Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

KAPITEL 3

Jehova uppenbarar sin avsikt

Jehova uppenbarar sin avsikt

KAPITLETS HUVUDTANKE

Jehova ger steg för steg ökad kunskap om sin avsikt, men bara till dem som fruktar honom

1, 2. Hur har Jehova uppenbarat sin avsikt för mänskligheten?

 OMTÄNKSAMMA föräldrar låter barnen vara med när de pratar om sådant som rör familjen. Men det är inte säkert att barnen får höra allt. Föräldrarna berättar bara sådant som de anser att barnen är tillräckligt mogna för att kunna hantera.

2 På liknande sätt har Jehova steg för steg uppenbarat sin avsikt för den mänskliga familjen, men bara när han har vetat att det har varit rätt tid för det. Vi ska göra en kort genomgång av hur Jehova har uppenbarat sanningar om Guds rike historien igenom.

Varför behövs Guds rike?

3, 4. Förutbestämde Jehova hur människans historia skulle utvecklas? Förklara.

3 Från början ingick inte det messianska riket i Jehovas avsikt. Varför inte det? Jehova förutbestämde inte hur människans historia skulle utvecklas; han skapade ju människan med fri vilja. Men han berättade för Adam och Eva om sin avsikt med människorna: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden och lägg den under er.” (1 Mos. 1:28) Och Jehova förväntade att de skulle respektera hans normer för rätt och fel. (1 Mos. 2:16, 17) Adam och Eva kunde ha valt att vara lojala. Om de och deras avkomlingar hade varit det, skulle Guds rike med Kristus som kung inte ha behövts för att genomföra Guds avsikt. Då skulle jorden i dag ha varit befolkad av fullkomliga människor som alla tillbad Jehova.

4 Satan och Adam och Eva gjorde uppror, men det fick inte Jehova att överge sin avsikt att uppfylla jorden med fullkomliga människor. Han anpassade i stället sitt sätt att genomföra den. Hans avsikt är inte som ett tåg som måste gå på ett visst spår för att nå sin destination och som skulle kunna spåra ur. När Jehova har kungjort sin avsikt kan ingen kraft i universum hindra att den genomförs. (Läs Jesaja 55:11.) Om ett spår skulle blockeras så byter Jehova till ett annat. a (2 Mos. 3:14, 15) När han anser att det är lämpligt uppenbarar han för sina lojala tjänare på vilket nytt sätt han kommer att förverkliga sin avsikt.

5. Hur hanterade Jehova upproret i Eden?

5 Det var upproret i Eden som gjorde att Jehova bestämde att ett rike skulle ingå i hans avsikt. (Matt. 25:34) Vid den här mörka tidpunkten i historien började Jehova sprida ljus över det redskap han skulle använda för att rädda mänskligheten och utplåna den skada som orsakats av Satans misslyckade försök att skaffa sig makt. (1 Mos. 3:14–19) Men Jehova avslöjade inte alla detaljer om sitt rike på en gång.

Jehova börjar uppenbara sanningar om sitt rike

6. Vilket löfte gav Jehova, men vad avslöjade han inte?

6 I den allra första profetian lovade Jehova att en särskild ”avkomma” skulle krossa ormen. (Läs 1 Moseboken 3:15.) Men vid det tillfället avslöjades varken den avkommans eller ormens avkommas identitet. Det skulle faktiskt dröja omkring 2 000 år innan Jehova spred mer ljus över de här detaljerna. b

7. Varför utvalde Jehova Abraham, och vad kan vi lära av det?

7 Med tiden bestämde Jehova att den utlovade avkomman skulle komma genom Abraham. Han blev utvald därför att han hade ”lyssnat till ... [Jehovas] röst”. (1 Mos. 22:18) Vi lär oss något mycket viktigt av det – Jehova gör bara sin avsikt känd för dem som har en vördnadsfull fruktan för honom. (Läs Psalm 25:14.)

8, 9. Vad uppenbarade Jehova om den utlovade avkomman för Abraham och för Jakob?

