Det är snart påsk år 32, och Jesus är upptagen med att predika i Galileen. Det verkar som att han beger sig till Jerusalem för att fira påsken, precis som lagen kräver. Judarna är ute efter att döda honom, och därför är han försiktig. (Johannes 7:1) Sedan återvänder han till Galileen.

När fariséerna och de skriftlärda från Jerusalem söker upp Jesus är han troligtvis i Kapernaum. Varför har de gjort en sådan lång resa? De vill försöka sätta dit honom för ett religiöst brott. De frågar: ”Varför bryter dina lärjungar mot våra förfäders traditioner? De tvättar ju inte händerna när de ska äta.” (Matteus 15:2) Gud har aldrig sagt till sitt folk att följa en sådan ritual, att tvätta ”händerna upp till armbågen”. (Markus 7:3) Men fariséerna ser det som ett allvarligt lagbrott att inte göra det.

Jesus bemöter inte deras anklagelse, utan pekar i stället på hur de medvetet bryter Guds lag: ”Och ni, varför bryter ni mot Guds bud med era traditioner? Gud har till exempel sagt: ’Respektera din far och din mor’ och: ’Den som hånar sin far eller mor ska dö.’ Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: ’Allt som jag äger och som du kunde få nytta av har jag lovat att ge till Gud’, då behöver han inte alls respektera sin far.” (Matteus 15:3–6; 2 Moseboken 20:12; 21:17)

Fariséerna påstår att pengar, egendom och annat som är vigt åt Gud är gåvor som tillhör templet. Det ska inte användas till något annat. Men i verkligheten brukar man ändå behålla och fortsätta disponera det. Till exempel kan en son med behövande föräldrar säga att hans pengar eller egendom är ”korban”, en gåva avsedd för Gud eller templet. Så även om sonen har medel att hjälpa sina föräldrar, kan han komma undan sitt ansvar genom att säga att templet ska ha företräde till gåvan. (Markus 7:11)

Jesus har all rätt att vara upprörd över att de förvränger lagen på det här sättet. Han säger: ”På så sätt har ni upphävt Guds ord genom era traditioner. Hycklare, Jesaja profeterade träffande om er: ’Med läpparna ärar de mig, men deras hjärta är långt ifrån mig. Förgäves tillber de mig, eftersom deras läror kommer från människor.’” Fariséerna är mållösa, de har inget att säga till sitt försvar. Jesus ber folkskaran komma närmare och uppmanar dem: ”Lyssna och försök förstå: Det är inte det som kommer in i munnen som gör en människa oren, utan det som kommer ut ur munnen.” (Matteus 15:6–11; Jesaja 29:13)

Senare när Jesus och lärjungarna är för sig själva i ett hus frågar de: ”Är du medveten om att fariséerna tog anstöt av det du sa?” Jesus svarar dem: ”Varje växt som inte är planterad av min himmelske Far ska ryckas upp med rötterna. Bry er inte om dem. De är blinda ledare. Om en blind leder en blind faller båda i gropen.” (Matteus 15:12–14)

Petrus och de andra lärjungarna förstår inte riktigt vad som gör en människa oren. Jesus verkar bli förvånad när Petrus därför frågar om detta igen. Jesus säger: ”Vet ni inte att allt som kommer in genom munnen passerar magen och till slut hamnar i avloppet? Men det som kommer ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör en människa oren. Från hjärtat kommer till exempel onda tankar, mord, äktenskapsbrott, sexuell omoral, stöld, falska vittnesmål och hädelser. Det är sådant som gör  en människa oren, inte att äta med otvättade händer.” (Matteus 15:17–20)

Jesus förespråkar inte att man ska gå runt och vara smutsig eller att man inte ska tvätta händerna innan man äter eller lagar mat. De religiösa ledarna däremot försöker komma runt Guds lag genom att hitta på egna lagar och traditioner. Jesus fördömer deras falskhet. Det som verkligen orenar en människa är onda handlingar motiverade av ett ont hjärta.