Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

SAK A 9

Koe-moonegã biisi: “Pʋtã . . . pelgame n ta tigsg masã”

Koe-moonegã biisi: “Pʋtã . . . pelgame n ta tigsg masã”

D SẼN NA N GOM BŨMB NING YELL SAKÃ PƲGẼ:

A Zeova kɩtame tɩ Rĩungã koɛɛg d sẽn bʋd nebã sũyẽ wã wom biisi

1, 2. a) Bõe yĩng t’a Zezi karen-biisã ra pa wʋmd a goamã võore? b) Bõe la a Zezi sẽn mak ne tigsgã?

DAAR a ye, a Zezi yeela a karen-biisã bũmbu, tɩ b yas n pa wʋmd a võor ye. A yeel-b lame: “Zẽk y nens n ges pʋtã, tɩ bõe, bãmb pelgame n ta tigsg masã.” B sɩd zẽka b nens n ges a sẽn teesẽ wã, la b yãame tɩ pʋtã pa pelg ye. Koodã ra ket n yaa kẽeg haoo! Nan pa yao tigsg ye. Tõe tɩ b soka b mens yaa: ‘Yaa bõe tigsg yell la a Zezi sẽn gomdã?’ Bala ‘ra keta kiis wʋsg tɩ tigsgã wakat ta.’—Zã 4:35.

2 A Zezi ra pa gomd tigsg sɩd-sɩd yell ye. Yaa b sẽn na n tigim neb kiris-neb tigingã pʋgẽ ne koɛɛgã mooneg maasmã la a sẽn mak ne tigsgã. A ra rat n sõnga a karen-biisã tɩ b bãng bũmb a yiib sẽn tar yõod tʋʋm-kãng wɛɛngẽ. Yaa bõe la rẽ? Sẽn na yɩl n bãnge, bɩ d maneg n gom kibarã yelle.

Yaa tʋʋm-yãgdem, tʋm-tʋmdbã me paamda sũ-noogo

3. a) Tõe tɩ yaa bõe n kɩt t’a Zezi yeel tɩ “pʋtã . . . pelgame n ta tigsg masã” wã? (Ges-y vẽnegrã.) b) Bõe la a Zezi yeel sẽn na yɩl tɩ karen-biisã wʋm a gomdã võore?

3 A Zezi sẽn wa n gomd ne a karen-biisã tɩ b pẽe Samari tẽng a ye sẽn boond tɩ Sisaar. Yɩɩ yʋʋmd 30 wã saabẽ. Karen-biisã reng n kẽe tẽngã pʋg n bas a Zezi t’a zĩ bulg noore, tɩ pag a ye wa be t’a taas-a Wẽnnaam koɛɛgã. La tao-tao bala, pagã bãngame t’a goamã tara yõod wʋsgo. Karen-biisã sẽn lebg n wa wã, pagã zoe n kẽnga Sisaar n tɩ togs a yagsã bũmb nins a sẽn wʋmã. A goamã kɩtame tɩ b rat n wa kelg a Zezi. B kaoogame n wat bulgẽ wã. Tõe tɩ wakat kãnga, a Zezi zẽka a neng n kell n yã Samari nebã sẽn be pʋtã poorẽ n watẽ. Rẽ la a yeel a karen-biisã: “Zẽk y nens n ges pʋtã, tɩ bõe, bãmb pelgame n ta tigsg masã.” * La sẽn na yɩl t’a karen-biisã bãng tɩ pa tigsg sɩd-sɩd yell la a sẽn da gomdã, a paasa woto: “Ned ninga sẽn tigsda . . . wʋkda biis n bĩngd vɩɩm sẽn ka sɛtã yĩnga.”—Zã 4:5-30, 36.

4. a) Bũmb a yiibã a Zezi sẽn da rat n sõng a karen-biisã tɩ b bãngã la bʋse? b) Sogs-bʋs la d na n leoke?

