Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Är det normalt att sörja som jag gör?

Är det normalt att sörja som jag gör?

KAPITEL 16

Är det normalt att sörja som jag gör?

Kapitlet handlar speciellt om hur det är när en förälder har dött, men principerna är användbara även om det skulle vara någon annan i familjen eller en nära vän som har dött.

”När mamma dog kände jag mig helt vilsen och tom. Det var hon som höll ihop familjen.” – Karyn.

DET är få saker i livet som gör så ont som att förlora en förälder i döden. När det har hänt tvingas man kanske brottas med massor av känslor som man aldrig tidigare har upplevt. Brian var 13 när hans pappa dog i hjärtinfarkt. Han säger: ”Den kvällen vi fick beskedet satt vi bara och grät och höll om varandra.” Natalie, som var tio när hennes pappa dog i cancer, säger så här: ”Jag visste inte vad jag skulle känna. Så jag kände ingenting. Jag var helt tom på känslor.”

Vi reagerar alla olika vid ett dödsfall. Bibeln säger att ”var och en” har ”sin egen plåga och sin egen smärta”. (2 Krönikeboken 6:29) Med tanke på det kan det vara bra att du funderar lite på vilken inverkan din pappas eller mammas bortgång har haft på dig. Beskriv 1) hur du kände det när du först fick reda på det och 2) hur det känns nu. *

1 ․․․․․

2 ․․․․․

Det är möjligt att svaren visar att dina känslor har stabiliserats, åtminstone till en del. Det är helt normalt. Det betyder inte att du har glömt din pappa eller mamma. Men det kan också hända att dina känslor fortfarande är lika starka eller till och med starkare. Din sorg kanske kommer och går i vågor och plötsligt dyker upp när du minst anar det. Det här är också helt normalt – även om det gått flera år. Frågan är därför: Hur ska du kunna bearbeta sorgen, hur den än yttrar sig?

Håll inte tillbaka tårarna! Att gråta kan lindra smärtan i sorgen. Men du kanske känner det som Alicia. Hon var 19 när hennes mamma dog. Hon berättar: ”Jag trodde att andra skulle uppfatta det som om jag hade svag tro om jag visade mina känslor för mycket.” Men tänk så här: Jesus Kristus var fullkomlig och hade stark tro på Gud. Ändå sägs det att han ”brast i tårar” när han såg dem som sörjde när hans käre vän Lasarus hade dött. (Johannes 11:35) Så var inte rädd för att låta tårarna rinna. Det betyder inte att du har svag tro! Alicia säger: ”Så småningom grät jag. Mycket. Varje dag.” *

Ta itu med skuldkänslor. ”Jag brukade alltid gå upp till mamma och ge henne en godnattpuss”, berättar Karyn, som var 13 när hennes mamma dog. ”Men en gång gjorde jag inte det. Och nästa morgon var hon död. Hur konstigt det än låter så har jag skuldkänslor för att jag inte gick in till henne den där sista kvällen – och för det som hände morgonen efter. Pappa åkte nämligen i väg på en affärsresa och ville att min syster och jag skulle titta till mamma. Men vi sov länge. När jag kom in i hennes rum andades hon inte. Det kändes fruktansvärt, för hon var ju okej när pappa åkte!”

Du kanske också har skuldkänslor över sådant som du tycker att du borde ha gjort. Du kanske rentav plågar dig själv med en massa ”om jag bara hade ...” ”Om jag bara hade fått i väg pappa till doktorn.” ”Om jag bara hade tittat till mamma tidigare.” Om du har sådana tankar, kom då ihåg att det är helt normalt att vara ledsen för saker som man önskar att man gjort annorlunda. Och du skulle ha handlat annorlunda om du hade vetat vad som skulle hända. Men du visste inte det. Därför behöver du inte känna någon skuld. Det är inte ditt fel att din förälder har dött! *

Berätta hur du känner det. Ordspråksboken 12:25 står det: ”Ett vänligt ord muntrar upp.” (Bibel 2000) Om du behåller dina känslor inom dig kan det bli svårt att hantera sorgen. Men om du berättar hur du känner det för någon du har förtroende för kanske du kan få ”ett vänligt ord” av uppmuntran när du som bäst behöver det.

Tala med Gud. Det kommer säkert att kännas mycket bättre om du följer rådet att ”öppna ditt hjärta” för Jehova Gud i bön. (Psalm 62:8 [vers 9, Bibel 2000]) Det här är inte bara något slags terapi för att må bättre. När du ber vänder du dig till ”all trösts Gud, som tröstar oss i all vår vedermöda”. (2 Korinthierna 1:3, 4) Han tröstar oss bland annat genom sitt ord, Bibeln. (Romarna 15:4) Du kanske kan ha en lista till hands med bibelställen som du tycker är tröstande att läsa. *

Sorg är en process som tar tid. Men Bibeln kan trösta oss, för den lovar oss att i den nya värld som Gud ska införa ska ”döden ... inte finnas mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta finnas mer”. (Uppenbarelseboken 21:3, 4) Om du tänker på sådana löften kommer du säkert att märka att det hjälper dig att hantera sorgen efter en förälders död.

[Fotnoter]

^ § 6 Om det är svårt för dig att besvara de här frågorna just nu kan du försöka göra det längre fram.

