År 32 lider mot sitt slut, och det har gått omkring tre år sedan Jesus blev döpt. Han och hans lärjungar reste nyligen till Jerusalem för att fira lövhyddohögtiden, och troligen är de kvar någonstans i närheten. (Lukas 10:38; Johannes 11:1) Under de återstående sex månaderna av Jesus tjänst är han mestadels i Judeen och på andra sidan Jordanfloden, i Pereen. Även människorna i de här områdena behöver höra budskapet.

Efter påsken år 30 var Jesus några månader i Judeen, och då reste han också genom Samarien. Men kring påsken år 31 försökte judarna i Jerusalem att döda honom. Och de följande ett och ett halvt åren undervisade Jesus främst i Galileen i norra delen av landet. Under den här tiden var det många som blev hans efterföljare. I Galileen övade också Jesus sina apostlar, och de fick anvisningar om att predika och säga: ”Himmelriket har kommit nära.” (Matteus 10:5–7) Nu organiserar han en liknande kampanj i Judeen.

Jesus börjar kampanjen med att välja ut 70 lärjungar, som han skickar ut två och två. Det är alltså 35 tjänstepar som ska predika i området. Jesus säger: ”Skörden är stor, men arbetarna är få.” (Lukas 10:2) Deras uppdrag är att gå i förväg till platser som Jesus kanske kommer till senare. De ska bota sjuka och dela med sig av samma budskap som Jesus har förkunnat.

Jesus säger: ”När ni kommer in i ett hus, så säg först: ’Frid över detta hus.’ Och om det finns en fridens vän där, ska er frid vila över honom.” Så lärjungarna ska inte undervisa i synagogor, utan besöka människor i deras hem. Vad ska de säga när de går ut? Jesus uppmanar dem att berätta: ”Guds rike är nära er.” (Lukas 10:5–9)

De 70 lärjungarna får liknande instruktioner av Jesus som de 12 apostlarna fick omkring ett år tidigare. Det är inte alla som kommer att vilja lyssna. Men lärjungarnas ansträngningar kommer att förbereda ödmjuka människor, så att de är redo att ta till sig av Jesus undervisning när han besöker dem.

Det dröjer inte länge innan de 35 tjänsteparen återvänder till Jesus. De strålar av glädje och säger: ”Herre, till och med demonerna lyder oss när vi använder ditt namn.” Rapporten gör Jesus så glad att han utbrister: ”Jag ser redan hur Satan har fallit ner som en blixt från himlen. Jag har gett er myndighet att trampa på ormar och skorpioner.” (Lukas 10:17–19)

 Jesus försäkrar lärjungarna om att han kommer att hjälpa dem att klara av motståndarnas lömska angrepp och bildligt talat trampa ner ormar och skorpioner. Lärjungarna kan vara övertygade om att Satan en dag kommer att kastas ner från himlen. Jesus hjälper också de 70 att se vad som verkligen är viktigt i längden. Han säger: ”Gläd er inte över att andarna lyder er, utan var glada för att era namn har blivit inskrivna i himlen.” (Lukas 10:20)

Jesus är överlycklig och tackar sin Far för att han använder sina ödmjuka tjänare på ett så fantastiskt sätt. Jesus vänder sig nu till lärjungarna och säger: ”Lyckliga är de som ser det ni ser. För jag säger er: Många profeter och kungar har längtat efter att få se det ni ser, men fick inte se det. Och de längtade efter att få höra det ni hör, men fick inte höra det.” (Lukas 10:23, 24)