8 När Jehova talade med sin vän Abraham genom en ängel uppenbarade han för första gången den viktiga detaljen att den utlovade avkomman skulle vara en människa. (1 Mos. 22:15–17; Jak. 2:23) Men hur skulle avkomman krossa ormen? Och vem var ormen? Senare uppenbarelser från Gud skulle sprida ljus över de frågorna.

9 Jehova bestämde att den utlovade avkomman skulle komma genom Abrahams sonson Jakob, en man som hade stark tro på Gud. (1 Mos. 28:13–22) Genom Jakob avslöjade Jehova att det skulle vara en avkomling av Jakobs son Juda. Jakob profeterade att denne avkomling skulle få ta emot en spira, en stav som symboliserade kunglig makt, och att det var honom ”folkens lydnad [skulle] tillhöra”. (1 Mos. 49:1, 10) Genom det här uttalandet visade Jehova att den utlovade avkomman skulle bli en härskare, en kung.

10, 11. Varför uppenbarade Jehova sin avsikt för David och för Daniel?

10 Omkring 650 år efter Judas dagar uppenbarade Jehova mer om sin avsikt för kung David, en av Judas avkomlingar. Jehova beskrev honom som ”en man i överensstämmelse med sitt hjärta”. (1 Sam. 13:14; 17:12; Apg. 13:22) David fruktade Jehova, och därför valde Jehova att sluta ett förbund med honom och lovade honom att en av hans avkomlingar skulle härska för evigt. (2 Sam. 7:8, 12–16)

11 Omkring 500 år senare lät Jehova profeten Daniel uppenbara exakt vilket år den Smorde, Messias, skulle framträda på jorden. (Dan. 9:25) Jehova betraktade Daniel som ”en högt värderad man”. Varför det? Därför att Daniel hade djup respekt för Jehova och tjänade honom oavbrutet. (Dan. 6:16; 9:22, 23)

12. Vad skulle Daniel göra med profetian, och varför det?

12 Jehova lät alltså sådana trogna profeter som Daniel skriva ner många detaljer om den utlovade avkomman, Messias. Men tiden var ännu inte inne för dem att förstå den fulla innebörden i det som Jehova inspirerade dem att skriva ner. Sedan Daniel hade fått en syn som hade med upprättandet av Guds rike att göra blev han tillsagd att försegla profetian tills Jehovas rätta tid var inne. Först då, i framtiden, skulle ”den sanna kunskapen ... bli stor”. (Dan. 12:4)

Jehova lät trogna män som Daniel skriva ner detaljer om det messianska riket.

Jesus sprider ljus över Guds avsikt

13. a) Vem var den utlovade avkomman? b) Hur spred Jesus ljus över profetian i 1 Moseboken 3:15?

13 Jehova identifierade tydligt Jesus som den utlovade avkomman, den avkomling till David som skulle härska som kung. (Luk. 1:30–33; 3:21, 22) När Jesus började sin tjänst var det som om solen gick upp och spred ljus över Guds avsikt. (Matt. 4:13–17) Jesus undanröjde till exempel alla tvivel om vem som var ”ormen” i 1 Moseboken 3:14, 15, när han kallade Djävulen för en ”människomördare” och ”lögnens fader”. (Joh. 8:44) I den uppenbarelse som han gav Johannes sa han att ”den ursprunglige ormen” är ”han som kallas Djävul och Satan”. c (Läs Uppenbarelseboken 1:1; 12:9.) I samma uppenbarelse visade Jesus hur han, den utlovade avkomman, slutligen kommer att uppfylla profetian som uttalades i Eden och utplåna Satan. (Upp. 20:7–10)

14–16. Förstod lärjungarna alltid den fulla innebörden i det Jesus undervisade om? Ge exempel.

14 Som vi såg i kapitel 1 i den här boken hade Jesus mycket att säga om Guds rike. Men han berättade inte alltid alla detaljer som hans lärjungar ville veta. Och även när han gick in på detaljer var det inte förrän långt senare – ibland flera hundra år senare – som hans efterföljare började förstå den fulla innebörden i det han sagt. Vi ska se på några exempel.