^ § 10 Känn inte att du måste gråta för att visa din sorg. Vi sörjer på olika sätt. Det viktiga här är: Om du känner att tårarna är på väg, så låt dem komma, och låt det få vara ”en tid att gråta”. (Predikaren 3:4)

^ § 12 Om sådana här tankar fortsätter att dyka upp behöver du berätta det för den förälder du har kvar eller för någon annan vuxen. Med tiden får du säkert en mer balanserad inställning.

^ § 14 En del tycker att de får tröst av de här verserna: Psalm 34:18; 102:17; 147:3; Jesaja 25:8; Johannes 5:28, 29.

NYCKELSKRIFTSTÄLLE

”[Gud] skall torka varje tår från deras ögon, och döden skall inte finnas mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta finnas mer. Det som en gång var är borta.” (Uppenbarelseboken 21:4)

TIPS

Skriv dagbok. Det kan vara till stor hjälp för dig att skriva ner dina tankar om den förälder du mist.

VISSTE DU ... ?

Att gråta är inget tecken på svaghet. Även starka män som Abraham, Josef och David grät när de sörjde. (1 Moseboken 23:2; 50:1; 2 Samuelsboken 1:11, 12; 18:33)

HANDLINGSPLAN!

När mina känslor av sorg blir alltför starka ska jag ․․․․․

Frågor om det här ämnet som jag vill ställa till den förälder som fortfarande är i livet: ․․․․․

VAD ANSER DU?

● Varför är det bra att tänka på trevliga minnen som man har av den förälder som inte lever längre?

● Varför kan det hjälpa dig i din sorg om du skriver ner hur du tänker och känner?

[Infälld text på sidan 112]

”Jag höll tillbaka alla känslor. Det skulle ha varit mycket bättre om jag hade pratat mer öppet om dem. Det skulle ha hjälpt mig.” – David

[Ruta/Bild på sidan 113]

CHANTELLE

”Pappa hade varit sjuk i omkring fem år, och hans hälsa blev bara sämre. Jag var 16 när han tog livet av sig. Efteråt såg mamma till att berätta för mig och min storebror om allt som skulle hända. Vi fick till och med vara med och bestämma om begravningen. Det gjorde det lättare för oss. Jag tror att barn inte tycker om att känna att de hålls utanför, särskilt när det gäller sådana här viktiga saker. Så småningom kunde jag prata öppet om att pappa hade dött. När jag kände att jag behövde gråta så gjorde jag det. Jag gick till en vän eller någon annanstans och grät. Mitt råd är: Gå till någon i familjen eller till någon vän när du behöver prata ut. Gör det du känner att du behöver göra för att sörja.”

[Ruta/Bild på sidorna 113, 114]

LEAH

”Mamma fick en allvarlig stroke när jag var 19, och hon dog tre år senare. När hon hade dött kände jag att jag måste vara stark. Det pappa minst av allt behövde var att jag bröt ihop. Mamma ställde alltid upp när man var sjuk eller inte mådde bra. Jag kommer ihåg hur det kändes när hon rörde vid mig för att känna om jag hade feber. Jag blir ofta påmind om att hon är borta, och det gör ont. Jag stänger lätt ute mina känslor, men det är inte bra för mig. Därför tittar jag ibland på bilder bara för att jag ska börja gråta. Det hjälper också att prata med vänner. Bibeln lovar att de som har dött ska uppstå till liv i paradiset på jorden. (Johannes 5:28, 29) När jag tänker på att jag ska få träffa mamma igen – och på vad jag måste göra för att få vara där – känns det lättare.”

[Ruta/Bild på sidan 114]

BETHANY

”Jag önskar att jag kunde minnas att jag hade sagt ’jag älskar dig’ till pappa. Jag sade säkert det, men jag minns det inte, och jag skulle vilja ha det minnet. Jag var bara fem när han dog. Pappa fick en stroke i sömnen och kördes snabbt i väg till sjukhuset. När jag vaknade på morgonen fick jag reda på att han hade dött. Efteråt var det jobbigt att prata om pappa, men längre fram började jag tycka om när andra berättade om honom, eftersom det hjälpte mig att lära känna honom bättre. Mitt råd till alla som har förlorat en förälder är att uppskatta alla stunder som de har haft med honom eller henne och att skriva ner saker de minns, så att minnena inte glöms bort. Gå sedan in för att bygga upp din tro, så att du får vara med när din förälder uppväcks i Guds nya värld.”

[Ruta på sidan 116]

Arbetsblad

Skriv ner dina tankar

Skriv ner några fina minnen du har av din pappa eller mamma. ․․․․․

Skriv ner vad du skulle vilja säga till din förälder om han eller hon fortfarande levde. ․․․․․

Tänk dig att du har ett yngre syskon som har skuldkänslor över att pappa eller mamma har dött. Skriv ner vad du skulle säga för att trösta honom/henne. (Det kan också hjälpa dig att få perspektiv på dina egna skuldkänslor.) ․․․․․

Skriv ner två eller tre saker som du önskar att du hade känt till om din pappa eller mamma, och ställ sedan frågor om det till den förälder du har kvar. ․․․․․

Läs Apostlagärningarna 24:15. Hur kan det hopp som beskrivs i den versen hjälpa dig nu när din förälder har dött? ․․․․․

[Bild på sidan 115]

Sorgen kan komma och gå i vågor och plötsligt dyka upp när man minst anar det.