Luslahng audepe kan

luslahng audepe kan

IRELAUD LIMAU

Pweinen Pweipwei Sapahl—Sapwellimen Koht Kisakis me Keieu Laud

Pweinen Pweipwei Sapahl—Sapwellimen Koht Kisakis me Keieu Laud

1, 2. (a) Dahme kin kahrehda kisakis ehu en kesempwal ong uhk? (b) Dahme kahrehda pweinen pweipwei sapahl wia sapwellimen Koht kisakis me keieu laud?

MEHNIA kisakis me keieu mwahu me ke alehdier? Kisakis ehu sohte kin anahne en kin pweilaud pwehn kesempwal ong uhk. Ke kin kalahnganki ma kisakis ehu kin kaperenihuhkada de mehkot me ke uhdahn anahne.

2 Nanpwungen kisakis koaros me Koht ketikihongkitailehr, mie ehu me kitail keieu anahne sang soahng koaros. Kisakis wet iei sapwellimen Koht kisakis me keieu laud ong tohnsampah kan. Nan irelaud wet, kitail pahn sukuhlki me Siohwa ketin poaronehdo sapwellime Ohl, Sises Krais, pwe kitail en kak mour kohkohlahte. (Wadek Madiu 20:28.) Siohwa ketin kasalehda me e inenen poakohng kitail sang ni eh ketin poaronehdo Sises nin sampah nin duwen pweinen pweipwei sapahl.

DAHKOT PWEINEN PWEIPWEI SAPAHL?

3. Dahme kahrehda aramas akan kin mehla?

3 Pweinen pweipwei sapahl iei sapwellimen Siohwa ahl ong aramas en saledeksang dihp oh mehla. (Episos 1:7) Pwehn wehwehki dahme kahrehda pweinen pweipwei sapahl anahn, kitail anahne ese dahme wiawi nan mwetuwel en Ihden sounpar kid kei samwalahro. Atail tepin pahpa oh nohno, Adam oh Ihp, dipada. Pwehki ira dipada, ira mehla. Kitail pil kin mehla pwehki kitail sohsohki dihp sang Adam oh Ihp.​—Menlau kilang Ire kan 9.

4. Ihs Adam, oh dahme e ahneki?

4 Ahnsou me Siohwa ketin kapikada tepin aramaso, Adam, E ketikihong ih mehkot me inenen kesempwal. E ketikihong Adam mour unsek. Paliweren Adam unsek oh eh madamadau pil unsek. E sohte pahn kak soumwahuda, sohte pahn kak mahla, oh e sohte pahn mehla. Pwehki Siohwa me ketin kapikada Adam, E ketin duwehla pahpa men ong ih. (Luk 3:38) Siohwa kin ketin mahmahseniong ih ahnsou koaros. Koht ketin kawehwehiong Adam ni sansal dahme e ketin kasik ih en wia oh ketikihong doadoahk me e pahn perenki wia.​—Senesis 1:28-30; 2:16, 17.

5. Ia wehwehn Paipel eh mahsanih me Adam kepikipikda “rasehng” Koht?

5 Adam kepikipikda “rasehng” Koht. (Senesis 1:27) Siohwa ketikihong ih irair kan me pahrekiong Sapwellime irair kan me duwehte, limpoak, erpit, pwung pahrek, oh manaman. E ketikihong Adam saledek en pilipil. Adam kaidehn misihn ehu me duwehte robot. Koht ketin kapikada ih pwe en kak pilada en wia me pwung de sapwung. Ma Adam pilada en peikihong Koht, e kakete mour kohkohlahte nan Paradais.

6. Ahnsou me Adam sapeikiong Koht, dahme e sohla ahneki? Ia duwen met eh pidada kitail?

6 Ni ahnsou me Adam sapeikiong Koht oh ale kalokepe me iei mehla, e pwainla uwe ieu me inenen laud. E sohla ahneki nanpwungmwahu tohrohr rehn Siohwa, eh mour unsek, oh eh wasahn kousoano Paradais. (Senesis 3:17-19) Adam oh Ihp pilada en sapeikiong Koht kahrehda sohla ara koapworopwor. Pwehki dahme Adam wiadahro, “dihp tepidohng sampah . . . ahpw tialahng mehla. Eri, mehla lelohngehr aramas koaros, pwe aramas koaros dipadahr.” (Rom 5:12) Ahnsou me Adam dipadao, e ‘netikihla’ pein ih oh kitail ong nan kaliduhn dihp oh mehla. (Rom 7:14) Ia duwe, mie koapworopwor ong kitail? Ei, mie.

