1, 2. a) Varför är lärjungarna förbryllade? b) Vilken skörd har Jesus i tankarna?

 LÄRJUNGARNA är förbryllade. Jesus har just sagt: ”Lyft upp era ögon och se på fälten, att de är vita till skörd.” (Joh. 4:35) De tittar åt det håll Jesus pekar, men det enda de ser är fält med korn som precis kommit upp. Fälten är inte alls vita, utan gröna. ”Vilken skörd?” kanske de tänker. ”Det är ju flera månader kvar till skörden.”

² Men Jesus talar inte om en bokstavlig skörd. Han ser i stället det här som en möjlighet att lära sina lärjungar två viktiga saker som gäller en andlig skörd – en skörd av människor. Vad är det han vill lära dem? För att ta reda på det ska vi se på några detaljer i den här skildringen.

3. a) Vad kan ha fått Jesus att säga att fälten var ”vita till skörd”? (Se fotnoten.) b) Vad sa Jesus för att förtydliga vad han menade?

³ Det här samtalet mellan Jesus och lärjungarna ägde rum i slutet av år 30 i närheten av den samariska staden Sykar. Lärjungarna hade gått in i staden, men Jesus stannade kvar vid en brunn. Där delade han med sig av andliga sanningar till en kvinna som snabbt förstod betydelsen av det han sa. När lärjungarna kom tillbaka till Jesus skyndade sig kvinnan in i staden och berättade allt spännande som hon hade hört. Det väckte stort intresse, och många av hennes grannar skyndade sig till brunnen för att få träffa Jesus. Det kanske var då – när Jesus blickade bortom fälten och såg dem närma sig – som han sa: ”Se på fälten, att de är vita till skörd.” a Men för att förtydliga att han inte tänkte på en bokstavlig skörd utan en andlig, tillade han: ”Den som skördar ... samlar in frukt för evigt liv.” (Joh. 4:5–30, 36)

4. a) Vilka två viktiga saker om skörden lärde Jesus ut? b) Vilka frågor ska vi se närmare på?

⁴ Vilka två viktiga saker om den andliga skörden lärde Jesus ut? För det första: arbetet är angeläget. Hans uttalande att ”fälten ... är vita till skörd” var i själva verket en inbjudan till hans efterföljare att ta del i skörden. För att  inskärpa hur angeläget arbetet var, tillade Jesus: ”Redan får den som skördar lön.” Ja, skörden hade redan börjat – det fanns ingen tid att förlora! För det andra: arbetarna gläder sig. De som sår och de som skördar ska ”glädja sig tillsammans”, sa Jesus. (Joh. 4:35b, 36) Han måste ha blivit mycket glad när han såg att ”många av samarierna ... [satte] tro till honom”, och på liknande sätt skulle hans lärjungar känna djup glädje när de gjorde sitt bästa i skördearbetet. (Joh. 4:39–42) Den här skildringen från det första århundradet har särskild innebörd för oss, eftersom den illustrerar det som händer nu under den största andliga skörden någonsin. När började den skörden? Vilka tar del i den? Vilka resultat har den fått?

5. Vem tar ledningen i den globala skörden, och hur visar Johannes syn att arbetet är angeläget?

⁵ I en syn som aposteln Johannes fick uppenbarar Jehova att han gav Jesus uppdraget att ta ledningen i en global skörd av människor. (Läs Uppenbarelseboken 14:14–16.) I den här synen har Jesus ”en krona av guld på sitt huvud” och ”en skarp skära i sin hand”. Kronan visar att han härskar som kung. Skäran illustrerar hans roll som skördeman. Jehova betonar att arbetet är angeläget när han låter en ängel säga att ”jordens skörd är genommogen”. Ja, ”stunden har kommit att skörda” – det finns ingen tid att förlora! På Guds befallning svingar Jesus sin skära, och jorden skördas, dvs. människor på jorden skördas. Den här spännande synen påminner oss om att ”fälten ... är vita till skörd” även i vår tid. Hjälper den oss att avgöra när den globala skörden började? Ja, det gör den.

6. a) När började ”skördetiden”? b) När började ”jordens skörd” bärgas? Förklara.

