Ṛuḥ ɣer wayen yellan deg-s

Ṛuḥ ɣer wegbur

AḤRIC 12

Amek i neţberriḥ?

Amek i neţberriḥ?

Sbenyul

Byilurusya

Hung-​Kung

Biruw

Σisa yenna-​d uqbel ad yemmet: “Linǧil n tgelda ad iţwabecceṛ di ddunit meṛṛa, d cchada, i leǧnas meṛṛa. Imiren a d-​teḥdeṛ taggara.” (Matta 24:14) Meεna, amek ara yeţwaxdem leqdic-​agi n ubecceṛ di ddunit meṛṛa? Ad yeḍru waya ma netbeε lemtel i d-​yeǧǧa Σisa.—Luqa 8:1.

Si tewwurt ɣer tewwurt. Σisa yemla i inelmaden-​is amek ara ţberriḥen linǧil, yeεni lexbaṛ n lxiṛ, seg wexxam ɣer wayeḍ. (Matta 10:11-13; Lecɣal 5:42; 20:20) Imasiḥiyen imezwura llan sεan imukan i sen-​d-​iţwaεezlen akken ad berrḥen deg-​sen. (Matta 10:5, 6; 2 Ikurintiyen 10:13) Ula d ass-​a, aberreḥ-​nneɣ yeţwaxdam s lqis: mkul tajmaεt iţwaεzel-​as-​d wemḍiq ideg ara tberreḥ. Akka, nezmer a nessiweḍ a nexdem ccɣel i ɣ-​d-​yefka Σisa, yeεni a nbecceṛ w’a nefk cchada i yemdanen meṛṛa.—Lecɣal 10:42.

Ţţawilat nniḍen i uberreḥ. Σisa yella yeţberriḥ deg imukan meṛṛa ideg yeţţaf lεibad. Di lemtel, yexdem annect-​a ama rrif n lebḥeṛ ama zdat n lbir. (Marqus 4:1; Yuḥenna 4:5-15) Neṭṭafar lemtel n Σisa m’ara nheddeṛ i lɣaci ɣef Wedlis Iqedsen di mkul amkan ideg i ɣ-​iţţunefk lḥal: deg iberdan, anda i xeddmen lεibad, di leǧnanat akk-​d imeḍqan nniḍen. Nessexdam daɣen tilifun. M’ara ɣ-​yeţţunefk lḥal, neţberriḥ i lǧiran-​nneɣ, i wid ukud i nxeddem, i wid ukud i neqqar akk-​d iεeggalen n twacult-​nneɣ. S lmeǧhudat-​agi yakk i nxeddem, d imelyunen n lεibad di ddunit kamel i geslan i lexbaṛ n lxiṛ n “leslak”.—Ahellil 96:2.

I menhu i tebɣiḍ aţ-​ţhedṛeḍ ɣef lexbaṛ n lxiṛ n Tgelda n Ṛebbi d wayen ara d-​tawi ɣer zdat? Ur ţţaǧǧa ara i yiman-​ik kan lexbaṛ-​agi i d-​yeţţaken asirem, hdeṛ fell-​as akken kan ara k-​teţţunefk tegniţ!

  • D acu-​t “linǧil”, yeεni lexbaṛ n lxiṛ, i glaqen ad iţţubecceṛ?

  • Ass-​a, nettabaε lemtel i d-​yeǧǧa Σisa deg uberreḥ. Amek?