Skip to content

Al lo konteni

SAPIT 15

Lalit pour ador Bondye libreman

Lalit pour ador Bondye libreman

PWEN ENPORTAN SA SAPIT

Lafason ki Kris ti ed son bann disip pour lalit pour ganny rekonnet legalman e zot drwa pour obei lalwa Bondye

1, 2. (a) Kwa ki prouve ki ou en sitwayen Rwayonm Bondye? (b) Akoz par ler Temwen Zeova in bezwen lalit pour liberte relizye?

 ESKI ou en sitwayen Rwayonm Bondye? Konman en Temwen Zeova, byensir! Kwa ki prouv ou sitwayennte? Sirman se pa en paspor ouswa lezot dokiman gouvernman. Plito, laprev pou evidan dan lafason ki ou ador Zeova, sa vre Bondye. Vre ladorasyon i enplik plis ki sa ki ou krwar. I enplik sa ki ou fer, ou lobeisans anver lalwa Rwayonm Bondye. Pour nou tou, nou ladorasyon i form parti tou laspe nou lavi, enkli lafason ki nou elve nou fanmir e menm dan lafason ki nou reakte anver serten problenm dan domenn lasante.

2 Par kont, sa lemonn ki nou pe viv ladan pa touzour respekte nou sitwayennte ki vreman presye pour nou ouswa sa ki Rwayonm Bondye i ekspekte avek nou. Serten gouvernman in esey restrikte nou ladorasyon ouswa oule elimin li an zeneral. Par ler, bann sitwayen Kris in bezwen lalit pour zot kapab libreman viv an armoni avek lalwa nou Lerwa. Eski sa i sirprann nou? Non. Pep Zeova dan letan pase ti souvan lager pour zot kapab ador Zeova libreman.

3. Ki lalit pep Bondye ti fer fas avek dan letan Larenn Ester?

3 Par egzanp, dan letan Larenn Ester, pep Bondye ti bezwen lalit pour zot pa ganny detrir. Akoz? Amann, sa move Premye Minis ti dir avek Asweris, lerwa Pers ki tou bann Zwif ki ti pe viv dan tou bann distrik son rwayonm ti devret ganny touye akoz zot “bann lalwa ti diferan avek lalwa lezot pep.” (Ester 3:8, 9, 13) Eski Zeova ti abandonn son bann serviter? Non, i ti beni zefor Ester ek Mordekay ler zot ti fer apel avek lerwa Pers pour protez pep Bondye.​—Ester 9:20-22.

4. Ki nou pou egzaminen dan sa sapit?

4 Me, ki pour dir dan nou letan? Parey nou ti vwar dan sapit avan, par ler bann lotorite ek gouvernman ti opoz Temwen Zeova. Dan sa sapit, nou pou vwar serten fason ki sa bann gouvernman in esey met restriksyon lo nou ladorasyon. Nou pou konsantre lo trwa domenn: (1) nou drwa pour egziste konman en lorganizasyon e pour pratik nou ladorasyon libreman, (2) liberte pour swazir en tretman medikal ki an armoni avek prensip Labib e (3) drwa pour paran elve zot zanfan dapre bann standar Zeova. Dan sak domenn, nou pou vwar ki mannyer avek kouraz bann sitwayen fidel Rwayonm Bondye in protez zot sitwayennte e lafason ki zot zefor in ganny beni.

Lalit pour ganny rekonnet legalman e pour nou bann liberte de baz

5. Ki byenfe bann vre Kretyen i gannyen kan zot ganny rekonnet legalman?

5 Eski i neseser pour nou ganny rekonnet ofisyelman pour ki nou ador Zeova? Non, me si nou ganny rekonnet legalman i pli fasil pour nou fer nou bann aktivite ki relye avek nou ladorasyon, parey zwenn ansanm kot nou prop Lasal Rwayonm ek Lasal Lasanble, enprim e enport bann piblikasyon baze lo Labib e pour libreman anons sa bon nouvel avek nou vwazen san okenn lobstak. Dan bokou pei, Temwen Zeova in ganny anrezistre legalman e zot kapab fer zot ladorasyon libreman parey bann fidel lezot larelizyon. Me, ki’n arive kan gouvernman i refize rekonnet nou legalman ouswa refiz nou serten liberte?