4 Bũmb a yiibã a Zezi sẽn da rat n sõng a karen-biisã tɩ b bãng koɛɛgã mooneg wɛɛngẽ wã la bʋse? Pipi, koɛɛgã mooneg yaa tʋʋm-yãgdem. A sẽn yeel tɩ “pʋtã . . . pelgame n ta tigsg masã” wã, a ra ratame t’a karen-biisã bãng tɩ b segd n kẽesa b toog tʋʋmdẽ wã. Sẽn na yɩl tɩ b sɩng tao-tao, a paasame: “Ned ninga sẽn tigsda, a paamda yaoodo.” Dẽnd tʋʋmdã ra zoe n sɩngame, tɩ b ka segd n maan maas-maas ye. Yiib-n-soaba, tʋm-tʋmdbã paamda sũ-noogo. A Zezi yeelame tɩ sẽn bʋt-bã la sẽn kẽebd-bã “na n lagem n paama sũ-noogo.” (Zã 4:35b, 36) A Zezi meng sẽn yã tɩ ‘Samari rãmbã wʋsg . . . tẽe yẽ’ wã, a sũurã tog n yɩɩ noogo. Woto me, a karen-biisã sã n moon koɛɛgã ne b sũy fãa, b na n paama sũ-noogo. (Zã 4:39-42) Rũndã-rũndã, tigsg tʋʋmd sẽn ka to la b tʋmda. Dẽnd kiba-kãngã sẽn togsd bũmb sẽn maan pipi kiris-nebã wakatã sõngda tõnd tɩ d bãng bũmb sẽn tar yõod wʋsg tʋʋm-kãng wɛɛngẽ. La rũndã-rũndã tigsgã sɩnga wakat bʋgo? Ãnd dãmb la tʋm-tʋmdbã? B tʋʋmdã woma bi-bʋse?

D Rĩmã lʋɩta tigsg ning sẽn ka to wã taoore

5. Ãnd n yaa tigsgã taoor-soaba, la a Zã sẽn yã bũmb ningã pʋgẽ, bõe n wilgd tɩ yaa tʋʋm-yãgdem?

5 A Zeova vẽnega a Zã t’a yã bũmb sẽn wilgd tɩ yaa a Zezi la a yãk t’a na n lʋɩ taoor n tigs neb dũniyã gill zug tɩ b wa kiris-neb tigingã pʋgẽ. (Karm-y Wilgr 14:14-16.) A Zã yãa a Zezi sẽn fõgen sãnem maanfo, la a zãad goeego. “Sãnem maanfã” a sẽn fõgã wilgdame t’a ra zoe n lebga Rĩma. “Goeegã” sẽn be a nugẽ wã wilgdame tɩ yaa yẽ la tʋʋmdã taoor soaba. A Zeova sẽn kɩt tɩ malɛk yeel tɩ “dũniyã bõn-koaadlã bɩɩme” wã wilgdame tɩ yaa tʋʋm-yãgdem. Sɩd me, ‘wʋrbã wakat taame,’ sẽk kae n maand maas-maas ye! Wẽnnaam sẽn yeel tɩ “rɩk-y yãmb goeegã,” a Zezi sɩd rɩka a goeegã n wʋr dũniyã. Woto rat n yeelame t’a tigsa neb dũniyã gill zugu. A Zã sẽn yã bũmb ningã me tẽegda tõnd tɩ “pʋtã . . . pelgame n ta tigsg masã.” Leb n sõngda tõnd tɩ d bãng dũniyã gill zug tigsgã sẽn sɩng wakat ninga. Bõe yĩng tɩ d yet woto?

6. a) “Tigsgã wakat” sɩnga yʋʋm-bʋgo? b) Wakat bʋg la b sɩng n na n “tigs dũniyã bõn-koaadlã,” la bõe n wilgd rẽ?

6 Wilgr sak 14 pʋgẽ, a Zezi sẽn yaa tigsgã taoor soabã ra zoe n fõga maanfo (vɛrse 14). Dẽnd ra yaa a sẽn deeg a naamã yʋʋmd 1914 poore. (Dan. 7:13, 14) Rẽ poore, b kõo a Zezi noor t’a sɩng wʋrbo (vɛrse 15). Yɛlã sẽn pʋg taab to-to wã yɩɩ wa a Zezi yel-bũnd ning pʋgẽ a sẽn gom ki tigsg yelle, n yeel tɩ “tigsgã yaa dũniyã sɛɛbã.” Dẽnd tigsgã wakat ne dũniyã sɛɛb wakat sɩnga yʋʋm-yɛnga. Yɩɩ yʋʋmd 1914. La “tigsgã wakat” reng n sɩngame, tɩ tigsgã meng-meng yaool n na n sɩnge. (Mat. 13:30, 39) Rũndã-rũndã, d bãngame tɩ tigsgã meng-meng sɩnga yʋʋm a wãn a Zezi naamã reegr poore. Yʋʋmd 1914 n tãag 1919 wã sɩngrẽ, a Zezi wa n gesa sẽn paam-b zaeebã, n maneg-b bɩ n yɩlg-ba. (Mal. 3:1-3; 1 Pɩɛ. 4:17) Yʋʋmd 1919 wã la b sɩng n na n “tigs dũniyã bõn-koaadlã.” Tao-tao bala, a Zezi tũnuga ne tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩdã a sẽn yãk paalmã, n sõng kiris-nebã tɩ b bãng tɩ koɛɛgã mooneg yaa tʋʋm-yãgdem. Bɩ d ges a sẽn sõng-b to-to.

