Skip to content

Skip to table of contents

CHAPTER 14

“Mifala Evriwan Agree”

“Mifala Evriwan Agree”

Hao governing body mekem disison and hao datwan mekem olketa kongregeson wan mind

Acts 15:13-35 storyim diswan

1, 2. (a) Olketa wanem important kwestin nao governing body long first century ting raonem? (b) Wanem nao helpem olketa for savve long stret samting for duim?

 EVRIWAN weit nomoa for herem disison bilong governing body. Olketa aposol and olketa elder wea hipap tugeta long Jerusalem luk long each other bikos olketa savve wanem for duim nao. Kwestin abaotem wei for circumcise hem mekem olketa brata for tingim olketa nara important kwestin. Waswe, olketa Christian mas followim Law bilong Moses? Waswe, olketa Jew Christian difren from olketa Christian wea no Jew?

2 Olketa aposol and olketa elder ting raonem staka pruv. Olketa tingim samting wea olketa profet bifor talem and wanem olketa narawan talem wea showimaot Jehovah acceptim pipol wea no Jew. Evriwan talemaot tingting bilong olketa and wanem olketa savve long hem. Olketa garem staka pruv wea showimaot spirit bilong Jehovah leadim olketa. Waswe, olketa brata hia followim wei wea holy spirit leadim olketa?

3. Wanem nao bae iumi lanem long Acts chapter 15?

3 Olketa member bilong governing body mas no fraet bat trustim wei wea holy spirit leadim olketa. Hem bae no isi bikos samting wea olketa disaedem maet mekem olketa bigman bilong Jew religion kros go moa long olketa Christian. And maet samfala man long kongregeson wea laekem pipol bilong God for mas followim Law bilong Moses againstim samting wea olketa disaedem. Wanem nao governing body duim? Bae iumi storyim datwan and example bilong olketa brata hia tu wea Governing Body distaem followim. Iumi tu need for followim example bilong olketa taem iumi disaedem samting and taem iumi kasem hard taem.

‘Hem Semsem Witim Wanem Olketa Profet Talem’ (Acts 15:13-21)

4, 5. James talem toktok bilong wanem profet?

4 Disaepol James, haf brata bilong Jesus, story long olketa aposol and olketa elder. a Luk olsem hem nao chairman bilong datfala meeting and samting wea hem talem evriwan agree long hem. James sei: “Olsem Symeon [Simon Peter] hem storyim gud long iumi finis, distaem God hem acceptim pipol wea no Jew mekem hem savve chusim samfala wea no Jew tu for garem nem bilong hem. Diswan hem semsem witim samting wea olketa profet talem.”​—Acts 15:14, 15.

5 Maet samting wea Peter, Barnabas, and Paul talem mekem James for tingim olketa scripture wea savve helpem governing body for mekem disison. (John 14:26) James talem toktok wea profet Amos talem long Amos 9:11, 12. Pipol kolem samfala buk long olketa Hebrew Scripture, “samting wea olketa profet raetem.” Wanfala nao hem buk bilong Amos. (Matt. 22:40; Acts 15:16-18) Bat James no talem barava sem toktok olsem wanem profet Amos talem. Luk olsem James talem toktok wea stap long Septuagint, wea hem nao olketa Hebrew Scripture wea olketa transleitim long Greek languis.

6. Samting wea olketa Holy Raeting talem showimaot wanem?

6 Jehovah talem profet Amos Hem bae wakem moa “haos bilong David” wea foldaon. Datwan minim Jehovah bae mekem samwan from laen bilong David for kamap King. Hem bae iusim Messiah Kingdom for mekem datwan happen. (Ezek. 21:26, 27) Waswe, bae Jehovah ting long olketa really Jew nomoa olsem spesol pipol bilong hem? Nomoa. Profesi sei “olketa wea no Jew” tu bae “garem nem bilong [God].” Peter sei long tingting bilong God “olketa [wea no Jew] semsem nomoa witim iumi [olketa Jew Christian]. Hem mekem heart bilong olketa kamap klin bikos olketa showimaot faith.” (Acts 15:9) So God laekem olketa Jew and olketa wea no Jew tu for rul long Kingdom. (Rome 8:17; Eph. 2:17-19) No eni profesi long Bible sei pipol wea no Jew mas circumcise firstaem or followim religion bilong olketa Jew bifor olketa savve rul long Kingdom.