6. Ki Temwen Zeova Lostrali ti fer fas avek boner dan bann lannen 1940?

6 Lostrali. Boner dan bann lannen 1940, gouverner Lostrali ti vwar ki nou bann krwayans ti pou annan “en move lefe” lo zot partisipasyon dan lager. Alor, zot ti enpoz en restriksyon. Bann Temwen pa ti kapab ni zwenn oubyen prese an piblik, Betel ti ganny fermen e bann Lasal Rwayonm ti ganny sezi. Menm annan nou Labib ti enterdi. Bann Temwen Ostralyen ti bezwen fer keksoz anba anba pour plizyer lannen, me finalman zot ti ganny en soulazman. Le 14 Zen 1943, Gran Lakour Lostrali ti retir sa restriksyon.

7, 8. Dekrir lalit ki bann frer Larisi ti fer pour plizyer lannen pour kapab lib pour ador Bondye.

7 Larisi. Temwen Zeova ti pas plizyer dizenn lannen anba restriksyon gouvernman Kominis, me zot ti finalman ganny anrezistre an 1991. Apre ki ansyen Linyon Sovyetik ti aret egziste, nou ti legalman ganny rekonnet par Russian Federation an 1992. Me, en pti pe letan pli tar, serten opozan, sirtou bann ki ti asosye avek Legliz Ortodoks Larisi ti vreman ankoler akoz lakantite Temwen ti pe ogmante. Bann opozan ti fayl senk konplent kriminel enn deryer lot kont Temwen Zeova ant 1995 ziska 1998. A sak fwa, prosekiter pa ti vwar okenn levidans kont nou. Sa bann opozan byen determinen ti apre sa fayl en konplent sivil an 1998. Bann Temwen ti reisi o konmansman, me bann opozan pa ti dakor avek sa desizyon e bann Temwen ti perdi zot apel an Me 2001. Sa ka ti ganny rezize son Oktob menm lannen e sa ti fer ki zizman ki ti pase an 2004 ti kennsel lanrezistreman sa lorganizasyon legal ki bann Temwen i servi Moscow e met en restriksyon lo zot bann aktivite.

8 Apre sa, i ti annan en gran persekisyon. (Lir 2 Timote 3:12.) Bann Temwen ti ganny menase e atake severman. Bann piblikasyon ti ganny sezi e nou ti napa drwa konstri oubyen lwe bann batiman ki nou servi pour ladorasyon. Zis mazinen ki mannyer nou bann frer ek ser ti santi anmezir zot ti fer fas avek sa bann sityasyon difisil! Bann Temwen ti fer apel avek Lakour Eropeen pour Drwa Imen an 2001 e zot ti donn lezot lenformasyon an plis avek sa Lakour an 2004. An 2010, Lakour Eropeen pour Drwa Imen ti fer son desizyon. Lakour ti vwar klerman ki se akoz diskriminasyon relizye ki bann Temwen Larisi ti anba sa restriksyon e zizman ki zot ti pase ti montre ki i ti napa okenn rezon pour zot siport desizyon bann lakour avan vi ki i ti napa okenn levidans ki okenn Temwen ti’n fer sa ki mal. Sa Lakour ti osi dir ki sa restriksyon ti’n ganny fer zis pour ki bann Temwen pa ganny rekonnet legalman. Desizyon Lakour ti siport drwa ki Temwen Zeova i annan pour pratik zot larelizyon libreman. Menm si plizyer lotorite Larisi pa’n respekte desizyon Lakour Eropeen pour Drwa Imen, pep Bondye dan sa pei in ganny bokou kouraz avek sa bann laviktwar.

Titos Manoussakis (Vwar paragraf 9)

9-11. Ki mannyer pep Zeova Lagres in lite pour ador li libreman e ki rezilta sa in anmennen?