⁶ Eftersom Jesus, skördemannen i Johannes syn i Uppenbarelsebokens 14:e kapitel, bär en krona (vers 14), förstår vi att hans kröning som kung 1914 redan ägt rum. (Dan. 7:13, 14) Någon tid därefter får Jesus befallningen att börja skörda (vers 15). I Jesus liknelse om vetet och ogräset är ordningsföljden densamma. Han säger där: ”Skörden är en avslutning på en tingens ordning.” Så skördetiden och avslutningen på den här tingens ordning började vid samma tid – 1914. Senare ”i skördetiden” börjar själva skörden. (Matt. 13:30, 39) Vi som lever nu och kan se tillbaka på den tiden förstår att skörden började några år efter det att Jesus hade blivit kung. Först, från 1914 till början av 1919, renade Jesus sina smorda efterföljare. (Mal. 3:1–3; 1 Petr. 4:17) Sedan, 1919, började ”jordens skörd” bärgas. Utan dröjsmål använde Jesus sin nyligen förordnade  trogne slav för att hjälpa våra bröder att inse hur brådskande och angeläget predikoarbetet var. Vi ska se vad som hände.

7. a) Vad hjälpte bröderna att inse hur angeläget predikoarbetet var? b) Vad uppmuntrades vännerna att göra?

⁷ I Vakt-Tornet för 1 juni 1921 sades det: ”Det synes tydligt vid en undersökning af Skriften, att en stor förmån förlänas församlingen i framförande af ett budskap beträffande riket.” Det var bland annat Jesajas profetiska ord som hjälpte bröderna att förstå att de goda nyheterna måste förkunnas runt hela jorden. (Jes. 49:6; 52:7; 61:1–3) De visste inte hur de skulle lyckas utföra en sådan uppgift, men de litade på att Jehova skulle visa dem vägen. (Läs Jesaja 59:1.) När våra bröder tydligare förstod hur angeläget predikoarbetet var, uppmuntrade de vännerna att öka sin verksamhet. Hur reagerade vännerna på det?

8. Vilka två saker om predikoarbetet förstod våra bröder 1921?

⁸ I december 1921 kunde man läsa i The Watch Tower: ”Det har varit det bästa året hittills; och fler människor har fått höra sanningens budskap under 1921 än under något annat år.” Det sades vidare: ”Det finns fortfarande mycket att göra. ... Låt oss göra det med ett hjärta fyllt av glädje.” Lägg märke till att bröderna hade förstått de två viktiga saker om predikoarbetet som Jesus hade betonat för sina apostlar: Arbetet är angeläget, och arbetarna gläder sig.

9. a) Vilken slutsats drog man i Vakttornet 1955 om skördearbetet, och varför gjorde man det? b) Vilken ökning av antalet förkunnare har ägt rum under de senaste 50 åren? (Se diagrammet ” Världsomfattande ökning”.)

⁹ Under 30-talet, när bröderna förstod att en stor skara av andra får skulle ta emot budskapet om riket, fortsatte predikoarbetet att intensifieras. (Jes. 55:5; Joh. 10:16; Upp. 7:9) Vad blev resultatet? Från 1934 till 1953 ökade antalet förkunnare från 41 000 till 500 000! I Vakttornet för 1 maj 1955 drogs följande slutsats: ”Det är Jehovas ande och hans ords kraft som har åstadkommit denna stora världsvida skörd.” b (Sak. 4:6)

10, 11. Vad betonas i liknelsen om senapskornet?

¹⁰ I sina liknelser om Guds rike förutsade Jesus på ett livfullt sätt resultatet av skördearbetet. Vi ska se närmare på liknelsen om senapskornet och liknelsen om surdegen. Här inriktar vi oss särskilt på hur de har uppfyllts i ändens tid.

¹¹ Liknelsen om senapskornet. En människa sår ett senapskorn, som växer upp till ett träd där fåglarna finner skydd. (Läs Matteus 13:31, 32.) Vilka aspekter av tillväxt betonas i den här liknelsen? 1) Själva tillväxten är fantastisk. ”Det minsta av alla frön” blir ett träd med ”stora grenar”. (Mark. 4:31, 32) 2) Tillväxten är garanterad. ”När ... [senapskornet] har såtts ut, kommer det upp.” Jesus säger inte att det kanske kommer upp. Nej, som han slår fast så ”kommer det upp”. Tillväxten går inte att stoppa. 3) Det växande trädet blir ett säkert tillhåll för fåglarna. ”Himlens fåglar” kommer och finner ”ett tillhåll i dess skugga”. Hur kan de här tre punkterna tillämpas på den andliga skörden i modern tid?