7, 8. (a) Wanem nao James talem for olketa brata duim? (b) Taem James sei “long tingting bilong mi,” wanem nao datwan minim?

7 Bihaen James ting raonem olketa scripture hia and samting wea olketa narawan talem, hem sei long olketa aposol and olketa elder: “Long tingting bilong mi, iumi no mekem hem hard for olketa wea no Jew wea worshipim God distaem. Bat iumi raet go and talem olketa for stap klia long eni samting wea pipol iusim for worshipim idol, for no durong, for no kaikaim eni animal wea olketa skwisim nek bilong hem, and for stap klia long blood. Diswan hem bikos start long taem bifor kam, samting wea pipol long evri taon savve duim long Sabbath nao hem for readim long sinagog olketa law hia from olketa raeting bilong Moses.”​—Acts 15:19-21.

8 From James hem chairman, waswe, hem tingse hem garem paoa ovarem olketa brata and savve disaedem wanem olketa mas duim? Nomoa. Taem hem sei “long tingting bilong mi,” datwan no minim hem trae for bossim olketa brata, bat hem laekem olketa for ting raonem idea bilong hem wea followim wanem olketa herem from olketa narawan and samting wea olketa Holy Raeting talem.

9. Wanem gud samting nao bae olketa Christian kasem sapos governing body followim idea bilong James?

9 Waswe, evriwan long governing body laekem idea bilong James? Luk olsem olketa laekem bikos olketa disaed for followim datwan. Wanem gud samting nao olketa Christian bae kasem? First samting, idea bilong James bae “no mekem hem hard” for olketa Christian wea no Jew bikos datwan bae no putim hevi long olketa for followim Law bilong Moses. (Acts 15:19) Nara samting, datfala disison bae showimaot olketa brata tingim konsens bilong olketa Jew Christian bikos for staka year finis, long evri Sabbath olketa readim “olketa raeting bilong Moses.” b (Acts 15:21) Idea bilong James bae mekem olketa Jew Christian and olketa Christian wea no Jew stap gud tugeta and mekem Jehovah hapi tu bikos datfala idea followim plan bilong Jehovah. Hem gudfala wei for stretem problem wea savve spoelem wan mind wea pipol bilong God garem! Datwan hem nambawan example for Christian kongregeson distaem!

Albert Schroeder givim tok long international convention long 1998

10. Hao nao Governing Body distaem followim example bilong governing body long first century?

10 Olsem iumi storyim long Chapter 13, Governing Body distaem followim example bilong governing body long first century. Olketa depend long Jehovah wea hem Ruler bilong evri samting and Jesus Christ wea Hed bilong kongregeson for leadim olketa long evri samting wea olketa disaedem. c (1 Cor. 11:3) Hao nao olketa duim datwan? Tingim samting wea Albert Schroeder talem. Hem member bilong Governing Body start long 1974 go kasem taem hem finisim waka wea hem duim long earth long March 2006. Hem sei: “Governing Body garem meeting evri Wednesday. Olketa startim meeting witim prea and askem Jehovah for givim holy spirit for helpem olketa. Olketa trae for mek sure evri samting wea olketa story abaotem and evri samting wea olketa disaedem hem followim Bible.” Milton Henschel talem semkaen samting tu. Hem member bilong Governing Body for staka year and hem finisim waka wea hem duim long earth long March 2003. Taem olketa student long mek-101 class bilong Watchtower Bible Skul Bilong Gilead graduate, hem askem olketa: “Waswe, olketa wea leadim olketa nara organization long world lukluk long Bible bifor olketa disaedem olketa important samting?” No eni nara organization long world duim datwan.

