Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

KAPITEL 44

Jesus stillar en storm

Jesus stillar en storm

MATTEUS 8:18, 23–27 MARKUS 4:35–41 LUKAS 8:22–25

  • JESUS STILLAR EN STORM PÅ GALILEISKA SJÖN

Det har varit en lång dag för Jesus. När kvällen kommer säger han till lärjungarna: ”Vi far över till andra sidan sjön”, som ligger mitt emot Kapernaum. (Markus 4:35)

Öster om Galileiska sjön ligger gerasenernas land, som är en del av området Dekapolis. Städerna i Dekapolis är starkt präglade av grekisk kultur, men även många judar bor där.

Det går inte obemärkt förbi att Jesus lämnar Kapernaum. En del båtar börjar följa efter för att segla över till andra sidan av sjön. (Markus 4:36) Det är inte så långt. Galileiska sjön är en sötvattensjö som är drygt två mil lång och som mest drygt en mil bred. Men det är ingen grund sjö.

Även om Jesus är fullkomlig blir han trött av den tjänst han utför. Så när de har satt segel lägger han sig ner på en kudde i aktern och somnar.

Många av apostlarna är vana sjömän, men den här resan kommer att bli mycket svår. Galileiska sjön omges av kullar och berg, och därför blir vattenytan ofta ganska varm. Ibland kommer kalla vindar ner över sjöns varma yta, och då bildas snabbt svåra stormar. Det är vad som händer nu. Snart börjar vågorna slå in över båten, och den tar in så mycket vatten att de riskerar att sjunka. (Lukas 8:23) Men vad gör Jesus? Han fortsätter sova!

Sjömännen kämpar desperat för att styra båten, men deras tidigare erfarenhet räcker inte till i det här läget. Apostlarna är livrädda och tror att de ska drunkna, så de väcker Jesus och ropar: ”Herre, rädda oss, vi håller på att gå under!” (Matteus 8:25)

Jesus vaknar och säger: ”Varför är ni så rädda? Ni har för lite tro!” (Matteus 8:26) Sedan befaller han vinden och sjön: ”Tig! Var tyst!” (Markus 4:39) Den rasande vinden mojnar och vattnet blir stilla. (När Markus och Lukas skriver om den här händelsen berättar de först hur Jesus stillar stormen, och sedan nämner de lärjungarnas brist på tro.)

Hur skulle du känna om du såg någon styra vädret från fullständigt kaos till helt vindstilla? Apostlarna blir skräckslagna och säger till varandra: ”Vem är det här egentligen? Till och med vinden och vattnet lyder honom.” De andra båtarna vände kanske tillbaka innan stormen bröt ut. Men apostlarna och Jesus kommer fram välbehållna till andra sidan sjön. (Markus 4:41–5:1)

Det känns tryggt att veta att Guds son har makt över naturkrafterna. När Jesus styr som kung och riktar hela sin uppmärksamhet på jorden, behöver vi inte vara rädda. Då kommer ingen att drabbas av naturkatastrofer.