitt ursprung i Bibeln utan i forntida hedniska högtider, bland annat de romerska saturnalierna, en högtid tillägnad Saturnus, jordbrukets gud. Och enligt sitt sätt att räkna firade guden Mithras tillbedjare den 25 december som ”den oövervinnliga solens födelsedag”, förklarar New Catholic Encyclopedia. I det här uppslagsverket sägs det också att ”julen härrör från en tid då solkulten var särskilt stark i Rom”, omkring tre hundra år efter Kristi död.

⁷ När hedningarna firade sina högtider brukade de festa och ge varandra gåvor – sedvänjor som behölls i julfirandet. Men precis som i våra dagar var det inte mycket av givandet som gjordes i den anda som beskrivs i 2 Korinthierna 9:7: ”Låt var och en göra alldeles som han har beslutat i sitt hjärta, inte missunnsamt eller av tvång, ty  Gud älskar en glad givare.” De sanna kristna ger gåvor av kärlek, inte bara för att det är ett visst datum, och de förväntar inte att få något i gengäld. (Lukas 14:12–14; Apostlagärningarna 20:35) Dessutom är de mycket tacksamma för att de slipper den stress som julen för med sig och det ok i form av skulder som många drar på sig vid den tiden på året. (Matteus 11:28–30; Johannes 8:32)

8. Gav astrologerna Jesus födelsedagspresenter? Förklara.

⁸ Men nu kanske somliga säger: Var det inte så att astrologerna gav Jesus födelsedagspresenter? Nej. Att de kom med gåvor var helt enkelt ett sätt att visa respekt för en betydelsefull person, något som var vanligt på Bibelns tid. (1 Kungaboken 10:1, 2, 10, 13; Matteus 2:2, 11) Och de kom faktiskt inte den natt Jesus föddes. När de anlände var Jesus inte ett spädbarn i en krubba, utan han var flera månader gammal och bodde i ett hus.

9. Vad kan sägas om de födelsedagsfiranden som omnämns i Bibeln?

⁹ Ett barns födelse har alltid varit en orsak till stor glädje, men Bibeln säger inget om att någon som tjänade Gud firade födelsedagar. (Psalm 127:3) Är det helt enkelt fråga om förbiseende? Nej, för Bibeln nämner två födelsedagsfiranden – det ena gällde Egyptens farao och det andra Herodes Antipas. (1 Moseboken 40:20–22; Markus 6:21–29) Men båda tilldragelserna framställs i ofördelaktig dager och då särskilt den senare genom att Johannes döparen blev halshuggen.

10, 11. Hur såg de första kristna på födelsedagsfirande, och varför gjorde de det?

¹⁰ I The World Book Encyclopedia sägs det att de första kristna ”ansåg att firandet av födelsedagar var en hednisk  sedvänja”. De forntida grekerna, till exempel, trodde att varje människa hade en skyddsande som var med vid människans födelse och sedan vakade över henne. Den här anden ”hade en mystisk samhörighet med den gud på vars födelsedag individen föddes”, förklarar boken The Lore of Birthdays. Födelsedagar har också länge varit förbundna med astrologi och horoskop.

¹¹ Förutom att Guds tjänare i forna tider förkastade sederna i förbindelse med födelsedagsfirande på grund av deras hedniska och ockulta ursprung, är det sannolikt att de också förkastade dem på grund av Bibelns principer. Varför kan vi säga det? De var ödmjuka och anspråkslösa män och kvinnor som inte betraktade sitt inträde i världen som så betydelsefullt att det borde firas. * (Mika 6:8; Lukas 9:48) I stället förhärligade de Jehova och tackade honom för livets dyrbara gåva. * (Psalm 8:3, 4; 36:9; Uppenbarelseboken 4:11)

12. Hur kan vår dödsdag vara bättre än vår födelsedag?

¹² Alla som dör i ostrafflighet bevaras i trygghet i Guds minne, och deras framtida liv är garanterat. (Job 14:14, 15) Predikaren 7:1 säger: ”Ett gott namn är bättre än god olja och dödsdagen bättre än den dag man föddes.” Vårt ”namn” är det goda anseende vi har fått hos Gud genom trogen tjänst. Det är värt att lägga märke till att det enda högtidlighållande som de kristna fått befallning om inte gäller en födelse utan en död – Jesu död. Hans förnämliga ”namn” är grundvalen för vår räddning. (Lukas 22:17–20; Hebréerna 1:3, 4)

13, 14. Vilket ursprung har de populära påsksederna?