7. a) Bõe la saam-biisã maan tɩ sõng-b tɩ b bãng tɩ koɛɛgã mooneg yaa tʋʋm-yãgdem? b) Bõe la b sagl saam-biisã tɩ b maane?

7 Yʋʋmd 1920 sẽoog kiuug Gũusg Gasgã pʋgẽ, b yeela woto: “D sẽn vaees Gʋlsg sõamyã, wõnda yaa vẽeneg tɩ kiris-nebã paama sor n na n taas Rĩungã koɛɛgã, tɩ yaa zu-zẽkre.” Wala makre, a Ezai sẽn deng n togs bũmb ningã sõnga saam-biisã tɩ b bãng tɩ Rĩungã koɛɛgã tog n moona dũniyã gill zugu. (Ezai 49:6; 52:7; 61:1-3) B ra pa mi sẽn na n yɩ to-to tɩ tʋʋm-kẽeng woto tõog ye. La b ra kɩsa sɩd t’a Zeova na n sõng-b lame. (Karm-y Ezai 59:1.) Sẽn lebg vẽeneg tɩ koɛɛgã mooneg yaa tʋʋm-yãgdmã, b sagla d saam-biisã tɩ b wɩng ne tʋʋmdã n paase. Saam-biisã manesem yɩɩ wãna?

8. Togs-y bũmb a yiib saam-biisã sẽn bãng koɛɛgã mooneg wɛɛngẽ yʋʋmd 1921 wã.

8 Yʋʋmd 1921 yʋʋm-sar kiuugã, b yeela Gũusg Gasgã pʋgẽ woto: “Yʋʋmd 1921 wã ka to ye. Neb nins sẽn wʋm sɩdã koɛɛg rõandã wã yɩɩda yʋʋm nins sẽn loogã.” B paasame: “Baasgo, tʋʋmdã sẽn ketã yaa wʋsgo. . . . Bɩ d tʋm ne sũ-noogo.” Dẽnd saam-biisã me bãnga bũmb a yiibã a Zezi sẽn da wilg a tʋm-tʋmdbã koɛɛgã mooneg wɛɛngẽ wã. B bãngame tɩ yaa tʋʋm-yãgdem, la tɩ tʋm-tʋmdbã paamda sũ-noogo.

9. a) Yʋʋmd 1954, bõe la Gũusg Gasgã yeel koɛɛgã mooneg wɛɛngẽ, la bõe yĩnga? b) Wilg-y koe-moondbã sõor sẽn paam pãng to-to yʋʋm 50 wã sẽn loogã. (Ges-y zĩig ning sẽn gʋls tɩ “ B sõorã paasame.”)

9 Yʋʋmd 1930 wã poore, saam-biisã sẽn bãng tɩ piis a taab sẽn yaa kʋʋn-kãseng n da na n sak Rĩungã koɛɛgã, b maneg n wɩnga ne koɛɛgã mooneg n paase. (Ezai 55:5; Zã 10:16; Wil. 7:9) Rẽ woma bi-bʋse? Yʋʋmd 1934, koe-moondbã ra yaa neb 41000. La yʋʋmd 1953 wã tɩ zẽk n taa neb 500000. Kɩtame tɩ yʋʋmd 1954 yʋʋm-sar kiuugã Gũusg Gasgã pʋgẽ, b yeel woto vẽenega: “Yaa ne a Zeova vʋʋsem sõngã maasem, la ne a Gomdã pãng la d sẽn tõog n tʋm tigsgã tʋʋmd dũniyã gill zugã.” *Zak. 4:6.