9 Lagres. An 1983, Titos Manoussakis ti lwe en lasanm Heraklion, Kret, pour ki en pti group Temwen Zeova i kapab rasanble ansanm laba pour zot ladorasyon. (Ebr. 10:24, 25) Me, i pa ti pran bokou letan pour en pret Ortodoks fayl en konplent avek gouvernman. I ti pe proteste akoz bann Temwen ti pe servi sa lasanm pour zot ladorasyon. Akoz? Senpleman akoz krwayans Temwen Zeova ti diferan avek pour Legliz Ortodoks. Bann lotorite dan gouvernman ti fayl en ka ankour kont Titos Manoussakis ek de lezot Temwen. Zot ti pou bezwen pey en lanmann e zot ti ganny en santans de mwan prizon. Konman bann sitwayen fidel Rwayonm Bondye, bann Temwen ti vwar desizyon lakour konman en vyolasyon zot drwa pour ador Bondye, alor zot ti anmenn zot ka devan lakour leta e pli tar zot ti fer apel avek Lakour Eropeen pour Drwa Imen.

10 Finalman, an 1996, Lakour Eropeen pour Drwa Imen ti pas en zizman ki bann opozan vre ladorasyon pa ti pe ekspekte. Lakour ti dir ki Temwen Zeova i en larelizyon ki’n ganny rekonnet e ki lalwa Grek i protez bann larelizyon e ki desizyon bann lakour avan ti annan en “gro lefe lo liberte relizye” Temwen Zeova. Sa Lakour ti osi dir ki se pa gouvernman Lagres ki ti devret “dir si bann krwayans relizye ouswa bann mwayen ki ganny servi pour eksprim sa bann krwayans i akseptab dapre lalwa.” Bann santans kont Temwen Zeova ti ganny retire e zot ti reganny zot drwa pour ador Bondye libreman.

11 Eski sa laviktwar ti regle sityasyon Lagres? Malerezman non. An 2012, en ka parey ti finalman ganny rezourd Kassandreia, Lagres apre en batay apepre 12 an. Dan sa enn ka, se en levek Ortodoks ki ti responsab pour sa lopozisyon. Konsil Leta, pli o lakour administrasyon Lagres ti regle sa problenm an faver pep Bondye. Sa desizyon ti baze lo konstitisyon Lagres konsernan drwa larelizyon e i ti rezet tou bann sarz ki Temwen Zeova pa en larelizyon. Lakour ti dir: “Krwayans Temwen Zeova pa kasyet e alor, zot pe pratik en larelizyon ki dimoun i konnen.” Bann manm sa pti kongregasyon Kassandreia ti kontan ki aprezan zot ti pou kapab fer zot bann renyon dan zot prop Lasal Rwayonm.

12, 13. Ki mannyer bann opozan Lafrans ti “konplote o non lalwa” e avek ki rezilta?

12 Lafrans. Serten opozan pep Bondye in servi sa taktik pour “konplote o non lalwa.” (Lir Psonm 94:20.) Par egzanp, dan bann lannen 1995, lotorite taks Lafrans ti konmans fer odit lo larzan dan kont Association Les Témoins de Jéhovah (ATJ), en lorganizasyon legal ki Temwen Zeova i servi Lafrans. Minis bidze ti eksplike akoz zot ti fer sa odit. I ti dir ki sa odit ti kapab fer li posib pour ferm sa lasosyasyon oubyen met son bann dirizan ankour. Sa ti pou annan en lefe oubyen menm anpes sa lasosyasyon kontinyen son bann aktivite dan zot pei. Menm si dapre sa odit, i ti napa okenn problenm dan nou bann kont, lotorite taks ti enpoz en taks egzorbitan lo ATJ. Si sa taktik ti marse, nou bann frer ti pou napa swa ki ferm biro brans e vann tou bann batiman pour kapab pey sa taks egzorbitan. I ti en moman difisil, me pep Bondye pa ti abandonnen. Bann Temwen ti proteste kont sa move zizman e zot ti finalman soumet zot ka avek Lakour Eropeen pour Drwa Imen an 2005.

