KAPITEL 2

Varför bråkar vi hela tiden?

I det scenario som beskrivs högst upp på nästa sida bidrar Ida till ett gräl på tre olika sätt. Kan du se hur? Skriv ner vad du tror och jämför sedan med  svarsrutan på sidan 20.

․․․․․

 Det är onsdag kväll. Sjuttonåriga Ida har gjort det hon ska hemma och ser fram emot att äntligen få slappa lite. Hon sätter på tv:n och slänger sig ner i sin favoritfåtölj.

Naturligtvis dyker mamma upp i dörröppningen just då. Hon ser inte glad ut. ”Ida! Varför sitter du och hänger framför tv:n? Du skulle ju hjälpa din syster med läxorna. Du gör ju aldrig det man ber dig om!”

”Då var det dags igen”, muttrar Ida, tillräckligt högt för att det ska höras.

Mamma lutar sig fram mot henne. ”Vill du upprepa det där?”

”Nej, det var inget”, suckar Ida och himlar med ögonen.

Nu blir mamma riktigt arg. ”Den där tonen använder du inte mot mig!”

”Men hur låter du när du pratar med mig då?” svarar Ida snabbt.

Slut på lugnet. Ett nytt gräl är i gång.

KÄNNER du igen dig i den här situationen? Bråkar du ofta med dina föräldrar? I så fall, stanna upp en stund och tänk efter. Vad brukar era diskussioner handla om? Sätt en ✔ vid det alternativ som stämmer bäst in på er, eller skriv något vid ”Annat”.

□ Attityd

□ Samarbetet hemma

□ Kläder

□ Tider

□ Nöjen

□ Kompisar

□ Killar/tjejer

□ Annat ․․․․․

Oavsett vad ni grälar om leder det till att både du och dina föräldrar mår dåligt. Du kan ju naturligtvis välja att vara tyst och låtsas hålla med om allt de säger. Men vill Gud att du gör det? Nej. Bibeln säger visserligen att du ska ”ära din far och din mor”. (Efesierna 6:2, 3) Men den uppmanar dig också att utveckla din tankeförmåga och ditt förnuft.  (Ordspråksboken 1:1–4; Romarna 12:1) När du gör det kommer du att få starka åsikter om vissa saker, och dina föräldrar kommer inte alltid att hålla med dig. Men i familjer där man lever enligt Bibelns principer kan man samtala lugnt med varandra, även när man tycker olika. (Kolosserna 3:13)

Hur kan du då säga vad du tycker utan att det ska behöva bli ett vilt ordkrig? Det är naturligtvis lätt att skylla ifrån sig och säga: ”Det är mina föräldrars fel. Det är ju de som alltid tjatar.” Men tänk efter: Kan du ändra på dina föräldrar och andra människor? Nej. Den enda som du egentligen kan förändra är dig själv. Och det som är bra är att om du gör din del för att lätta på spänningen kommer dina föräldrar antagligen också att vara lugna och lyssna på vad du har att säga.

Så vi kan väl se på vad du kan göra för att få slut på allt bråk. Pröva de här förslagen. Du kanske kommer att förvåna din mamma och pappa – och dig själv – med ditt nya, smidiga sätt.

● Tänk innan du svarar. Häv inte ur dig det första du kommer att tänka på när du känner dig påhoppad. Din mamma kanske säger: ”Varför har du inte diskat? Du gör aldrig det man ber dig om!” Helst kanske du skulle vilja säga: ”Måste du tjata på mig hela tiden!” Men använd nu din tankeförmåga. Försök förstå vad som ligger bakom orden. Man ska oftast inte ta ord som ”alltid” och ”aldrig” bokstavligt. De kan i stället avslöja en viss känsla. Vad skulle det kunna vara?

 Din mamma kan vara frustrerad. Hon kanske tycker att hon får dra ett för tungt lass hemma. Det kan vara så att hon helt enkelt vill känna att hon har ditt stöd. Om det är så kommer det inte att hjälpa att du säger: ”Måste du tjata på mig hela tiden!” Det kommer bara att göra saken värre. Kan du inte pröva att göra din mamma glad i stället? Du kan till exempel säga: ”Förlåt, mamma. Jag förstår att du är besviken. Jag tar hand om disken med en gång.” En liten varning bara: Undvik sarkasmer. Var förstående för då kommer din mamma troligen att mjukna och berätta för dig vad som egentligen bekymrar henne. *

Skriv ner något som din mamma eller pappa kan säga som skulle kunna provocera dig om du inte tänkte dig för.

․․․․․

Tänk nu ut ett mjukt svar som visar att du förstår vilken känsla som ligger bakom det de säger.