 

B SÕORÃ PAASAME

Tẽnsã

1962

1987

2013

Ostrali

15 927

46 170

66 023

Berzill

26 390

216 216

756 455

Fãrense

18 452

96 954

124 029

Itali

6 929

149 870

247 251

Zapõ

2 491

120 722

217 154

Megsik

27 054

222 168

772 628

Nizeriya

33 956

133 899

344 342

Filipin

36 829

101 735

181 236

Etazĩni

289 135

780 676

1 203 642

Zãmbi

30 129

67 144

162 370

 

SẼN ZÃMSD-B BIIBLÃ SÕOR FƖƖGRE

1950

234 952

1960

646 108

1970

1 146 378

1980

1 371 584

1990

3 624 091

2000

4 766 631

2010

8 058 359

B reng n wilga tigsgã sẽn na n wom biis ninsi

10, 11. Siil bɩ mutard bilã yel-bũndã pʋgẽ, tɩɩgã sẽn bɩ to-to wã wilgda tõnd bõe?

10 Yel-bũn nins pʋgẽ a Zezi sẽn gom Rĩungã yellã, a wilgame tɩ koɛɛgã b sẽn moond rũndã-rũndã tɩ b mak ne tigsgã na n woma biisi. Bɩ d gom siil bɩ mutard bilã yel-bũndã ne rabɩllã yel-bũndã yelle. A Zezi sẽn yeel bũmb nins yel-bũn-kãensã pʋgẽ wã pidsda rũndã-rũndã sẽn yaa yaoolem wakatã. D na n yãa sẽn pidsd to-to.

11 Siil bɩ mutard bilã yel-bũndã: Yel-bũndã pʋgẽ, a Zezi yeelame tɩ rao a ye n bʋd mutard bila, t’a yi n lebg tɩ-bedre, hal tɩ liuuli wã wat n zao be. (Karm-y Matɩe 13:31, 32.) Tɩɩgã sẽn bɩ to-to wã wilgda bõe? 1) A sẽn bɩ n ta zĩig ningã yaa yel-solemde. A Zezi yeelame tɩ mutard bilã sẽn yaa ‘bilf n yɩɩd bõn-buudã fãa’ wã yiime n bɩ t’a wilã “lebg wogdo.” (Mark 4:31, 32) 2) A pa tõe n pa lebg bedr ye. A Zezi yeelame tɩ “b sã n bʋd-a, a yikdame.” A pa yeel tɩ “tõe t’a yik ye.” Dẽnd a pa tõe n pa yik ye. 3) Tɩɩgã lebga bedre, tɩ bõn-vɩɩs wat n zombdẽ, la b soond a maasmẽ. A Zezi yeelame tɩ “liuuli” wã wata be, n “tõe n tʋɩ b tʋgd a zug n kẽ.” Wãn to la koɛɛgã d sẽn moond rũndã-rũndã wã sõngd tɩ woto fãa pidsdẽ?

12. Koɛɛgã d sẽn moond rũndã-rũndã wã pʋgẽ, wãn to la mutard bilã yel-bũndã pidsda? (Ges-y zĩig ning me sẽn gʋls tɩ “ Sẽn zãmsd-b Biiblã sõor fɩɩgre.”)

12 1) A sẽn bɩ n ta zĩig ningã: Mutard bilã yel-bũndã wilgda koɛɛgã sẽn na n yelg to-to, la kiris-neb tigingã sẽn na n fɩɩg to-to wã me. Yʋʋmd 1919 wã tɛka, b tigsa koe-moondb sẽn tar yẽesem kiris-neb tigingã b sẽn da maneg n luglã pʋgẽ. Wakat kãngã, b sõorã ra pa waoog ye. La pa yã n kaoos la b lebg wʋsg ye. Sɩd me, b sõorã sẽn fɩɩg to-to yʋʋmd 1900 wã tɛk n tãag rũndã wã yaa yel-solemde. (Ezai 60:22) 2) A pa tõe n pa lebg bedr ye: Kiris-neb tigingã tara fɩɩgr tɩ bũmb pa tõe n gɩdg-a ye. Bũmb ning fãa Wẽnnaam bɛɛbã sẽn maan n na n gɩdg bõn-buudã t’a ra yi n lebg tɩ-bedrã pa tõog ye. (Ezai 54:17) 3) Soondg zĩiga: “Liuuli” wã sẽn wat n tʋɩt b tʋgd tɩɩgã zugã makda sũ-tɩrs rãmba. Yaa neb milyõ rãmb sẽn yit tẽns sẽn dat n ta 240 pʋgẽ. B sak n deega Rĩungã koɛɛgã, n lebg kiris-neb tigingã neba. (Eze. 17:23) Tigingã pʋgẽ, b paamda belsgo, koglgo, la bũmb nins sẽn yaa tɩlae Wẽnnaam tũubã yĩnga.—Ezai 32:1, 2; 54:13.