15 År 33 sa Jesus klart och tydligt att hans medregenter skulle tas från jorden och få liv som andevarelser i himlen. Men hans lärjungar förstod inte den här tanken på en gång. (Dan. 7:18; Joh. 14:2–5) Samma år berättade Jesus flera liknelser som visade att Guds rike inte skulle upprättas förrän långt efter det att han stigit upp till himlen. (Matt. 25:14, 19; Luk. 19:11, 12) Lärjungarna förstod inte den här viktiga sanningen, så efter Jesus uppståndelse frågade de honom: ”Återställer du kungariket åt Israel i denna tid?” Men Jesus valde att inte avslöja fler detaljer vid den tidpunkten. (Apg. 1:6, 7) Han lärde också att det skulle finnas ”andra får”, som inte skulle ingå i hans ”lilla hjord” av medregenter. (Joh. 10:16; Luk. 12:32) Det var inte förrän långt efter det att Guds rike hade upprättats 1914 som Jesus efterföljare tydligt kunde identifiera dessa två grupper.

16 Det fanns mycket som Jesus kunde ha berättat för sina lärjungar när han var tillsammans med dem här på jorden, men han visste att de inte skulle kunna bära det. (Joh. 16:12) Kunskapen om Guds rike ökade en hel del under det första århundradet. Men tiden var ännu inte inne för sådan kunskap att ”bli stor”.

Den sanna kunskapen blir stor i ”ändens tid”

17. Vad måste vi göra för att förstå sanningen om Guds rike, men vad behövs mer?

17 Jehova lovade Daniel att många skulle ”forska” (ordagrant: ”gå fram och tillbaka” eller ”ströva omkring”) i Guds ord under ”ändens tid” och att den sanna kunskapen om Guds avsikt då skulle bli stor. (Dan. 12:4) För att få den här kunskapen måste vi alltså anstränga oss. I ett uppslagsverk sägs det att en form av det hebreiska verb som återgetts med ”forska” förmedlar tanken på någon som studerar en bok mycket noggrant och ingående. Men hur mycket vi än studerar Bibeln kan vi inte helt och fullt förstå sanningen om Guds rike om inte Jehova hjälper oss. (Läs Matteus 13:11.)

18. Hur har de som fruktat Jehova visat tro och ödmjukhet?

18 Precis som Jehova steg för steg uppenbarade sanningar om Guds rike under perioden före 1914, så har han fortsatt med det under ändens tid. Som vi ska se i kapitel 4 och 5 har Guds folk under de senaste 100 åren behövt justera sin förståelse vid flera tillfällen. Innebär det att de inte har Jehovas stöd? Tvärtom! Han ger dem sitt fulla stöd. Varför det? Därför att de har visat två egenskaper som han älskar – tro och ödmjukhet. (Hebr. 11:6; Jak. 4:6) Jehovas tjänare visar tro på att alla Bibelns löften ska uppfyllas, och de visar ödmjukhet när de erkänner att de ibland har missförstått exakt hur de här löftena skulle förverkligas. Den ödmjuka inställningen återspeglas i det som sades i Vakt-Tornet för 15 maj 1925: ”Vi veta att Herren är sin egen tolk, och att han skall tolka sitt ord för sitt folk på sitt eget goda sätt och på sin egen rätta tid.”

”Herren ... skall tolka sitt ord för sitt folk på sitt eget goda sätt och på sin egen rätta tid.”

19. Vad har hänt med kunskapen i ändens tid, och varför det?

19 När Guds rike upprättades 1914 hade Guds folk bara begränsad kunskap om hur profetiorna om riket skulle gå i uppfyllelse. (1 Kor. 13:9, 10, 12) I vår iver att få se Guds löften förverkligas har vi ibland dragit felaktiga slutsatser. Ett annat uttalande som gjordes i det nummer av Vakt-Tornet som citerades i förra paragrafen har stått sig genom åren: ”Det synes vara en säker regel att följa, att vi icke kunna förstå profetian förrän den är fullbordad eller håller på att fullbordas.” Nu när vi befinner oss långt fram i ändens tid är det många profetior om Guds rike som redan har uppfyllts och som håller på att uppfyllas. Eftersom de som tjänar Jehova är ödmjuka och villiga att bli korrigerade har han låtit dem få en mer fullständig bild av hans avsikt. Den sanna kunskapen har verkligen blivit stor!

