1, 2. Vilket stort arbete förutsade Jesus, och vilken viktig fråga uppstår?

 POLITISKA LEDARE lovar ofta sådant som aldrig blir verklighet. Inte ens om de har de bästa intentioner kan de alltid hålla sina löften. Lyckligtvis är det annorlunda med den messianske kungen, Jesus Kristus, som alltid håller sitt ord.

² Efter det att Jesus blivit kung 1914 var han redo att uppfylla en profetia som han hade uttalat omkring 1 900 år tidigare. Kort före sin död förutsade han: ”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade på hela den bebodda jorden.” (Matt. 24:14) Uppfyllelsen av de här orden skulle utgöra en del av tecknet på att Jesus var närvarande som kung i Guds rike. Men en viktig fråga uppstår: Hur skulle kungen kunna samla ihop en här av villiga förkunnare i de sista dagarna – en tidsperiod som skulle kännetecknas av en självisk, kärlekslös och antireligiös anda? (Matt. 24:12; 2 Tim. 3:1–5) Vi behöver känna till svaret på den frågan, eftersom det berör alla sanna kristna.

3. Vilken tillit visade Jesus, och varför kunde han göra det?

³ Titta igen på Jesus profetiska ord. Kan man säga att orden ”skall bli predikade” uttrycker tillit? Ja, verkligen! Jesus var helt övertygad om att det i de sista dagarna skulle finnas människor som villigt gav honom sitt stöd. Hur kunde han vara så tillitsfull? Det hade han lärt sig av sin Far. (Joh. 12:45; 14:9) Under sin föremänskliga tillvaro hade Jesus själv sett att Jehova litade på att hans tjänare skulle ha en villig anda. Vi ska se hur Jehova har visat sådan tillit.

4. Vilket arbete inbjöds israeliterna att understödja, och hur reagerade de?

⁴ Tänk på det som hände när Jehova uppmanade Mose att uppföra tältboningen, som skulle bli centrum för tillbedjan i Israels nation. Genom Mose inbjöd Jehova hela folket att understödja arbetet. Mose sa till dem: ”Var och en som har ett villigt hjärta skall komma med ... ett bidrag åt  Jehova.” Hur gick det? Folket ”fortsatte att komma ... med frivilliga gåvor morgon efter morgon”. Till slut fick Mose uppmana dem att inte komma med fler gåvor! (2 Mos. 35:5; 36:3, 6) Jehova hade visat förtroende för israeliterna, och de gjorde honom inte besviken.

5, 6. Vilken inställning förväntade Jehova och även Jesus att de sanna tillbedjarna i ändens tid skulle visa enligt Psalm 110:1–3?

⁵ Förväntade Jehova att hans tjänare i de sista dagarna skulle visa samma inställning? Ja, det gjorde han. Mer än 1 000 år innan Jesus föddes som människa inspirerade Jehova David att skriva om den tid då Messias skulle börja härska. (Läs Psalm 110:1–3.) Jesus, den nyinsatte kungen, skulle ha fiender som motarbetade honom, men många skulle också ge honom sitt stöd. De skulle inte behöva tvingas att tjäna honom. Till och med de unga bland dem skulle ställa upp villigt och vara så många att de kunde jämföras med daggdroppar som täcker marken i morgonsolen. a

⁶ Jesus visste att profetian i Psalm 110 gällde honom. (Matt. 22:42–45) Han hade därför ingen anledning att betvivla att många lojalt skulle ge honom sitt stöd och villigt predika de goda nyheterna på hela jorden. Vad visar historiska fakta? Har kungen samlat ihop en här av villiga förkunnare i dessa sista dagar?

7. Vad gjorde Jesus för att förbereda sina efterföljare för det arbete som låg framför dem?

⁷ Kort efter det att Jesus blivit insatt som kung började han förbereda sina efterföljare för det omfattande arbete som låg framför dem. Som vi såg i kapitel 2 utförde Jesus en inspektion och ett reningsarbete från 1914 och fram till början av 1919. (Mal. 3:1–4) År 1919 förordnade han  den trogne slaven till att ta ledningen bland hans efterföljare. (Matt. 24:45) Från och med då började slaven dela ut andlig mat – genom sammankomsttal och tryckta publikationer – som gång på gång betonade det ansvar som alla kristna har, nämligen att personligen ta del i predikoarbetet.

8–10. Hur gav sammankomster ökad fart åt predikoarbetet? Ge ett exempel. (Se också rutan ” Sammankomster som gav ökad fart åt predikoarbetet”.)

⁸ Sammankomsttal. Ivriga bibelforskare var församlade på Cedar Point i Ohio den 1–8 september 1919 till sin första stora sammankomst efter första världskriget. I ett tal som broder Rutherford höll den andra dagen sa han rakt på sak till de närvarande: ”En kristens uppdrag på jorden ... är att förkunna budskapet om Herrens rike.”