Mutard bilã yel-bũndã wilgdame tɩ neb nins sẽn be kiris-neb tigingã pʋgẽ wã paamda koglgo (Ges-y sull 11, 12)

13. Rabɩllã yel-bũndã pʋgẽ, zomã wukrã wilgda tõnd bõe?

13 Rabɩllã yel-bũndã: A Zezi yeela yel-bũndã pʋgẽ tɩ pag n ning rabɩll zom pʋgẽ, tɩ zomã fãa wuki. (Karm-y Matɩe 13:33.) Zomã wukrã wilgda tõnd bõe? D gom bũmb a yiib yelle. 1) Zomã sẽn wukã, a toeemame. A Zezi yeelame tɩ rabɩllã sẽn ningã kɩtame tɩ ‘zomã wuki.’ 2) Rabɩllã kẽe zomã zãnga. A Zezi yeelame tɩ rabɩllã kɩtame tɩ “zom wam a tã” wã fãa wuki. Wãn to la koɛɛgã d sẽn moond rũndã-rũndã wã sõngd tɩ woto fãa pidsdẽ?

14. Koɛɛgã mooneg wɛɛngẽ, bõe n maand rũndã-rũndã tɩ pidsd rabɩllã yel-bũndã?

14 1) Toeengã: Rabɩllã makda Rĩungã koɛɛgã, tɩ zomã fãa makd ninsaalbã. B sẽn dɩk rabɩllã n naag zomã n nag tɩ wukã, a toeemame. Woto me, ned sã n sak Rĩungã koɛɛgã, toeemda a sũurã. (Rom 12:2) 2) Zomã zãng n wuki: Rabɩllã sẽn kẽ zomã zãngã makda Rĩungã koɛɛgã sẽn na n yelg n ta zĩig fãa wã. Rabɩllã kẽe zomã bilf-bilfu, hal tɩ fãa wa wuki. Woto me, Rĩungã koɛɛgã yelgdame n tat “dũniyã tɛk fãa.” (Tʋʋ. 1:8) Yel-bũndã wilgdame me tɩ Rĩungã koɛɛgã na n taa zĩis nins meng b sẽn gɩdg tõnd tʋʋmdã, baa d na n moonda zĩ-kãens tɩ nebã pa miẽ.

15. Wãn to la goam nins sẽn be Ezai 60:5, 22 pids-yã? (Ges-y seb-neng 93 zĩ-gũbrã sẽn yet tɩ “ A Zeova kɩtame tɩ tõoge,” ne seb-neng 96-97 soabã sẽn yet tɩ “ Sẽn yɩ to-to tɩ ‘sẽn paood-a’ wa lebg ‘bu-kãsenga.’”)

15 Sẽn zems yʋʋm 800 sẽn deng t’a Zezi wẽ yel-bũn-kãensã, a Zeova vẽnega a Ezai t’a togs koɛɛgã moonegã sẽn da na n yelg n ta zĩig ningã, la rẽ sẽn da na n wa ne sũ-noog ningã. * A Zeova wilgame tɩ neb n na n yi “zĩ-zãrsẽ” n wa a siglgã pʋgẽ. A goma Zerizalɛm yelle, n mak-a ne paga. Rũndã-rũndã, pʋg-kãng makda neb nins sẽn paam vʋʋsem sõng zaeeb n ket tẽngã zugã. A Zeova yeela pagã woto: “Fo sã n yã yõ wã, fo nengã na n pɩlame. La fo na n yɛɛsame n paam sũ-no-kãsenga; tɩ bõe, ko-kãseng na n waa fo nengẽ ne arzɛgse, la buud a taabã arzɛgs na n waa fo nengẽ.” (Ezai 60:1, 4, 5, 9) Gom-kãensã sɩd pidsdame. Rũndã-rũndã, neb nins sẽn tũud a Zeova hal sẽn kaoosã nensã sɩd pɩnda ne sũ-noogo, bala b neeme tɩ b tẽnsã pʋsẽ, Rĩungã koe-moondbã sẽn da yaa kar-karã fɩɩgame n lebg tusa.