13 Lakour ti pas son zizman le 30 Zen 2011. I ti dir ki drwa pour annan en larelizyon i devret anpes Leta ziz krwayans en larelizyon ouswa lafason ki zot eksprim sa bann krwayans, eksepte dan bann ka ekstrenm. Deplis, Lakour ti dir: “Sa taks . . . ti annan pour bi koup bann resours sa lasosyasyon e sa ti pou fer ki son bann fidel pa ti pou kapab libreman pratik zot larelizyon dan son bann laspe materyel.” Tou bann ziz ti desid an faver Temwen Zeova! Pep Zeova ti vreman kontan akoz apre sa, gouvernman Lafrans menm ki ti bezwen finalman rann sa taks ki zot ti’n fini pran avek Temwen Zeova e osi rann lentere. Anliny avek desizyon Lakour, zot ti retir tou bann restriksyon lo propriyete biro brans.

Ou kapab priy regilyerman pour ou bann frer ek ser spirityel ki pe lalit ankour pour ganny lazistis

14. Ki mannyer ou kapab zwe en rol pour lalit pour liberte ladorasyon?

14 Parey Ester ek Mordekay, pep Zeova ozordi i lalit pour zot kapab ador Zeova dan sa fason ki i’n demann zot. (Ester 4:13-16) Eski nou annan en par pour zwe? Wi. Nou kapab priy regilyerman pour nou bann frer ek ser spirityel ki konmela pe pas ankour akoz lenzistis. Sa bann lapriyer i kapab en gran led pour nou bann frer ek ser ki pe fer fas avek difikilte ek persekisyon. (Lir Zak 5:16.) Eski Zeova i reponn sa bann lapriyer? Nou bann laviktwar ankour i montre ki i leka!​—Ebr. 13:18, 19.

Liberte pour swazir tretman medikal ki an armoni avek nou krwayans

15. Ki fakter pep Bondye i pran an konsiderasyon konsernan servi disan?

15 Parey nou ti vwar dan Sapit 11, bann sitwayen Rwayonm Bondye in ganny bann gidans spirityel kler konsernan mal servi disan, en keksoz ki komen ozordi. (Zen. 9:5, 6; Lev. 17:11; lir Akt 15:28, 29.) Menm si nou pa aksepte transfizyon disan, nou oule pli bon swen medikal posib pour nou menm e pour sa bann ki nou kontan, tan ki sa tretman pa kas lalwa Bondye. Bann gran lakour dan plizyer pei in rekonnet ki dimoun i annan sa drwa pour swazir ouswa refiz tretman medikal dapre zot konsyans ouswa krwayans relizye. Me, dan serten pei, pep Bondye in fer fas avek bann gro defi dan sa domenn. Annou vwar detrwa legzanp.

16, 17. Ki tretman medikal en ser Zapon ti resevwar ki ti en sok pour li e ki mannyer son lapriyer ti ganny reponn?

16 Zapon. Misae Takeda, en madanm 63 an Zapon ti bezwen fer en gro loperasyon. Konman en sitwayen fidel Rwayonm Bondye, i ti eksplik son dokter ki i ti oule fer son loperasyon san transfizyon disan. Me, detrwa mwan pli tar, i ti soke pour aprann ki pandan loperasyon, zot ti met disan avek li. Ser Takeda ti santi ki i ti’n ganny anbete e abize, alor i ti fayl en ka ankour kont sa bann dokter ek sa lopital an Zen 1993. Sa madanm byen modes e zantiy ti annan en lafwa for. I ti rann en temwannyaz kouraze devan en lakour ki ti ranpli avek dimoun e i ti debout kot bann temwen i debout pour plis ki enn erdtan malgre i ti napa bokou lafors. I ti al devan lakour pour dernyen fwa zis en mwan avan i ti mor. Eski pa nou admir son kouraz ek lafwa? Ser Takeda ti dir ki i ti regilyerman sipliy Zeova pour beni li dan son lalit. I ti konvenki ki Zeova ti pou reponn son lapriyer. Me, eski i ti leka?

