KAPITEL 1

Hur ska jag kunna prata med mina föräldrar?

”Jag försökte berätta för mina föräldrar hur jag kände det, men jag hörde hur fel det lät – och de avbröt mig bara. Jag hade verkligen laddat för det, och så blev det helt fel!” – Rosa.

NÄR du var yngre sprang du säkert raka vägen till mamma och pappa när du behövde hjälp. Du pratade om allt du hade varit med om, både stort och smått. Du berättade vad du tyckte och tänkte och hur du kände dig, och du litade på det de sade.

Men nu kanske det känns som om föräldrarna inte förstår dig längre. ”En kväll när vi satt och åt började jag gråta och berättade hur dåligt jag mådde”, säger Emma.  ”De lyssnade, men de verkade inte fatta.” Vad hände? ”Jag gick till mitt rum och fortsatte gråta.”

Ibland kanske det känns precis tvärtom, att du inte vill prata med dina föräldrar. ”Vi pratar om mycket”, säger Christopher, ”men jag tycker inte de behöver få veta precis allt jag tänker.”

Är det fel att behålla en del tankar för sig själv? Nej, det behöver det inte vara, bara man inte lurar sina föräldrar. (Ordspråksboken 3:32) Men oavsett om det är dina föräldrar som inte verkar förstå dig eller om det är du som håller igen, kan du vara säker på en sak: Du behöver prata med dina föräldrar – och de behöver höra vad du har att säga.

Fortsätt prata!

Att kommunicera med sina föräldrar är ungefär som att köra bil. Kommer man till en vägspärr eller ett hinder ger man inte bara upp, man försöker hitta en annan väg. Vi ska se två exempel på hur man kan göra.

HINDER 1 Du behöver prata, men dina föräldrar verkar inte lyssna. ”Jag tycker det är svårt att prata med pappa”, säger Lea. ”Ibland när jag berättar något för honom säger han plötsligt: ’Förlåt, men är det mig du pratar med?’”

FRÅGA: Vad ska Lea göra om hon verkligen behöver prata om ett visst problem? Hon har minst tre alternativ.

 Alternativ A

Skrika åt sin pappa. Hon skriker: ”Men hallå! Det här är viktigt! Lyssna på mig!”

Alternativ B

Sluta prata med honom. Hon ger upp och struntar i att berätta om sitt problem.

Alternativ C

Hitta ett bättre tillfälle eller ett bättre sätt. Hon pratar med pappa längre fram eller skriver ett brev till honom och berättar om sitt problem.

Vilket alternativ tycker du att Lea ska välja? ․․․․․

Vi ska se vad de olika alternativen kan leda till.

Leas pappa tänker på annat och märker inte hur frustrerad hon är. Så om Lea väljer alternativ A och börjar skrika kanske han bara undrar vad hon håller på med. Då kommer han knappast att lyssna på henne, och hon har inte visat respekt för honom. (Efesierna 6:2) Det här alternativet är alltså inte så lyckat.

Alternativ B kanske är det lättaste sättet, men inte det bästa. Varför det? Därför att ”planer går om intet där det inte förekommer förtroliga samtal”. (Ordspråksboken 15:22) Om Lea ska kunna lösa  sina problem behöver hon prata med sin pappa. Och om han ska kunna hjälpa henne måste han veta vad som händer i hennes liv. Och det går ju inte om hon slutar prata med honom.

Men om Lea väljer alternativ C kan hon komma runt hindret. Hon försöker helt enkelt prata om saken senare. Och om hon skriver ett brev till sin pappa kan det kännas bättre på en gång. I ett brev har hon kanske också lättare att formulera exakt vad hon menar. När hennes pappa läser brevet får han veta vad hon försökte säga till honom, och då kanske han förstår hennes problem bättre. C är alltså ett bra alternativ både för Lea och hennes pappa.

Vilka andra alternativ har Lea att välja mellan? Försök komma på något mer, och skriv ner det här. Skriv sedan vad du tror att det alternativet skulle leda till.

․․․․․

HINDER 2 Dina föräldrar vill prata, men det vill inte du. ”Det värsta som finns är när man bombarderas av frågor efter en jobbig dag i skolan”, säger Sara. ”Jag vill helst inte tänka på skolan, men så fort jag kommer innanför dörren frågar de: ’Hur har du haft det i dag? Har det hänt  något särskilt?’” Saras föräldrar menar säkert bara väl. Men hon säger: ”Det är svårt att prata om skolan när man är trött och på dåligt humör.”

