Stora folkskaror har tagit sig till Jesus i området Dekapolis, som ligger öster om Galileiska sjön. De har kommit för att lyssna och bli botade, och de har tagit med sig stora matkorgar.

Efter ett tag säger Jesus till sina lärjungar: ”Jag tycker synd om folket, för de har varit här med mig i tre dagar nu och har inget att äta. Om jag skickar i väg dem hungriga kommer de inte att orka ta sig hem, och några bor ju långt härifrån.” Lärjungarna frågar: ”Hur ska man få tag i så mycket bröd i den här ödsliga trakten att alla kan äta sig mätta?” (Markus 8:2–4)

Jesus frågar då: ”Hur många bröd har ni?” ”Sju”, svarar de, ”och några små fiskar.” (Matteus 15:34) Jesus ber folket att slå sig ner på marken. Han tar bröden och fiskarna, ber en bön, och lärjungarna delar sedan ut maten. Otroligt nog kan omkring 4 000 män och många kvinnor och barn äta sig mätta. Dessutom fyller resterna sju stora matkorgar.

När Jesus har sänt i väg folket åker han och lärjungarna med båt till Magadan, som ligger på Galileiska sjöns västra strand. Här försöker några fariséer och några från sadducéernas parti pröva Jesus. De vill att han ska ge dem ett tecken från himlen.

Jesus vet vad de har för motiv och säger: ”På kvällen säger ni: ’Det blir vackert väder, för himlen är eldröd.’ Och på morgonen säger ni: ’I dag blir det kallt och regnigt, för himlen är eldröd men mulen.’ Ni vet alltså hur man tyder himlens utseende, men tidens tecken kan ni inte tyda.” (Matteus 16:2, 3) Jesus säger till fariséerna och sadducéerna att det enda tecken de kommer att få är Jonas tecken.

Jesus och lärjungarna stiger i en båt och seglar mot Betsaida, som ligger vid den nordöstra stranden. Ute till sjöss upptäcker lärjungarna att de glömt att ta med tillräckligt med bröd, de har bara ett enda. Jesus tänker på sitt senaste möte med fariséerna och de sadduceiska anhängarna till Herodes. Därför varnar han lärjungarna: ”Håll ögonen öppna och akta er för fariséernas surdeg och Herodes surdeg.” Lärjungarna missförstår honom och tror att det här handlar om att de glömt att ta med sig bröd. Jesus lägger märke till det och säger: ”Varför diskuterar ni om att ni inte har några bröd?” (Markus 8:15–17)

Lärjungarna borde förstå att han inte oroar sig för att de inte har bokstavligt bröd. Jesus har ju nyligen mättat tusentals människor. Han frågar dem: ”Minns ni inte när jag bröt de fem bröden till de 5 000 männen? Hur många korgar fulla med bröd samlade ni ihop efteråt?” Lärjungarna tänker tillbaka och svarar: ”Tolv.” Jesus fortsätter: ”Och när jag bröt de sju bröden till de 4 000 männen, hur många korgar med bröd fyllde ni då?” De svarar: ”Sju.” (Markus 8:18–20)

 Jesus frågar: ”Hur kommer det sig att ni inte förstår att jag inte pratade om bröd?” Han upprepar sin varning: ”Akta er för fariséernas och sadducéernas surdeg.” (Matteus 16:11)

Till slut förstår lärjungarna poängen. Surdeg används för att få deg att jäsa och har alltså en stor effekt på degen. Jesus använder här surdeg som en symbol för något som har en negativ inverkan. Han vill att hans lärjungar ska vara på sin vakt mot ”fariséernas och sadducéernas lära”, som förstör god moral. (Matteus 16:12)