12. Hur kan man tillämpa liknelsen om senapskornet på skörden i vår tid? (Se också diagrammet ” Antal bibelstudier”.)

¹² 1) Tillväxtens omfattning: I liknelsen betonas den spridning som budskapet om Guds rike har fått och den tillväxt som den kristna församlingen har upplevt. Sedan 1919 har ivriga skördearbetare samlats in i den återupprättade kristna församlingen. På den tiden var antalet arbetare inte så stort, men det ökade snabbt. Tillväxten från början av 1900-talet och fram till vår tid har varit helt otrolig. (Jes. 60:22) 2) Garantin: Den kristna församlingens tillväxt har inte gått att stoppa. Det spelar ingen roll hur många klipplika hinder Guds fiender har lagt i vägen för det lilla fröet – det har ändå fortsatt att växa. (Jes. 54:17) 3) Det säkra tillhållet: ”Himlens fåglar” som finner tillhåll i trädet representerar miljontals uppriktiga människor från omkring 240 länder och områden som tagit emot budskapet och blivit en del av den kristna församlingen. (Hes. 17:23) Där får de mat, skugga och skydd i andligt avseende. (Jes. 32:1, 2; 54:13)

13. Vad betonas i liknelsen om surdegen?

¹³ Liknelsen om surdegen. En kvinna blandar surdeg med mjöl, och surdegen får alltsammans att börja jäsa. (Läs Matteus 13:33.) Vilka aspekter av tillväxt betonas i den här liknelsen? Vi ska se på två. 1) Tillväxten orsakar förändring. Surdegen syrar degen ”tills alltsammans kommit i jäsning”. 2) Tillväxten är omfattande. Surdegen får hela degen på ”tre stora mått vetemjöl” att jäsa. Hur kan de här  två aspekterna tillämpas på den andliga skörden i modern tid?

14. Hur kan man tillämpa liknelsen om surdegen på skörden i vår tid?

¹⁴ 1) Förändringen: Surdegen står för budskapet om Guds rike, och mjölet representerar människor. Precis som mjöl förändras när det blandas med surdeg, så förändras hjärtat på människor som tar emot budskapet om Guds rike. (Rom. 12:2) 2) Omfattningen: Jäsningsprocessen representerar budskapets spridning. Surdegen genomsyrar hela degen och får alltsammans att jäsa. På liknande sätt har budskapet om Guds rike nått ut ”till jordens mest avlägsna del”. (Apg. 1:8) Den här aspekten av liknelsen visar också att budskapet sprids även i länder där vår verksamhet är förbjuden och vi inte kan predika öppet.

15. Hur har orden i Jesaja 60:5, 22 uppfyllts? (Se också rutorna ” Jehova har gjort det möjligt” och ”’ Den ringaste’ har blivit ’en mäktig nation’”.)

¹⁵ Omkring 800 år innan Jesus berättade de här liknelserna lät Jehova Jesaja förutsäga omfattningen av den andliga skörden i modern tid och den glädje som den skulle  föra med sig. c Profetian beskriver hur människor ”från fjärran” strömmar till Jehovas organisation. Jehova riktar sig till en ”kvinna”, som i vår tid representeras av den smorda kvarlevan på jorden, och säger: ”Du [skall] se det och stråla av glädje, och ditt hjärta skall bäva och vidga sig [eller: ”klappa och flöda över”], ty till dig skall havets rikedomar vända sig; nationernas tillgångar skall komma till dig.” (Jes. 60:1, 4, 5, 9) De här orden är verkligen sanna! De som tjänat Jehova under många år strålar av glädje när de tänker på hur antalet förkunnare i deras hemländer har ökat från bara några få till flera tusen.

16, 17. Nämn en orsak till att ”den som sår och den som skördar kan glädja sig tillsammans”. (Se också rutan ” Två traktater rörde två hjärtan i Amazonas”.)

¹⁶ Du kommer kanske ihåg att Jesus sa till sina apostlar: ”Den som skördar ... samlar in frukt för evigt liv, så att den som sår och den som skördar kan glädja sig tillsammans.” (Joh. 4:36) Hur gläder vi oss tillsammans i den världsomfattande skörden? Det gör vi på flera sätt. Vi ska se på tre av dem.