¹³ Påsken (inte att förväxla med den judiska påskhögtiden) sägs firas till minne av Kristi uppståndelse, men påskfirandet har i själva verket sitt ursprung i falsk religion. Men hur har ägg och harar kommit att förbindas med påsken? Ägg ”har varit framträdande som symboler för nytt liv och uppståndelse”, förklarar Encyclopædia Britannica. Haren har länge tjänat som symbol för fruktsamhet. Påskfirandet är därför i själva verket en fruktbarhetsrit bristfälligt maskerad som ett firande till minne av Kristi uppståndelse. *

¹⁴ Skulle Jehova ha överseende med att en motbjudande fruktbarhetsrit används för att fira minnet av hans Sons uppståndelse? Aldrig! (2 Korinthierna 6:17, 18) Bibeln varken kräver eller godkänner att man firar minnet av Jesu uppståndelse. Att göra det under ett hedniskt namn, Easter, är därför dubbelt illojalt.

15. Vad är ursprunget till halloween, och vad är förbundet med det datum som valts för firandet av den här högtiden?

¹⁵ Halloween är känt för sina häxor, troll och groteska dekorationer och attiraljer. Ett annat namn som används om halloween är All Hallows’ Eve – alla helgons afton – och firandet kan spåras tillbaka till de forntida kelterna i Britannien och på Irland. Vid fullmånen närmast den  1 november firade kelterna högtiden samhain som betyder ”sommarens slut”. De trodde att slöjan mellan människornas värld och andevärlden drogs bort under samhain och att andar, både goda och onda, strövade omkring på jorden. De dödas själar antogs återvända till sina hem, och släktingarna brukade ställa ut mat och dryck till sina spöklika besökare i hopp om att kunna blidka dem. När barn i dag klär ut sig till spöken eller häxor och går från hus till hus och kräver att få godis för att inte hitta på något bus, för de alltså omedvetet vidare ritualerna från samhain.

16, 17. a) Varför bör kristna par som planerar att gifta sig granska lokala bröllopsseder i ljuset av bibliska principer? b) Vad bör de kristna ta hänsyn till i fråga om sådana sedvänjor som att kasta ris eller liknande?

¹⁶ ”Aldrig mer skall rösten av brudgum och brud höras i dig [det stora Babylon].” (Uppenbarelseboken 18:23) Varför skall de här orden snart bli verklighet? Delvis på grund av det stora Babylons ockulta sedvänjor och handlingar som kan befläcka ett äktenskap ända från bröllopsdagen. (Markus 10:6–9)

¹⁷ Seder och bruk varierar från land till land. Somliga seder som verkar oskyldiga kan ha sina rötter i babyloniska sedvänjor som man trodde betydde lycka för brudparet eller deras gäster. (Jesaja 65:11) En sådan tradition är att kasta ris, konfetti eller liknande på brudparet. Den här sedvänjan kan ha sina rötter i föreställningen att mat blidkade onda andar och hindrade dem från att skada bruden och brudgummen. Dessutom har ris sedan länge haft ett ockult samband med fruktsamhet, lycka och långt liv. Det är uppenbart att alla som vill förbli i Guds kärlek kommer att ta avstånd från sådana orena sedvänjor. (2 Korinthierna 6:14–18)

18. Vilka bibliska principer bör vägleda både det par som planerar för sitt bröllop och de inbjudna?

 ¹⁸ Jehovas tjänare tar likaså avstånd från världsliga sedvänjor som berövar bröllop och bröllopsfester deras kristna värdighet eller som kan kränka somligas samvete. De håller alltså inte tal som innehåller sårande sarkasmer eller sexuella anspelningar och avhåller sig från så kallade practical jokes och från kommentarer som kan göra de nygifta eller andra förlägna. (Ordspråksboken 26:18, 19; Lukas 6:31; 10:27) De anordnar inte heller överdådiga bröllopsfester som inte återspeglar blygsamhet utan i stället ”det högfärdiga skrytet med ens resurser i livet”. (1 Johannes 2:16) Om du planerar för bröllop, glöm då inte att Jehova vill att den här speciella dagen skall vara något som du alltid kan se tillbaka på med glädje utan att behöva ångra något. *

19, 20. Vad säger en profan källa om skålandets ursprung, och varför är den här sedvänjan inte godtagbar för de kristna?