17 Trwa-z-an apre lanmor Ser Takeda, Lakour Siprenm Zapon ti rann zizman dan son faver, zot ti dakor ki i ti mal pour met disan avek li alor ki i ti klerman dir ki i pa ti oule. Le 29 Fevriye 2000, en desizyon ti ganny pran ki dan bann ka koumsa, sa i “drwa personnel en endividi e i merit ganny respekte.” Gras a determinasyon Ser Takeda pour lalit pour son liberte pour swazir en tretman medikal ki an armoni avek son konsyans ki’n ganny antrennen dapre Labib, bann Temwen Zapon i aprezan kapab resevwar tretman medikal san okenn lafreyer ki zot pou ganny enpoze en transfizyon disan.

Pablo Albarracini (Vwar paragraf 18 a 20)

18-20. (a) Ki mannyer en lakour apel Larzantin ti siport drwa en dimoun pour refiz transfizyon atraver en dokiman medikal sinyen davans? (b) Konsernan mal servi disan, ki mannyer nou montre ki nou pe soumet avek dominasyon Kris?

18 Larzantin. Ki mannyer bann sitwayen sa Rwayonm i kapab prepar zot an ka i annan en desizyon medikal ki devret ganny pran kan zot san konnesans? Nou kapab touzour mars avek nou dokiman konsernan disan ki pou koz pour nou, parey Pablo Albarracini ti fer. An Me 2012, i ti ganny vole e apre ganny fiziye plizyer fwa. I ti ganny admet lopital san konnesans e i pa ti kapab eksplik nanryen konsernan son pozisyon an rapor avek transfizyon disan. Me, i ti annan son dokiman legal detaye avek li ki i ti’n sinyen kat-r-an avan ki ti eksplik son pozisyon konsernan disan. Menm si son ka ti grav e serten dokter ti santi ki i ti neseser pour donn li transfizyon disan pour kapab sov son lavi, staf lopital ti pare pour onor desizyon Pablo. Par kont, papa Pablo ki pa ti en Temwen Zeova, ti rod en lord avek lakour ki ti pou kennsel desizyon son garson.

19 Sa avoka ki ti pe reprezant madanm Pablo ti deswit fer en apel. Dan zis detrwa erdtan, sa apel avek lakour ti kennsel sa lord ki lakour ti’n donnen e rann zizman an faver desizyon sa pasyan, parey li menm i ti’n detaye dan sa dokiman medikal konsernan disan e zot ti dir ki son desizyon i devret ganny respekte. Papa Pablo ti fer apel avek Lakour Siprenm Larzantin. Me, Lakour Siprenm pa ti trouv “okenn rezon pour doute ki [dokiman legal ki Pablo ti sinyen kot i ti pe eksprim son pozisyon pour refiz transfizyon disan] pa ti’n ganny fer avek en bon zizman, bon lentansyon e libreman.” Lakour ti dir: “Tou adilt ki kapab rezonnen i annan sa posibilite pour desid son swa medikal davans e i kapab aksepte ouswa refiz serten tretman medikal . . . Bann dokter ansarz i devret respekte sa bann tel dokiman.”

Eski ou’n ranpli ou dokiman medikal konsernan disan?

20 Depi sa, Frer Albarracini in konpletman rekipere. Li ek son madanm ti vreman kontan ki i ti’n ranpli sa dokiman legal konsernan disan. Lefet ki i ti’n fer sa keksoz senp me enportan, i ti pe demontre son soumisyon anver dominasyon Kris atraver Rwayonm Bondye. Eski ou ek ou fanmir zot in fer menm parey?

April Cadoreth (Vwar paragraf 21 a 24)

21-24. (a) Ki mannyer Lakour Siprenm Kanada ti arive fer en desizyon enportan konsernan bann zenn anba laz ek disan? (b) Ki mannyer sa ka i kapab ankouraz bann zenn serviter Zeova?