¹⁷ För det första gläder vi oss när vi ser Jehovas roll i arbetet. När vi predikar budskapet om Guds rike sår vi ut säd. (Matt. 13:18, 19) När vi hjälper någon att bli en lärjunge till Kristus deltar vi i skörden. Och alla känner vi innerlig glädje och förundran när vi ser hur Jehova gör så att sanningens säd ”skjuter upp och växer sig hög”. (Mark. 4:27, 28) En del av säden vi sprider gror längre fram och skördas av andra. Du kanske känner igen dig i det Joan berättar. Hon bor i Storbritannien och blev döpt för 60 år sedan. Hon säger: ”Flera personer har berättat att det var jag som sådde ett frö i deras hjärta när jag vittnade för dem för många år sedan. Utan att jag har vetat om det har andra vittnen studerat Bibeln med dem och hjälpt dem att börja tjäna Jehova. Tänk att frön som jag har sått har växt upp och blivit skördade!” (Läs 1 Korinthierna 3:6, 7.)

18. Vilken orsak till glädje nämns i 1 Korinthierna 3:8?

¹⁸ För det andra bevarar vi glädjen när vi kommer ihåg det Paulus sa: ”Var och en skall få sin lön efter sitt arbete.” (1 Kor. 3:8, Bibel 2000) Det är själva arbetet som belönas, inte resultatet av det. Vilken uppmuntran för alla som predikar i områden där det inte är så många som vill lyssna! Varje vittne som helhjärtat sår ut sanningens säd bär ”riklig frukt” i Guds ögon och har därför orsak att glädja sig. (Joh. 15:8; Matt. 13:23)

19. a) Vilket samband finns det mellan Jesus profetia i Matteus 24:14 och vår glädje? b) Vad kan vi tänka på även om vi personligen inte fått med någon i sanningen?

¹⁹ För det tredje gläder vi oss över att vårt arbete uppfyller bibliska profetior. Tänk på vad Jesus svarade sina apostlar när de frågade: ”Vad skall vara tecknet på din  närvaro och på avslutningen på tingens ordning?” Han sa att en del av det tecknet skulle vara ett världsomfattande predikoarbete. Menade han arbetet med att göra lärjungar? Nej, det gjorde han inte. Han sa: ”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd.” (Matt. 24:3, 14) Det är alltså predikoarbetet – att så ut säden – som är en del av tecknet. Vi fortsätter att predika de goda nyheterna om Guds rike och tänker på att även om vi inte skulle få med någon i sanningen, så avger vi i alla fall ”ett vittnesbörd”. d Ja, oavsett hur människor reagerar får vi hjälpa till att uppfylla Jesus profetia, och vi har förmånen att få vara ”Guds medarbetare”. (1 Kor. 3:9) Vi har verkligen all orsak att glädja oss!

20, 21. a) Hur uppfylls orden i Malaki 1:11? b) Vad är du besluten att göra med tanke på skördearbetet, och varför det?

²⁰ Under det första århundradet hjälpte Jesus sina apostlar att förstå att skördearbetet var mycket angeläget. Från 1919 och framåt har Jesus hjälpt sina efterföljare i modern tid att inse samma sak. Guds folk har följt hans vägledning och intensifierat sin verksamhet. Skördearbetet har visat sig vara omöjligt att stoppa. Precis som profeten Malaki förutsade utförs predikoarbetet i dag ”från solens uppgång ända till dess nedgång”. (Mal. 1:11) Ja, från soluppgång till solnedgång – från öst till väst, över hela jorden – gläder sig de som sår och de som skördar tillsammans. Och från soluppgång till solnedgång – från morgon till kväll, dvs. hela dagen – arbetar vi med en känsla av brådska.

²¹ När vi ser tillbaka på det gångna seklet och på hur en liten skara av Guds tjänare vuxit till ”en mäktig nation”, får det våra hjärtan att klappa och flöda över av glädje. (Jes. 60:5, 22) Det är den här glädjen och kärleken till Jehova, ”skördens Herre”, som får oss alla att fortsätta hjälpa till i det största skördearbetet genom tiderna! (Luk. 10:2)