⁹ Sammankomstens höjdpunkt kom tre dagar senare när broder Rutherford höll föredraget ”Tal till medarbetarna”, som sedan publicerades i Vakttornet under rubriken ”Förkunnandet af Riket”. Han sa: ”I allvarsamma stunder frågar en kristen sig helt naturligt: Hvarför är jag på jorden? Och svaret måste nödvändigt bli: Herren har i sin nåd gjort mig till sin ambassadör, som har att förkunna försoningens ord för världen, och min förmån och plikt är att förkunna detta budskap.”

¹⁰ Under den här historiska framställningen pålyste broder Rutherford att en ny tidskrift, The Golden Age (Den Gyllne Tidsåldern, nu Vakna!), skulle ges ut för att rikta uppmärksamheten på Guds rike som mänsklighetens enda hopp. Han frågade sedan hur många av de närvarande som ville hjälpa till att sprida den här tidskriften. I en rapport från sammankomsten sades det: ”Det var inspirerande att se det entusiastiska gensvaret. Sex tusen personer reste sig upp som en man.” b Det var tydligt att det fanns sådana som ville understödja kungen och som var ivriga att sprida budskapet om hans rike!

11, 12. Vad sades det i Vakt-Tornet 1921 om när det arbete Jesus hade förutsagt skulle utföras?

¹¹ Tryckta publikationer. I Vakttornet framhölls allt tydligare vikten av det arbete Jesus hade förutsagt, nämligen att de goda nyheterna skulle bli predikade. Vi ska se på några exempel från tidigt 20-tal.

¹² Vilket budskap skulle förkunnas i uppfyllelse av Matteus 24:14? När skulle det arbetet utföras? I Vakt-Tornet för 1 juni 1921 (på engelska 1 juli 1920) fanns en artikel med titeln ”Evangelium om riket” där budskapet förklarades med orden: ”Det glada budskapet här handlar om änden af den gamla tingens ordning och upprättandet af Messias’ rike.” Artikeln visade tydligt när det här budskapet skulle förkunnas. Det sades: ”Detta budskap måste ... frambäras mellan tiden för det stora världskriget [första världskriget]  och tiden för den ’stora vedermödan’.” Det konstaterades därför: ”Nu [synes tiden] vara inne ... att öfverallt i kristenheten förkunna detta glada budskap.”

13. Hur vädjade Vakt-Tornet 1921 till de smordas villiga anda?

¹³ Skulle Guds folk behöva tvingas att utföra det här arbetet? Nej, inte alls. Artikeln ”Var vid godt mod” i Vakt-Tornet för 15 augusti 1921 (på engelska 15 mars 1921) vädjade till de smordas villiga anda. Var och en uppmuntrades att fråga sig: ”Är det icke min största förmån så väl som min plikt att deltaga i detta verk?” Artikeln fortsatte: ”Vi känna oss förvissade om, att när du ser den [dvs. förmånen att få ta del i verket], skall du vara lik Jeremia, i hvilkens hjärta Herrens ord var ’såsom en brinnande eld, instängd i hans innersta’, manande honom så att han icke kunde afhålla sig från att tala.” (Jer. 20:9) Denna varma uppmuntran återspeglade det förtroende som Jehova och Jesus har för dem som lojalt understöder Guds rike.

14, 15. Hur uppmanades de smorda i Vakt-Tornet 1922 att förkunna budskapet för andra?

¹⁴ Hur skulle de sanna kristna nå andra med budskapet om riket? I en kort men kraftfull artikel i Vakt-Tornet för 15 oktober 1922 (på engelska 15 augusti 1922) med titeln ”Vikten af att tjäna” uppmanades de smorda att aktivt ta del ”i verket att sätta det tryckta budskapet i folkets händer, talande med dem vid deras dörrar och vittnande om att himmelriket är nära”.

¹⁵ Det är tydligt att Kristus från och med 1919 har använt sin trogne och omdömesgille slav för att gång på gång betona att det är varje kristens förmån och plikt här på jorden att förkunna budskapet om Guds rike. Men hur reagerade bibelforskarna på uppmaningarna att ta del i det här arbetet?

16. Hur reagerade en del av de valda äldste på tanken att alla skulle ta del i tjänsten?

¹⁶ På 20- och 30-talet var det en del som motsatte sig tanken att alla smorda kristna skulle ta del i tjänsten. I Vakt-Tornet för 1 januari 1928 beskrevs situationen så här: ”Sådana finnas nu i församlingen, som intaga en äldstes ansvariga ställning, ... vilka vägra att uppmuntra bröderna att taga del i tjänsten, och som själva vägra att taga del i tjänsten. ... De håna uppmaningen att gå från dörr till dörr för att frambära budskapet om Gud, hans Konung och hans rike, till människorna.” I artikeln sades det rakt på sak: ”Tiden har kommit för de trogna att giva akt på och undvika sådana, och att säga dem att vi icke längre vilja anförtro ställningar såsom äldste eller andra tjänster i församlingen åt sådana män.” c

17, 18. Hur reagerade de flesta i församlingarna på vägledningen från den trogne slaven, och vad har miljontals människor gjort under de senaste 100 åren?