21 Kanada. Normalman, bann lakour i rekonnet drwa paran pour desid sa pli bon swen medikal pour zot zanfan. Par ler, bann lakour in rann zizman an faver bann zenn anba laz ki matir e dir ki zot desizyon i merit ganny respekte an sa ki konsern zot bann swa medikal. Sanmenm ki ti arive avek April Cadoreth. A laz 14 an, April ti ganny admet kot en lopital avek en gro lemorazi. Detrwa mwan pli boner, i ti’n fini ranpli son kart Advance Medical Directive avek lenstriksyon ki i pa ti oule transfizyon disan menm dan bann ka dirzans. Sa dokter ki ti pe okip li ti inyor desizyon April e rod en lord lakour pour donn li disan. Zot ti met trwa younit globil rouz avek li san son konsantman. Pour April, sa aksyon i ti konmsi i ti’n ganny vyole.

22 April Cadoreth ek son paran ti al rod lazistis avek lakour. Apre de-z-an, sa ka ti pas devan Lakour Siprenm Kanada. Menm si April ti perdi sa ka ankour, toudmenm Lakour ti dakor pour ki son bann depans legal in ganny ranbourse e zot ti dakor ki li ek bann zenn anba laz ki matir i kapab egzers zot drwa pour swazir zot tretman medikal. Lakour ti dir: “An sa ki konsern tretman medikal, bann zenn par anba 16 an i devret kapab eksprim zot pwennvi lo en serten desizyon medikal pour montre ki zot annan en serten matirite e ki sa i vreman zot pwennvi personnel.”

23 Sa ka ti enportan dan sa sans ki Lakour Siprenm ti reegzamin drwa konstitisyonnel pour bann zenn matir anba laz. Avan sa zizman, en lakour Kanada ti kapab otoriz tretman medikal lo en zanfan anba 16 an tan ki lakour ti santi ki sa tretman ti pou dan zentere sa zanfan. Me, apre sa desizyon lakour, en lakour napa drwa otoriz okenn tretman ki kont lavolonte en zenn anba 16 an san ki i premyerman donn li sa sans pour prouve ki i ase matir pour fer son prop desizyon.

“Zis pour konnen ki mon’n annan en pti rol pour zwe pour esey glorifye non Bondye e prouve ki Satan i en manter i fer mwan kontan”

24 Eski sa batay ki ti al pour trwa-z-an edmi ti vo lapenn? Dapre April, “Wi!” Konmela i en pionye ordiner e i an bonn sante. I dir: “Zis pour konnen ki mon’n annan en pti rol pour zwe pour esey glorifye non Bondye e prouve ki Satan i en manter i fer mwan kontan.” Leksperyans April i montre ki nou bann zenn i kapab pran en pozisyon ferm e prouve ki zot bann vre sitwayen Rwayonm Bondye.​—Mat. 21:16.

Liberte pour elve zanfan an armoni avek standar Zeova

25, 26. Ki sityasyon ki leve souvan kan i annan divors?

25 Zeova in donn paran sa responsabilite pour elve zot zanfan an armoni avek son bann standar. (Det. 6:6-8; Efe. 6:4) Sa privilez i en defi, me i kapab vin pli difisil dan ka en divors. Pwennvi sak paran i kapab vreman diferan lo lafason ki zot swazir pour elve zot zanfan. Par egzanp, en paran Temwen i kapab santi ki son zanfan i devret ganny elve dapre bann standar Kretyen, tandis ki en paran ki pa Temwen pou dir lekontrer. Byensir, sa paran Temwen i devret rekonnet avek respe ki menm si divors i termin en maryaz, tou le de paran i ankor annan sa responsabilite pour elve zot zanfan.

26 Sa paran ki pa Temwen i kapab demann lakour pour sa zanfan ouswa bann zanfan reste avek li pour ki i kapab kontrol zot ledikasyon relizye. Serten i dir ki i danzere pour ganny elve konman en Temwen Zeova. Zot kapab dir ki sa zanfan pa pou kapab selebre son lanniverser, fet bann lafet e menm dan en ka dirzans, i pa pou ganny transfizyon disan ki swadizan “sov lavi.” Erezman, laplipar lakour i get sa ki dan pli bon zentere sa zanfan olye pas en zizman lo si larelizyon en paran i danzere pour en zanfan. Annou egzamin serten legzanp.

