DET har kallats den mest kända inledningen som någonsin skrivits: ”I begynnelsen skapade Gud himlen och jorden.” (1 Moseboken 1:1) Med en enda kärnfull mening introducerar Bibeln den person som är centralgestalten genom hela Bibeln – den allsmäktige Guden, Jehova. I Bibelns första vers får vi veta att Gud har skapat hela universum och den planet vi bor på. Sedan får vi veta att Gud skapade en idealisk miljö för oss på jorden med allt det fantastiska vi ser i naturen. Det skedde under flera långa perioder som i symbolisk mening kallas dagar.

Guds främsta skapelse på jorden var människan. Hon skapades till Guds ”avbild”, alltså med förmågan att visa hans egenskaper, till exempel kärlek och vishet. Gud skapade människan av ”stoft från marken”. Han gav den första människan namnet Adam och lät honom bo i ett paradis, Edens trädgård. Gud själv anlade den här vackra trädgården med mängder av olika träd som gav mycket frukt.

Gud visste att Adam behövde en partner. Därför tog han ett av Adams revben och skapade en kvinna. Gud gav henne till Adam som hans hustru, och hon fick namnet Eva. Helt överväldigad sade Adam poetiskt: ”Detta är äntligen ben av mina ben och kött av mitt kött.” Gud förklarade: ”Det är därför en man skall lämna sin far och sin mor, och han skall hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött.” (1 Moseboken 2:22–24; 3:20)

Gud gav Adam och Eva två lagar att följa: För det första skulle de odla och ta hand om platsen där de bodde och skaffa barn för att uppfylla jorden. För det andra fick de inte äta av frukten på ett visst träd i den stora trädgården – ”trädet för kunskap om gott och ont”. (1 Moseboken 2:17) Om de inte respekterade detta skulle de dö. De här lagarna gav dem möjlighet att visa att de var villiga att låta Gud styra över dem. Genom att vara lydiga kunde de visa sin kärlek och tacksamhet. De hade all anledning att acceptera Guds omtänksamma sätt att styra över dem. Adam och Eva var fullkomliga, de hade inga brister. Bibeln säger att Gud såg på ”allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott”. (1 Moseboken 1:31)

Baserat på 1 Moseboken, kapitlen 1 och 2.