FRÅGA: Vad kan Sara göra i den här situationen? Precis som i förra exemplet finns det minst tre alternativ.

Alternativ A

Vägra prata. Hon säger: ”Låt mig få vara i fred! Jag känner inte för att prata nu.”

Alternativ B

Ställa upp och prata. Hon svarar motvilligt på frågorna, fastän hon inte är på humör.

Alternativ C

Skjuta upp allt prat om skolan men prata om något annat i stället. Hon föreslår att de pratar om skolan en annan gång när hon är mer inställd på det. Sedan frågar hon uppriktigt: ”Hur har ni haft det i dag?”

Vilket alternativ tycker du att Sara ska välja? ․․․․․

Vad kan de här olika alternativen leda till?

Om Sara väljer alternativ A kommer hon att fortsätta må dåligt. Dessutom får hon säkert dåligt samvete för att hon har blivit arg på sina föräldrar. (Ordspråksboken 29:11)

 Inte heller föräldrarna kommer att tycka om hennes utbrott – eller tystnaden efteråt. De kan tro att hon döljer något. Då anstränger de sig troligen ännu mer för att få henne att öppna sig, och hon blir bara mer irriterad. Det här alternativet är alltså inte bra för någon av dem.

Alternativ B är helt klart bättre än alternativ A. Sara och hennes föräldrar pratar ju åtminstone med varandra. Men eftersom Sara egentligen inte känner för det får varken hon eller föräldrarna det de egentligen vill ha – ett avslappnat, öppet samtal.

Med alternativ C kommer Sara att må bättre eftersom hon har lyckats skjuta upp allt prat om skolan. Föräldrarna blir också glada eftersom hon anstränger sig för att prata med dem. Det här alternativet har troligen störst chans att lyckas eftersom båda sidor tillämpar principen i Filipperna 2:4: ”Tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras.” (Bibel 2000)

 Sänd inte ut dolda budskap

Kom ihåg att dina föräldrar ibland kan uppfatta det du säger på ett annat sätt än du tror. De kanske till exempel säger att du inte ser ut att må bra och undrar vad det beror på. Du svarar då: ”Jag känner inte för att prata om det.” Men dina föräldrar hör: ”Jag litar inte på er så mycket att jag tänker berätta det. Jag pratar med mina kompisar om problemet, men inte med er.” Pröva att fylla i dina svar på raderna här nedan. Tänk dig att du har ett problem och dina föräldrar frågar om de kan hjälpa dig.

Du säger: ”Det är ingen fara. Jag klarar av det här själv.”

Dina föräldrar kanske hör: ․․․․․

Ett bättre svar kanske skulle vara: ․․․․․

Vad är slutsatsen? Var noga med vad du säger, och säg det på ett respektfullt sätt. (Kolosserna 4:6) Se dina föräldrar som dina vänner, inte dina fiender. Och det är bara att erkänna – du behöver all hjälp du kan få för att klara av de utmaningar och problem som du ställs inför.

I NÄSTA KAPITEL

Hur är det då om problemet inte är att du aldrig pratar med dina föräldrar utan att ni alltid bråkar?

NYCKELSKRIFTSTÄLLE

”Av uppriktigt hjärta talar jag ..., mina läppar ger klara besked.” (Job 33:3, Bibel 2000)

TIPS

Om du tycker det är jobbigt att sätta dig ner med dina föräldrar och prata om ett problem, kan du passa på att prata med dem när ni är ute och går, åker bil eller går på stan tillsammans.

VISSTE DU ... ?

Precis som du kan tycka att det är svårt att prata med dina föräldrar om allvarliga saker kan de känna sig osäkra och otillräckliga när de försöker prata med dig om sådana saker.

HANDLINGSPLAN!

Nästa gång jag känner för att sluta prata med mina föräldrar ska jag ․․․․․

Om mina föräldrar inte ger sig utan absolut vill prata om något som jag inte vill prata om, ska jag säga ․․․․․

Frågor om det här ämnet som jag vill ställa till mina föräldrar: ․․․․․

VAD ANSER DU?

● Varför är det viktigt att välja rätt tid när man ska prata? (Ordspråksboken 25:11)

● Varför är det värt ansträngningen att prata med sina föräldrar? (Job 12:12)

[Infälld text på sidan 10]

”Det är inte alltid så enkelt att prata med sina föräldrar, men när man väl öppnar sig känner man sig otroligt lättad.” – Devenye

[Bild på sidan 8]

Precis som det går att komma vidare trots ett hinder kan du hitta ett sätt att komma vidare och prata med dina föräldrar!