27, 28. Ki zizman Lakour Siprenm Ohio ti rann an rapor avek sa sarz ki en zanfan i an danze si i ganny elve par en paran Temwen?

27 Leta-z-ini. An 1992, Lakour Siprenm Ohio ti ekout ka kot en papa ki pa Temwen ti dir ki i pou danzere pour son pti garson si i ganny elve konman en Temwen Zeova. Bann lakour avan ti’n dakor e sa zanfan ti’n ganny permisyon pour reste avek son papa. Jennifer Pater, manman sa pti garson ti annan drwa vwar son garson, me i ti napa drwa “ansenny li ouswa ekspoz sa zanfan avek okenn krwayans Temwen Zeova dan nenport ki form.” Sa lord ti telman zeneral ki i ti kapab vedir ki Ser Pater ti napa drwa koz avek son garson Bobby lo Labib ouswa lo bann standar moral dan Labib. Eski ou kapab mazin son santiman? Jennifer ti dezespere, me i dir ki i ti aprann pasyante e esper Zeova azir. I rapel ki “Zeova ti touzour la.” Son avoka avek led lorganizasyon Zeova ti fer apel avek Lakour Siprenm Ohio.

28 Sa Lakour pa ti dakor avek desizyon bann lakour avan e i ti dir ki “bann paran i annan sa drwa fondamantal pour edik zot zanfan, enkli sa drwa pour koz avek zot lo bann valer moral e relizye.” Sa lakour ti dir ki amwen ki i ti annan laprev ki valer relizye Temwen Zeova i danzere mantalman e fizikman pour en zanfan, lakour napa okenn drwa pour fer en zanfan reste avek en lot paran zis akoz son larelizyon. Lakour pa ti trouv okenn laprev ki krwayans Temwen Zeova ti afekte lasante mantal e fizik sa zanfan.

Bokou lakour in rann zizman an faver en paran Temwen pour zanfan reste avek li

29-31. Akoz en ser Dennmark ti perdi drwa legal lo son fiy e ki ti desizyon Lakour Siprenm dan sa ka?

29 Dennmark. Anita Hansen ti vwar li dan preski menm sityasyon ler son msye avan ti fayl en ka ankour pour li ganny drwa legal pour gard Amanda, son pti fiy set an avek li. Menm si lakour ti’n les Amanda reste avek son manman an 2000, papa Amanda ti fer apel avek en lakour apel ki ti kennsel desizyon lakour avan e les Amanda reste avek son papa. Sa lakour ti dir ki vi ki sa paran ti annan diferan pwennvi lo lavi baze lo zot krwayans relizye, sa papa ti pou dan en pli bon pozisyon pour adres sa konfli. Alor, Amanda ti nepli reste avek Ser Hansen akoz i ti en Temwen Zeova.

30 Diran sa bann moman difisil, par ler Ser Hansen ti sitan enkyet ki i pa ti konnen lo kwa pour priye. I rakonte: “Me sa panse dan Romen 8:26 ek 27 ti rekonfort mwan en kantite. Mon ti touzour santi ki Zeova ti konpran ki mon pe sey dir. I ti pe vey lo mwan e i ti touzour la pour mwan.”​—Lir Psonm 32:8; Izai 41:10.

31 Ser Hansen ti fer apel avek Lakour Siprenm Dennmark. Dan son zizman, Lakour ti dir: “Sa kestyon konsernan avek lekel zanfan pou reste i devret baze lo bann evalyasyon konkret konsernan sa ki pou dan pli bon zentere sa zanfan.” An plis ki sa, Lakour ti fer resorti ki en zanfan pou reste avek sa paran depandan lo lafason ki sa paran i sirmont bann konfli, pa akoz “krwayans ek pozisyon” Temwen Zeova. Ser Hansen ti soulaze kan Lakour ti rekonnet ki i ti en bon paran e donn lord ki Amanda i reste avek li.

