Skip to content

Al lo konteni

SAPIT 128

Pilat ek Erod i trouv Zezi inosan

Pilat ek Erod i trouv Zezi inosan

Zezi pa per pour dir Pilat ki i vreman en lerwa. Me kantmenm sa, son Rwayonm pa en danze pour Ronm. Zezi i dir: “Mon Rwayonm pa form parti sa lemonn. Si mon Rwayonm ti form parti sa lemonn, mon bann dimoun ti pou’n lager pour ki mon pa ganny livre avek bann Zwif. Me parey ou vwar, mon Rwayonm pa sorti dan sa lemonn.” (Zan 18:36) Zezi i annan en Rwayonm, me i pa sorti dan sa lemonn.

Pilat pa les keksoz fini koumsanmenm, i demande: “Be, alor, eski ou en lerwa?” Zezi i fer Pilat konnen ki i’n tonm lo sa bon konklizyon. I dir: “Ou menm ou pe dir ki mon en lerwa. Se pour sa ki mon’n ne e ki mon’n vin dan lemonn pour rann temwannyaz lo laverite. Tou sa ki dan kote laverite i ekout mwan.”​—Zan 18:37.

Pli boner, Zezi ti’n dir Toma: “Mwan menm semen, laverite ek lavi.” La aprezan menm Pilat i tande ki Zezi in ganny anvoye lo later pour rann temwannyaz konsernan “laverite,” sirtou laverite konsernan son Rwayonm. Zezi i determinen pour reste fidel avek sa laverite menm si sa i kout li son lavi. Pilat i demande: “Kisisa laverite?” me i pa esper larepons. I santi ki i’n tann ase pour li pas son zizman.​—Zan 14:6; 18:38.

Pilat i retourn kot sa lafoul ki pe espere an deor pale. I paret ki Zezi pe debout dan son kote ler i dir bann sef pret ek bann ki avek zot: “Mon pa vwar sa zonm koupab pour okenn krim.” Lafoul i ankoler ler zot tann sa e zot ensiste: “Sa ki i pe ansennyen i fer dimoun dan Zide antye, depi Galile ziska isi revolte.”​—Lik 23:4, 5.

Pilat i bezwen sirprann ler i vwar ki bann Zwif i bann fanatik ki i pa kapab rezonn avek. Anmezir ki bann sef pret ek ansyen i kontinyen kriye, Pilat i demann Zezi: “Ou pa tande sa kantite keksoz ki zot pe temwanny kont ou?” (Matye 27:13) Zezi pa reponn zot. Lefet ki i reste kalm ler zot pe fer tou sa bann fo lakizasyon lo li i vreman sirprann Pilat.

Bann Zwif i dir ki Zezi in konmans ansenny ‘Galile.’ Ler Pilat i tann sa, i konpran ki Zezi i en Galileen. Sa i donn Pilat en nide pour pa ziz Zezi. Erod Antipas (garson Erod Legran) i dirizan Galile e i’n vin Zerizalenm akoz bann Zwif pe selebre Lapak. Alor Pilat i anvoy Zezi kot Erod. Li menm li Erod Antipas ki ti fer sot latet Zan ki batize. Apre sa, ler Erod ti tande ki Zezi pe fer bann mirak, i ti per ki Zezi i Zan ki’n ganny resisite.​—Lik 9:7-9.

Erod i vreman kontan ki i pou ganny sans vwar Zezi. Sa i pa akoz i anvi ed Zezi oubyen akoz i vreman anvi esey vwar si sa bann lakizasyon kont Zezi i vre. Erod i zis anvi vwar Zezi e i “swete vwar li fer mirak.” (Lik 23:8) Par kont, Zezi pa fer sa ki Erod pe ekspekte. Anfet, ler Erod i demann Zezi kestyon i pa dir li ni menm en mo. Sa i dezapwent Erod e li ek son bann solda i “maltret li.” (Lik 23:11) Zot met en zoli lenz lo li e boufonn li. Apre Erod i reanvoy Zezi kot Pilat. Erod ek Pilat ti bann gran lennmi, me la zot in vin bon dalon.

Ler Zezi i retournen, Pilat i rasanble bann sef pret, bann dirizan Zwif ek lepep e i dir: “Mon’n kestyonn li devan zot me mon pa’n vwar li koupab pour okenn sa bann zafer ki zot in akiz li. Anfet Erod osi pa’n trouv li koupab parski i’n fer li retourn kot nou e parey zot vwar i pa’n fer nanryen ki merit lanmor. Alor, mon pou pini li e larg li.”​—Lik 23:14-16.

Pilat i anvi larg Zezi akoz i realize ki bann pret in anmenn Zezi kot li akoz zot zalou. Ler Pilat pe esey rod en fason pour larg Zezi, i ganny plis rezon ankor pour fer li. Ler i pe asiz dan sez ziz, son madanm i anvoy li en mesaz: “Pa bezwen annan nanryen pour fer avek sa zonm drwat, parski mon latet i fatige en kantite ozordi akoz en rev [aparaman en rev sorti kot Bondye] ki mon’n gannyen akoz li.”​—Matye 27:19.

Ki mannyer Pilat i kapab larg sa zonm inosan parey i sipoze?