A Zeova nin-buiidã sẽn maand sũ-noogã võore

16, 17. Wilg-y bʋʋm sẽn kɩt tɩ sẽn bʋt-a wã ne sẽn tigsd-a wã fãa lagemd n paamd sũ-noogo. (Ges-y zĩ-gũbrã me sẽn yet tɩ “ Seb-vãad a yiib sẽn kɩt tɩ Amazon neb a yiib toeeme.”)

16 Tẽeg-y t’a Zezi yeela a tʋm-tʋmdbã tɩ ‘ned ninga sẽn tigsda . . . wʋkda biis n bĩngd vɩɩm sẽn ka sɛtã yĩnga, tɩ sẽn bʋt-a wã ne sẽn tigsd-a wã fãa na n lagem n paam sũ-noogo.’ (Zã 4:36) Bõe n kɩt tɩ d fãa ‘lagem n paamd sũ-noogo’? Bʋʋmã waoogame. Bɩ d gom a tãab yelle.

17 Pipi, d sẽn ne a Zeova sẽn maand bũmb ning koɛɛgã mooneg pʋgẽ wã kõt-d-la sũ-noogo. D sã n moond Rĩungã koɛɛgã, yaa wa d sẽn bʋt bõn-buudu. (Mat. 13:18, 19) D sã n tõog n sõng ned t’a lebg Kiristã karen-biiga, yaa wa d sẽn kẽeb d sẽn bʋdã. La tõnd fãa sũy nooma wʋsgo, d sẽn ne a Zeova sẽn kɩtd tɩ Rĩungã ‘bõn-buudã bund n yikdẽ’ wã. (Mark 4:27, 28) Bõn-buud kẽer d sẽn bʋd wat n bulame n yi kaoosg zugẽ, tɩ koe-moondb a taab kẽebe. Wa a Joan, tõe tɩ yãmb mengã maana a buudu. Yaa saam-bi-poak sẽn vɩ Gãrãnd Bertayn. A sẽn deeg lisg yaa yʋʋm 60 masã. A yeelame: “Mam sega neb sẽn yeel maam tɩ mam bʋda bõn-buud bãmb sũyẽ wã, bala mam da moon-b-la koɛɛgã yʋʋm a wãn sẽn looge. La koe-moondb a taab n wa n zãms-b Biiblã, n sõng-b tɩ b lebg a Zeova kaset rãmba, tɩ mam meng ra pa miẽ ye. Mam sũurã noomame, bala bõn-buudã m sẽn bʋdã bulame n yi, tɩ koe-moondb a taab kẽebe.”—Karm-y 1 Korẽnt dãmb 3:6, 7.

18. Bõe la 1 Korẽnt dãmb 3:8 yeta, tɩ sek d na maan sũ-noogo?

18 Yiib-n-soaba, d yaa tʋm-tʋmdb sẽn tar sũ-noogo, bala d tẽegda bũmb ning a Poll sẽn yeelã. A yeela woto: ‘Ned kam fãa na n deega a meng keoor tɩ zems a meng tʋʋmde.’ (1 Kor. 3:8) Yaa d tʋʋm-toogã la b get n keo, la pa tʋʋmdã sẽn wom biis ninsã ye. Ad woto sɩd kengda koe-moondb nins sẽn moond zĩis nebã wʋsg sẽn pa kelgdã raoodo. Wẽnnaam nifẽ, koe-moond sẽn moond ne a sũur fãa tʋʋmd ‘womda biis wʋsgo.’ Dẽnd yaa bʋʋm sẽn sek a na maan sũ-noogo.—Zã 15:8; Mat. 13:23.

19. a) Bõe yĩng t’a Zezi sẽn deng n togs bũmb ning Matɩe 24:14 kɩt tɩ d maand sũ-noogo? b) Baa d pa tõog tɩ ned lebg Kirist karen-biiga, bõe la d pa tog n yĩmi?