En justerad förståelse av sanningen prövar Guds folk

20, 21. Hur påverkades de första kristna när det kom en justerad förståelse?

20 När Jehova låter oss få en klarare förståelse av sanningen får vi möjlighet att visa hur vi är innerst inne. Kommer vår tro och ödmjukhet att hjälpa oss att acceptera förändringarna? Kristna som levde i mitten av det första århundradet ställdes inför ett sådant prov. Föreställ dig att du är en kristen jude på den tiden. Du har djup respekt för Moses lag och är stolt över ditt folks ursprung och historia. Men så kommer det inspirerade brev från aposteln Paulus där det står att lagen inte gäller längre och att Jehova har förkastat det bokstavliga Israel och i stället ska församla ett andligt Israel, som ska bestå av både judar och icke-judar. (Rom. 10:12; 11:17–24; Gal. 6:15, 16; Kol. 2:13, 14) Hur skulle du ha reagerat?

21 Ödmjuka kristna godtog Paulus inspirerade förklaring och blev välsignade av Jehova. (Apg. 13:48) Andra tyckte inte om det nya utan ville hålla fast vid sin egen uppfattning. (Gal. 5:7–12) Om de inte ändrade sig skulle de förlora möjligheten att bli Kristus medregenter. (2 Petr. 2:1)

22. Hur känner du när det kommer en ändrad förståelse av sanningen?

22 Under de senaste årtiondena har Jehova gett oss en tydligare bild av sitt rike. Han har till exempel hjälpt oss att bättre förstå när fåren skils från getterna, dvs. när de som får bli Guds rikes undersåtar skils från dem som inte vill underordna sig hans styre. Han har också lärt oss när hela skaran av de 144 000 blir fulltalig, vad Jesus liknelser om riket betyder och när de sista av de smorda kommer att få himmelskt liv. d Hur reagerar du på sådana klargöranden? Blir du stärkt i din tro? Ser du dem som bevis på att Jehova fortsätter att utbilda sitt ödmjuka folk? Innehållet i den här boken kommer att stärka din övertygelse om att Jehova steg för steg uppenbarar sin avsikt för dem som fruktar honom.

a Guds namn, Jehova, är en form av det hebreiska verb som betyder ”bli”. Detta namn visar att han uppfyller sina löften. Se rutan ”Innebörden i Guds namn” i kapitel 4.

b Den här tidsperioden kan verka lång för oss, men vi måste komma ihåg att människor levde mycket längre förr i tiden. Adam levde under en tid samtidigt med Lemek, Noas far. Lemek i sin tur levde under en tid samtidigt med Sem, Noas son. Och Sem levde under en tid samtidigt med Abraham. Det var alltså bara fyra människors livstid som överlappade varandra från Adam till Abraham. (1 Mos. 5:5, 31; 9:29; 11:10, 11; 25:7)

c I de hebreiska skrifterna används ordet ”Satan” på 18 ställen för att identifiera en person. Men i de kristna grekiska skrifterna förekommer ”Satan” på mer än 30 ställen. I de hebreiska skrifterna riktades alltså ingen obefogad uppmärksamhet på Satan, utan tonvikten lades på att identifiera Messias. När Messias framträdde avslöjade han Satan fullständigt, vilket vi kan läsa om i de kristna grekiska skrifterna.

d Några av de här justeringarna behandlas i följande nummer av Vakttornet: 15 oktober 1995, sidan 23–28; 15 januari 2008, sidan 20–24; 15 juli 2008, sidan 17–21; 15 juli 2013, sidan 9–14.