Olketa “Disaed for Sendem Tufala Man” (Acts 15:22-29)

11. Wanem nao governing body duim for mekem evri kongregeson savve long disison bilong olketa?

11 Governing body long Jerusalem mekem disison abaotem wei for circumcise wea evriwan agree long hem. Bat for evri kongregeson garem wan mind, olketa mas talemaot disison bilong olketa long kliafala wei and long wei wea encouragem olketa Christian. Wanem nao best wei for duim datwan? Luke sei: “Olketa aposol and olketa elder and evriwan long kongregeson disaed for sendem tufala man wea lead insaed kongregeson for go witim Paul and Barnabas long Antioch. Olketa chusim Judas wea nara nem bilong hem Barsabbas, witim Silas.” Governing body raetem wanfala leta tu and sendem witim olketa brata hia mekem olketa savve readim long evri kongregeson long Antioch, Syria, and Cilicia.—Acts 15:22-26.

12, 13. (a) Wanem gud samting nao happen from governing body sendem Judas and Silas? (b) Wanem gud samting nao olketa Christian kasem from leta bilong governing body?

12 From Judas and Silas “lead insaed kongregeson,” governing body savve iusim tufala for go talemaot disison bilong olketa. Wei for sendem tufala hia witim Barnabas and Paul bae helpem olketa brata luksavve olketa no kam for talem ansa nomoa for kwestin wea olketa askem, bat olketa kam tu for storyim nara samting wea governing body laekem olketa for duim. From governing body sendem Judas and Silas, datwan bae mekem governing body, olketa Jew Christian long Jerusalem, and olketa Christian wea no Jew wea stap long olketa nara ples for barava fren gud. Wanem governing body duim hem wise and showimaot olketa lovem olketa brata and sista! Datwan mekem pipol bilong God garem peace and wan mind.

13 Leta wea governing body sendem talem klia long olketa Christian wea no Jew disison abaotem wei for circumcise and wanem olketa mas duim for mekem Jehovah blessim and hapi long olketa. Important samting long datfala leta sei olsem: “Samting wea holy spirit helpem mifala for disaedem nao hem for no putim eni hevi long iufala, bat for askem iufala for duim nomoa olketa important samting hia: Stap klia long eni kaikai wea pipol sakrifaesim long olketa idol, stap klia long blood, no kaikaim eni animal wea olketa skwisim nek bilong hem, and no durong. Sapos iufala stap klia long olketa samting hia, bae iufala stap gud. Hem nomoa ia!”—Acts 15:28, 29.

14. Why nao Olketa Jehovah’s Witness wan mind nomata pipol long world no agree long staka samting?

14 Nomata winim 8 million Jehovah’s Witness stap long world and olketa garem winim 100 thousand kongregeson, olketa wan mind long biliv and waka tugeta. Why nao olketa wan mind nomata pipol long world no agree long staka samting? Main reason hem bikos Jesus Christ wea Hed bilong kongregeson iusim “wakaman wea faithful and wise” wea hem nao Governing Body, for talem klia instruction for olketa followim. (Matt. 24:45-47) Olketa garem wan mind tu bikos olketa brata and sista evriwea long world willing for followim wanem Governing Body disaedem.

“Olketa Hapi Tumas Long Samting wea Olketa Readim” (Acts 15:30-35)

15, 16. (a) Hao nao tingting bilong olketa brata abaotem samting wea governing body talem? (b) Why nao evriwan hapi long datfala disison?

15 Buk bilong Acts sei taem fofala brata kasem Antioch, “olketa hipimap olketa disaepol and givim datfala leta long olketa.” Hao nao tingting bilong olketa brata abaotem samting wea governing body talem? “Olketa hapi tumas long samting wea olketa readim.” (Acts 15:30, 31) Judas and Silas tu “talem plande samting long olketa brata for helpem and strongim olketa.” Bible kolem Judas and Silas “profet” tu olsem Barnabas, Paul, and olketa narawan bikos profet hem man wea talemaot wanem God laekem.​—Acts 13:1; 15:32; Ex. 7:1, 2.