19 Tãab-n-soaba, tõnd maanda sũ-noogo, bala d tʋʋmdã pidsda gomd Biiblã sẽn da pĩnd n togse. D ges a Zezi sẽn leok a tʋm-tʋmdbã to-to, b sẽn wa n kos-a t’a togs bãmb ‘bãnd ninga sẽn na n wilg yẽ waoong la dũniyã sɛɛb wakatã.’ A leoorã pʋgẽ, a wilgame tɩ koɛɛgã sẽn na n moon dũniyã gill zugã me naaga bãndã. Rẽ yĩnga a ra gomda b sẽn segd n sõng nebã tɩ b lebg a karen-biisã yell bɩ? Ayo. A yeelame: “Wẽnnaam soolem koe-no-kãngã na n moona dũniyã tɛk fãa tɩ yɩ kaset buud fãa yĩnga.” (Mat. 24:3, 14) Dẽnd yaa Rĩungã koɛɛgã moonego, rat n yeel tɩ bõn-buudã bʋdbã n naag bãndã. D sã n moond Rĩungã koe-noogã, d pa tog n yĩm tɩ baa d pa tõog tɩ ned lebg Kiristã karen-biiga, d tõog n kõo ‘kasetã.’ * Nebã kelg tɩ b pa kelg me, d naag n pidsda a Zezi sẽn da reng n togsã. Sẽn paase d yaa “tʋmd-n-taas ne Wẽnnaam,” tɩ yaa zu-zẽkr n kõ-do. (1 Kor. 3:9) Ad d sɩd tara bʋʋm n na n maan sũ-noogo!

“Hal sẽn sɩng yaang tɩ ta nin-taoore”

20, 21. a) Wãn to la goam nins sẽn be Malaki 1:11 wã pidsda? b) Koɛɛgã mooneg wɛɛngẽ, bõe la y yãk yam n na maane, la bõe yĩnga?

20 Pipi kiris-nebã wakate, a Zezi sõnga tʋm-tʋmdbã tɩ b bãng tɩ tigsgã yaa tʋʋm-yãgdem. Yʋʋmd 1919 wã tɛka, a sõnga Wẽnnaam nin-buiidã me tɩ b bãng rẽ. Woto kɩtame tɩ b maneg n wɩng ne koɛɛgã moonego. Hakɩka, bũmb ka tõog n gɩdg koɛɛgã mooneg ye. Wa no-rɛɛs a Malaki sẽn da togsã, rũndã-rũndã b moonda koɛɛgã, “hal sẽn sɩng yaang tɩ ta nin-taoore.” (Mal. 1:11) Sẽn sɩng wĩndg sẽn yitẽ n tãag wĩndg sẽn lʋɩtẽ, sẽn bʋt-bã la sẽn kẽebd-bã sẽn be tẽng ning fãa, b tʋmdame la b naagd taab n maand sũ-noogo. Hal yaang tɩ ta nin-taoore, daar fãa, yibeoog n tãag zaabre, d tʋmda ne yãgbo.

21 D sã n lebg n tags Wẽnnaam nin-buiidã sõor sẽn da paood to-to yʋʋm 100 sẽn loogã, d yãtame tɩ b lebga “bu-kãsenga.” Woto kɩtame tɩ d sũyã noome. Yaa “sũ-no-kãseng” menga. (Ezai 60:5, 22) Bɩ sũ-no-kãngã, n paas d sẽn nong a Zeova sẽn yaa “tigsgã soabã” kɩt tɩ d ned kam fãa ket n kẽesd a meng tigsg kãngã sẽn ka to wã pʋgẽ.—Luk 10:2.

^ sull 3 A Zezi sẽn yeel tɩ ‘pʋtã pelgame’ wã, tõe t’a tool n gesa Samari neb kʋʋngã sẽn wat a nengẽ wã, n mik tɩ b wʋsg yera fu-peelse.

^ sull 9 Y sã n dat n bãng bũmb nins sẽn maan yʋʋm-kãens la rẽ poorã, bɩ y ges Les Témoins de Jéhovah : Prédicateurs du Royaume de Dieu sebrã neng 425-520. Be b wilgda tigsgã sẽn wom biis nins yʋʋmd 1919 n tãag 1992 wã.

^ sull 15 Y sã n dat n paam kibay a taab bãngr-gomd kãngã zug n paas bɩ y ges La prophétie d’Isaïe, lumière pour tous les humains II wã seb-neng 303-320.

^ sull 19 Biiblã Zãmsdbã ra zoe n bãnga rẽ. Yʋʋmd 1895 sɩpaolg kiuugã Gũusg Gasgã pʋgẽ, b yeela woto: “Baa ble wã d sẽn na n kẽebã sã n na n yɩɩ bilfu, koɛɛgã yẽ d tõe n moona wʋsgo. . . . D fãa tõe n moona koe-noogã.”