¹⁹ Skålande förekommer ofta vid bröllop och andra tillställningar. I International Handbook on Alcohol and Culture (1995) sägs det: ”Att utbringa en skål ... är sannolikt en profan kvarleva från forntida offerritualer vid vilka en helig vätska offrades åt gudarna ... för att få en önskan uppfylld – en bön om välgång och långt liv.”

²⁰ Det är inte många som tänker sig att skålandet är en religiös eller vidskeplig handling. Men seden att höja glasen mot himlen kan betraktas som en vädjan till ”himlen”, till en övermänsklig kraft, om en välsignelse på ett sätt som inte stämmer överens med Bibeln. (Johannes 14:6; 16:23) *

21. Vilka populära tillställningar som kanske inte har någon religiös anknytning bör de kristna hålla sig borta från, och varför det?

²¹ Normerna i vår tids värld sjunker snabbt – en tendens som främjas antingen direkt eller indirekt av det stora Babylon – något som återspeglas i att det i vissa länder anordnas årliga karnevaler eller festivaler, tillställningar som bjuder på liderlig dans och som till och med kan upphöja en homosexuell livsstil. Skulle det vara passande att någon som ”älskar Jehova” tog del i eller var åskådare vid ett sådant evenemang? Skulle ett sådant handlingssätt återspegla äkta hat till det onda? (Psalm 1:1, 2; 97:10) Det är verkligen mycket bättre att ha samma inställning som den psalmist som bad: ”Vänd bort mina ögon, så att de inte ser det som är värdelöst.” (Psalm 119:37)

22. När kan en kristen fatta beslut enligt sitt eget samvete om han skall ta del i ett firande eller inte?

²² Under världsliga högtider och helgdagar är en kristen försiktig så att hans uppförande inte ger andra intrycket att han tar del i firandet. Paulus skrev: ”Vare sig ni äter eller dricker eller gör något annat, gör allt till Guds ära.” (1 Korinthierna 10:31; se rutan ” Hur man fattar förståndiga beslut” på sidorna 158 och 159.) Men om en sedvänja eller en högtid uppenbarligen inte har kvar någon anknytning till falsk religion och inte ingår i en politisk eller patriotisk ceremoni och inte är i strid med Bibelns principer, kan varje kristen fatta ett personligt beslut om han skall vara med eller inte. Samtidigt tar han hänsyn till andras känslor så att han inte får någon att snava.

23, 24. Hur kan vi avge ett gott vittnesbörd om Jehovas rättfärdiga normer?

²³ Många människor betraktar vissa populära helgdagar som i första hand tillfällen för familj och vänner att träffas.  Så om någon felaktigt menar att vår bibliska ståndpunkt är kärlekslös eller extrem, kan vi vänligt förklara att Jehovas vittnen sätter värde på att komma tillsammans med familj och vänner för uppbyggande samvaro. (Ordspråksboken 11:25; Predikaren 3:12, 13; 2 Korinthierna 9:7) Vi njuter av gemenskap med familj och vänner året om, men på grund av vår kärlek till Gud och till hans rättfärdiga normer vill vi inte svärta ner sådana lyckliga tillfällen med sedvänjor som sårar honom. (Se rutan ” Den sanna tillbedjan ger stor glädje” på sidan 156.)

²⁴ Jehovas vittnen har ofta haft fin framgång när de använt boken Vad lär Bibeln? för att besvara uppriktiga människors frågor. * Men kom ihåg att vårt mål är att vinna hjärtan, inte diskussioner. Visa därför respekt, var vänlig och låt ditt ”tal alltid vara fyllt av ljuvt behag, kryddat med salt”. (Kolosserna 4:6)

25, 26. Hur kan föräldrar hjälpa sina barn att växa till i tro och i kärlek till Jehova?

²⁵ Som Jehovas tjänare är vi välinformerade. Vi vet varför vi tror och tillämpar vissa saker och avstår från andra. (Hebréerna 5:14) Ni föräldrar, lär era barn att dra slutsatser med hjälp av bibliska principer. Genom att göra det bygger ni upp deras tro och hjälper dem att ge svar från Bibeln när människor ställer frågor om deras trosuppfattningar, och ni får dem att förstå att Jehova älskar dem. (Jesaja 48:17, 18; 1 Petrus 3:15)

²⁶ Alla som tillber Gud ”med ande och sanning” tar alltså avstånd från högtider och tillställningar som står i strid med Bibeln. De strävar också efter att vara ärliga på alla områden i livet. I vår tid menar många att det helt enkelt inte går att vara ärlig. Men som vi skall se i nästa kapitel är Guds vägar alltid de bästa.