16 Jehovah blessim evri samting wea olketa brata duim for stretem problem abaotem wei for circumcise. Why nao evriwan hapi long disison bilong governing body? Hem bikos governing body givim klia instruction long barava taem. Governing body disaedem samting followim wanem olketa Holy Raeting talem and wei wea holy spirit leadim olketa. Evriwan hapi tu long wei wea governing body talemaot disison bilong olketa. Governing body duim long wei wea encouragem olketa kongregeson and showimaot olketa tingim olketa.

17. Hao nao olketa circuit overseer distaem followim example bilong Paul, Barnabas, Judas, and Silas?

17 Governing Body distaem tu givim instruction long barava taem for olketa brata evriwea long world. Taem olketa disaedem samting, olketa talem datwan long olketa kongregeson long kliafala wei. Olketa savve iusim olketa circuit overseer for duim datwan. Olketa brata hia visitim olketa kongregeson for encouragem and givim klia instruction from Governing Body. Olsem Paul and Barnabas, olketa circuit overseer iusim plande taem long ministry. Olketa “gohed teach” and “talemaot gud nius abaotem message bilong Jehovah” witim staka narawan. (Acts 15:35) Olsem Judas and Silas, olketa circuit overseer “talem plande samting long olketa brata for helpem and strongim olketa.”

18. Jehovah bae blessim pipol bilong hem sapos olketa duim wanem?

18 Wanem nao bae helpem olketa kongregeson evriwea long world for gohed garem peace and wan mind nomata pipol long world no agree long staka samting? Tingim samting wea disaepol James raetem long leta bilong hem. Hem sei: “Wisdom from heven hem mekem man for klin, stap gud witim narawan, no forcem tingting bilong hem, willing for obey . . . Pipol wea stap gud witim narawan mekem peace hem stap, and from diswan olketa duim samting wea raeteous.” (Jas. 3:17, 18) Iumi no savve sapos James tingim datfala meeting long Jerusalem taem hem raetem datwan. Bat iumi lanem long Acts chapter 15, Jehovah blessim nomoa olketa wea garem wan mind and waka tugeta.

19, 20. (a) Wanem nao showimaot kongregeson long Antioch garem peace and wan mind? (b) Wanem waka nao Paul and Barnabas savve gohed duim?

19 Samting wea olketa Christian long Antioch duim showimaot olketa garem peace and wan mind. Olketa no raoa witim olketa brata wea kam from Jerusalem, bat olketa tinghae tumas long visit bilong Judas and Silas. Bible sei: “Bihaen tufala stap long there for lelebet taem, olketa brata sei gudbae long tufala and tufala go bak long Jerusalem.” d (Acts 15:33) Masbi olketa brata long Jerusalem hapi tu taem tufala brata hia storyim gogo bilong tufala long Antioch. Jehovah barava blessim gogo bilong tufala!

20 From Paul and Barnabas stap long Antioch, tufala savve gohed for leadim preaching waka long there. Olketa circuit overseer distaem tu duim sem samting taem olketa visitim olketa kongregeson. (Acts 13:2, 3) Datwan hem nambawan blessing for pipol bilong Jehovah! Bat wanem nao nara waka wea Jehovah markem Paul and Barnabas for duim? Hao nao Jehovah blessim tufala? Bae iumi storyim long next chapter.

Olketa Christian kasem gud samting from spiritual kaikai wea Governing Body provaedem and from olketa brata wea Governing Body iusim

b Hem wise for James storyim olketa raeting bilong Moses bikos datwan hem no Law bilong Moses nomoa bat hem record abaotem olketa samting wea God duim and planim bifor Hem givim Law. Olsem example, buk bilong Genesis storyim tingting bilong God abaotem blood, adultery, and wei for worshipim idol. (Gen. 9:3, 4; 20:2-9; 35:2, 4) Jehovah helpem pipol luksavve long olketa principle wea evriwan mas followim nomata sapos hem Jew or nomoa.

d Samfala Bible transleison addim toktok long verse 34 wea sei Silas disaed for stap long Antioch. (King James Version) Bat luk olsem bihaen nao pipol addim datwan long Bible.