 ¹⁷ Lyckligtvis reagerade de flesta i församlingarna positivt på vägledningen från den trogne slaven. De såg det som en förmån att få berätta för andra om Guds rike. Som det sades i Vakt-Tornet för 1 april 1926: ”De trogna skola av egen fri vilja förkunna detta budskap för folket.” Dessa trogna kristna levde upp till de profetiska orden i Psalm 110:3 och visade att de gärna ville ge den messianske kungen sitt stöd.

¹⁸ Under de senaste 100 åren har miljontals villigt ställt sig till förfogande och spridit budskapet om Guds rike. I de följande kapitlen ska vi gå igenom hur de predikat – vilka metoder och medel de använt – och vad resultatet har blivit. Men först ska vi se på varför miljoner människor har erbjudit sig att hjälpa till i det här arbetet, trots att vi lever i en självcentrerad värld. När vi går igenom det är det bra att vi frågar oss själva: Vad driver mig att ta del i tjänsten?

19. Varför följer vi Jesus uppmaning att fortsätta med att först söka kungariket?

¹⁹ Jesus gav sina efterföljare uppmaningen: ”Fortsätt ... med att först söka kungariket.” (Matt. 6:33) Varför följer vi den uppmaningen? Helt enkelt därför att vi inser hur viktigt Guds rike är, att det har en central roll i Guds avsikt. Som vi såg i förra kapitlet har den heliga anden steg för steg uppenbarat spännande sanningar om riket. När de här sanningarna når vårt hjärta drivs vi att först söka Guds rike.

20. Vad kan vi lära oss av Jesus liknelse om den gömda skatten?

²⁰ Jesus visste hur hans efterföljare skulle reagera på uppmaningen att först söka Guds rike. Tänk på hans liknelse om den gömda skatten. (Läs Matteus 13:44.) Medan mannen i liknelsen arbetar ute på åkern stöter han på en gömd skatt och inser genast dess värde. Vad gör han? ”I sin glädje går han bort och säljer vad han har och köper den åkern.” Vad kan vi lära oss av det? När vi får tag i sanningen och inser dess värde gör vi allt vi kan för att de andliga intressena ska få den plats i vårt liv de förtjänar – den främsta platsen. d

21, 22. Hur visar många att de stöder Guds rike? Berätta en erfarenhet som belyser det.

²¹ De som lojalt stöder Guds rike visar inte bara i ord utan också i handling att de sätter riket främst. De använder sitt liv, sina förmågor och sina tillgångar i tjänsten. Många har gjort stora uppoffringar för att kunna vara i heltidstjänsten. Alla dessa har med egna ögon fått se att Jehova välsignar dem som sätter riket främst. Vi kan ta ett exempel.

 ²² I slutet på 20-talet började Avery och Lovenia Bristow som kolportörer (pionjärer) i södra USA. Många år senare berättade Lovenia: ”Avery och jag har haft många härliga år i pionjärtjänsten sedan dess. Många gånger har vi inte haft en aning om varifrån vi skulle få pengar till bensin och mat. Men på ett eller annat sätt har Jehova alltid sörjt för oss. Vi har bara fortsatt och fortsatt. Vi har alltid haft det vi behövt.” Lovenia drog sig till minnes ett tillfälle när de tjänade i Pensacola i Florida och hade ont om pengar och mat. När de kom hem till sin husbil fanns det två stora matkassar där och en lapp där det stod: ”Kära hälsningar från gruppen i Pensacola.” e När Lovenia tänkte tillbaka på alla sina år i heltidstjänsten sa hon: ”Jehova överger oss aldrig. Om vi förtröstar på honom sviker han oss aldrig.”

23. Hur känner du för sanningarna om Guds rike, och vad är du besluten att göra?

²³ Vi kan inte alla ta del i tjänsten lika mycket. Våra omständigheter varierar. Men vi kan alla vara helhjärtade och se det som en förmån att få förkunna de goda nyheterna. (Kol. 3:23) Eftersom vi uppskattar de dyrbara sanningarna om Guds rike är vi villiga, rentav ivriga, att skala bort allt som skulle kunna hindra oss från att helt gå in för tjänsten. Är det inte så du också känner?

24. Vad är bland det mest storslagna som Guds rike har åstadkommit i de sista dagarna?

²⁴ Under det senaste århundradet har Jesus Kristus verkligen sett till att profetian i Matteus 24:14 har uppfyllts. Och han har gjort det utan att använda tvång. Sedan människor kommit ut ur den här självcentrerade världen och blivit hans efterföljare har de villigt ställt upp i predikoarbetet. Det världsvida förkunnandet av de goda nyheterna är en del av tecknet på Jesus närvaro som kung i Guds rike – och bland det mest storslagna som riket har åstadkommit i de sista dagarna.