7, 8. Dahkot pweinen pweipwei sapahl?

7 Dahkot pweinen pweipwei sapahl? Wehwehn pweinen pweipwei sapahl kin pidada soahng riau. Keieu, iei pweipwei ehu me kin wiawi pwehn kasaledekla emen de pwain pwehn kapwurehdo mehkot. Keriau, iei pweipwei ehu me kin wiawi pwehn pwaindi, de pwainla pweinen mehkot.

8 Sohte aramas emen kak pwainla uwen pweilaud en ohla me Adam wiahda ni ahnsou me e dipada oh wahdohng kitail mehla. Ahpw Siohwa ketikihda ahl ehu en kasaledekitaillasang dihp oh mehla. Kitail pahn tehkpene ia duwen pweinen pweipwei sapahlo eh kin doadoahk oh ia duwen atail kak paiekihda met.

IA DUWEN SIOHWA EH KETIKIHDA PWEINEN PWEIPWEI SAPAHLO

9. Ia duwen pweinen pweipwei sapahlo eh kak pweipweila?

9 Sohte emen kitail kak pwainla pweinen pweipwei sapahl ong mour unsek me Adam kasalongehla. Dahme kahrehda? Pwehki kitail koaros sohte unsek. (Melkahka 49:7, 8) Pweinen pweipwei sapahlo me anahne pweipweila iei pil ehu mour en aramas unsek men. Ihme kahrehda Sises “ketin meirongkilahr pein ih” pwehki e sapwellimanki soangen mour unseko me Adam ahneki. (1 Timoty 2:6) Pweinen pweipwei sapahlo anahne pahrekiong mour unseko me Adam kasalongehlao.

10. Ia duwen Siohwa eh ketikihda pweinen pweipwei sapahlo?

10 Ia duwen Siohwa eh ketikihda pweinen pweipwei sapahlo? Siohwa ketin poaronehdo sapwellime Ohl me e ketin keieu kesempwalki nin sampah. Menet iei Sises, sapwellime tepin kepikipik. (1 Sohn 4:9, 10) Sises kupwurki kohkohlahsang Semeo oh eh wasa nanleng. (Pilipai 2:7) Siohwa ketin kasauadahsang mour en Sises nanleng oh ketikihdidohng nin sampah, oh Sises ketin ipwidi nin duwen aramas unsek men me sohte dipe.​—Luk 1:35.

Siohwa ketikihda sapwellime Ohl kesempwal en wia pweinen pweipwei sapahl ong kitail

11. Ia duwen aramas emen eh kak wia pweinen pweipwei sapahl ehu ong aramas koaros?

11 Tepin aramas, Adam, katihasang mour unseko ong aramas koaros ni ahnsou me e sapeikiong Siohwa. Ia duwe, mie emen me kak kihsang mehla ong nein Adam seri koaros? Ei. (Wadek Rom 5:19.) Sises, me sohte dipe, ketikihda sapwellime mour unsek nin duwen pweinen pweipwei sapahl ehu. (1 Korint 15:45) Sapwellime mour unsek kak kadoadoahk pwehn kihsang mehla ong nein Adam seri kan koaros.​—1 Korint 15:21, 22.

12. Dahme kahrehda Sises anahne ketin lelohng lokolok laud?

12 Paipel kawehwehda ia uwen Sises eh ketin lokolok lao e ketin pwoula. E ketin wowoki ni lemei, poasdahng nin tuhkehn kalokoloko, oh kahrehiong en dadaurete lokolok oh medek en mehla. (Sohn 19:1, 16-18, 30) Dahme kahrehda Sises ketin lelohng lokolok laud? Pwehki Sehdan kose me sohte aramas emen pahn loalopwoatohng Koht ma e lelohng lokolok laud. Sises ketin kadehdehda me aramas unsek men kak loalopwoatohng Koht mendahki ma e lelohng lokolok me keieu laud. Medewehla uwen Siohwa eh ketin kupwurperenkihda oh pohlki Sises!​—Lepin Padahk 27:11; menlau kilang Ire kan 15.