32. Ki mannyer Lakour Eropeen pour Drwa Imen ti protez bann paran Temwen kont diskriminasyon?

32 Plizyer pei dan Lerop. Dan serten ka, bann kontrovers konsernan lekel ki pou annan drwa legal lo en zanfan i al pli lwen ki bann pli gran lakour dan en pei. Lakour Eropeen pour Drwa Imen in pas lo plizyer sa bann ka. Dan de ka, sa Lakour ti rekonnet ki bann lakour nasyonal in tret bann paran Temwen ek bann ki pa Temwen diferaman senpleman akoz zot larelizyon. Lakour Eropeen pour Drwa Imen i dekrir sa konman en diskriminasyon e i dir ki “diskriminasyon zis baze lo en diferans dan larelizyon i pa akseptab.” En manman Temwen ki ti benefisye avek sa desizyon Lakour ti eksprim son soulazman e dir: “I vreman fermal pour ganny akize pour fer ditor ou zanfan, kan sa ki mwan mon ti oule fer se donn zot sa ki mon ti krwar ti pli bon pour zot, setadir, elve zot konman en bon Kretyen.”

33. Ki mannyer bann paran Temwen i kapab aplik sa prensip dan Filipyen 4:5?

33 Byensir, bann paran Temwen ki pe fer fas avek bann defi legal an rapor avek elve zot zanfan dapre bann standar Labib i fer bokou zefor pour montre ki zot rezonnab. (Lir Filipyen 4:5, NW.) Zis parey zot konnen ki zot annan sa drwa pour elve zot zanfan sa ki Bondye i ekspekte, zot osi rekonnet ki sa lot paran ki pa Temwen osi i annan sa responsabilite si i oule desarz li. Ki degre serye sa responsabilite pour form zot zanfan i ete pour en paran Temwen?

34. Ki mannyer bann paran Kretyen ozordi i kapab benefisye avek legzanp bann Zwif dan letan Neemya?

34 Nou trouv en zoli leson avek lepok Neemya. Bann Zwif ti travay dir pour repar e rebatir miray Zerizalenm. Zot ti konnen ki si zot ti fer li, zot ti pou protez zot lekor ek zot fanmir avek zot bann lennmi ki ti otour zot. Pour sa rezon, Neemya ti donn zot sa lankourazman: “Lager pour zot bann frer, zot bann garson ek fiy, pour zot madanm ek lakour.” (Nee. 4:14) Pour sa bann Zwif, sa lalit ti vo lapenn. Pareyman ozordi, bann paran Temwen Zeova i travay dir pour elve zot zanfan dan laverite. Zot konnen ki zot zanfan i ganny bonbarde avek en kantite move lenfliyans kot lekol e dan vwazinaz. Sa bann lenfliyans i kapab menm antre kot ou atraver medya. Paran pa devret zanmen oubliye ki i vo lapenn fer zefor pour ki zot garson ek zot fiy i reste dan en lanvironnman an sekirite kot zot kapab progrese spirityelman.

Annan konfyans ki Zeova pe siport vre ladorasyon

35, 36. Ki byenfe Temwen Zeova in gannyen gras a zot bann lalit ankour e ki ou determinen pour fer?

35 Zeova in sirman beni zefor son lorganizasyon konmela pour ki zot lager pour zot drwa pour ador li libreman. Letan ki zot in bezwen lager pour zot drwa, pep Bondye in souvan kapab donn en bon temwannyaz ankour e avek manm piblik. (Rom. 1:8) En byenfe ki zot in gannyen avek sa bann laviktwar ankour se ki i’n ranforsi drwa sivil bann ki pa Temwen. Toudmenm, konman pep Bondye, nou pa senpleman bann dimoun ki esey amelyor lasosyete e nou pa enterese ni menm pour prouve ki nou annan rezon. Plito, Temwen Zeova in al ankour avek zefor pour etabli e propaz vre ladorasyon.​—Lir Filipyen 1:7.

36 Annou pa zanmen pran alalezer sa leson lo lafwa ki nou’n aprann avek sa bann ki’n lalit pour ador Zeova libreman. Annou reste fidel nou osi e annan konfyans ki Zeova pe siport nou travay e ki i pe kontinyen donn nou lafors pour fer son lavolonte.​—Iza. 54:17.