․․․․․

Tala respektfullt. Michelle har lärt sig av egen erfarenhet att det är viktigt hur hon svarar sin mamma. Hon säger: ”Vad diskussionen än handlar om är det alltid min ton som mamma stör sig på.”  Om det är så även för dig måste du lära dig att tala lugnt utan att höja rösten, himla med ögonen eller på annat sätt visa med ditt kroppsspråk att du är irriterad. (Ordspråksboken 30:17) Om du känner att du håller på att förlora kontrollen över dig själv, be då en tyst, kort bön till Gud. (Nehemja 2:4) Målet med bönen bör inte vara att Gud ska få dina föräldrar att sluta tjata, utan att du ska få hjälp att inte tappa humöret och förvärra situationen. (Jakob 1:26)

Skriv ner vad du lätt säger och gör när du pratar med dina föräldrar men som du borde undvika.

Det du säger:

․․․․․

Ditt kroppsspråk och ansiktsuttryck:

․․․․․

● Lyssna. Bibeln säger: ”Talar du för mycket kommer du att säga fel saker.” (Ordspråksboken 10:19, Contemporary English Version) Så ge dina föräldrar en ärlig chans att säga sin mening, och lyssna uppmärksamt på dem. Avbryt inte för att försvara dig. Lyssna bara. När de har pratat färdigt har du gott om tid att ställa frågor eller förklara din syn på saken. Om du däremot sätter dig på tvären och avbryter dem kommer du bara att förstöra för dig själv. Även om det  finns en massa saker du skulle vilja säga, är det här troligen ”en tid att tiga”. (Predikaren 3:7)

● Be om ursäkt. Det är aldrig fel att be om ursäkt för det som man har gjort och som har bidragit till grälet. (Romarna 14:19) Du kan i alla fall säga att du tycker det är tråkigt att ni över huvud taget är osams. Om du tycker det är svårt att säga det rakt ut kanske du kan skriva ner vad du  känner. Gör sedan en extra ansträngning för att visa dina föräldrar att du vill ändra på din attityd, ifall det var den som bidrog till problemet. (Matteus 5:41) Om ni till exempel bråkar därför att du inte har gjort något de bett dig om, kanske du kan överraska dem med att utföra den uppgiften. Den kanske inte är så rolig, men vad är värst – att se till att den blir gjord eller att tvingas ta konsekvenserna när föräldrarna ser att du fortfarande inte har gjort den? (Matteus 21:28–31) Tänk på allt positivt det leder till om du gör din del för att minska spänningen mellan dig och dina föräldrar.

Alla familjer får problem ibland, men många har lärt sig att lösa dem på ett fridfullt sätt. Försök tillämpa råden i det här kapitlet, så kommer du säkert att märka att det går att prata med dina föräldrar utan att bråka.

I NÄSTA KAPITEL

Känner du att dina föräldrar borde ge dig större frihet? Vad kan du i så fall göra?

[Fotnot]

NYCKELSKRIFTSTÄLLE

”Den rättfärdige tänker innan han svarar.” (Ordspråksboken 15:28, Bibel 2000)

TIPS

Stäng av musiken, lägg undan det du läser och ha ögonkontakt med dina föräldrar när de pratar med dig.

VISSTE DU ...?

Om du försöker att lösa eller undvika konflikter med dina föräldrar kan livet bli mycket lättare för dig. Bibeln säger faktiskt att den ”som visar kärleksfull omtanke handlar väl mot sin egen själ”. (Ordspråksboken 11:17)

HANDLINGSPLAN!

Det förslag i det här kapitlet som jag behöver arbeta mest på är ․․․․․

Jag har bestämt mig för att börja använda det här förslaget den (skriv ett datum) ․․․․․

Frågor om det här ämnet som jag vill ställa till mina föräldrar: ․․․․․

VAD ANSER DU?

● Varför tycker vissa i din ålder att man alltid ska säga emot?

● Varför tycker Jehova Gud att en person som bråkar om allting är ”dåraktig”? (Ordspråksboken 20:3)

● Vad kan du vinna på att minska spänningen mellan dig och dina föräldrar?

[Infälld text på sidan 18]

”Mamma säger ibland förlåt och ger mig en kram, och det känns bra. Då är det lätt att gå vidare. Jag försöker att göra likadant. Allt blir mycket bättre om man kommer över sin stolthet och uppriktigt säger förlåt, men jag måste erkänna att det inte är lätt.” – Lauren

[Ruta på sidan 20]

 Svar

1. Sarkasm (”Då var det dags igen”) gör hennes mamma ännu argare.

 2. Hennes ansiktsuttryck (himlandet med ögonen) gjorde bara det hela värre.

3. Ett uppkäftigt svar (”Men hur låter du när du pratar med mig då?”) gör ofta att grälet kommer i gång på allvar.

[Bild på sidan 19]

Att bråka med en förälder är som att springa på ett löpband. Det tar en massa energi men man kommer ingenstans.