13. Ia duwen pweinen pweipwei sapahlo eh pweipweila?

13 Ia duwen pweinen pweipwei sapahlo eh pweipweila? Sises patohwanohng Semeo pweinen sapwellime mour. Nan pahr 33, Nisan 14 nan nein mehn Suhs kan kalender, Siohwa ketin mweidohng sapwellimen Sises imwintihti kan en kemehla. (Ipru 10:10) Rahn siluh mwurin mwo, Siohwa ketin kaiasada Sises, kaidehn nin duwen aramas emen, ahpw nin duwen ngehn emen. Mwuhr, ni ahnsou me Sises ketin pwurala rehn Semeo nanleng, e patohwanohng Siohwa pweinen sapwellime mour unsek nin duwen aramas emen me iei pweinen pweipwei sapahl. (Ipru 9:24) Eri pwehki pweinen pweipwei sapahlo eh pweipweilahr, met kitail ahnekier koapworopwor en saledeksang dihp oh mehla.​—Wadek Rom 3:23, 24.

IA DUWEN OMW PAIEKIHDA PWEINEN PWEIPWEI SAPAHLO

14, 15. Dahme kitail anahne wia pwe kitail en ale mahkpen dipatail kan?

14 Kitail paiekidahr sapwellimen Koht kisakis me keieu laud. Kitail pahn kilang ia duwen atail kin paiekihda ahnsou wet oh ia duwen atail pahn paiekihda ahnsou kohkohdo.

15 Kitail aleier mahkpen dipatail kan. E kin apwal en kin wia dahme pwung ahnsou koaros. Kitail kin sapwungala, oh ekei pak kitail kin nda de wia soahng kan me sapwung. (Kolose 1:13, 14) Ia duwen atail pahn kak alehdi mahk? Kitail uhdahn anahne ni mehlel koluhkihla sapwung me kitail wiahdahr oh ni karakarahk peki rehn Siohwa en ketin mahkohng kitail. Kitail eri ahpw pahn kak kamehlele me kitail aleier mahkpen dipatail kan.—1 Sohn 1:8, 9.

16. Dahme kitail anahne wia pwehn ahneki nsenmwakelekel?

16 Kitail kak ahneki nsenmwakelekel. Ma kadeikpen loalatail padahkihong kitail me kitail wiahda mehkot sapwung, kitail kin nsensuwedkihla atail sapwung, de pil sohte ahneki koapworopwor oh pepehm en me sohte katepatail. Ahpw kitail sohte anahne kesehla atail koapworopwor. Ma kitail peki sapwellimen Siohwa mahk, kitail kak kamehlele me e pahn ketin karonge kitail oh mahkohng kitail. (Ipru 9:13, 14) Siohwa ketin kupwurki kitail en koasoiaiong ih atail kahpwal kan oh luwet kan koaros. (Ipru 4:14-16) Imwilahn met, kitail pahn kak ahneki popohl rehn Koht.

17. Soangen kapai dah kan me kitail kak alehdi pwehki Sises ketin pwoukinkitailla?

17 Kitail ahneki koapworopwor en mour kohkohlahte. “Pweinen dihp, iei mehla; ahpw sapwellimen Koht kisakis sapan, iei mour soutuk rehn Krais Sises atail Kaun.” (Rom 6:23) Pwehki Sises ketin pwoukinkitailla, kitail kak mour kohkohlahte oh perenki roson en mour unsek. (Kaudiahl 21:3, 4) Ahpw dahme kitail anahne wia pwehn alehdi kapai pwukat?

KE PAHN KASALEHDA OMW KALAHNGANKI PWEINEN PWEIPWEI SAPAHL?

18. Ia duwen atail ese me Siohwa ketin poakohng kitail?

18 Medewehla uwen omw mohngiong eh mwekidki ni ahnsou me emen pahn kihong uhk kisakis kaselel ehu. Pweinen pweipwei sapahlo iei kisakis me keieu kesempwal sang kisakis teikan koaros oh kitail uhdahn anahne kalahngankihong Siohwa. Sohn 3:16 padahkihong kitail: “Iei uwen Koht eh ketin loalloale sampah, me e ketikihdohki Sapwellime Iehros.” Ei, Siohwa uhdahn ketin poakohng kitail me e ketikihdohki sapwellime Ohl kesempwal, Sises. Oh kitail ese me Sises pil ketin poakohng kitail, pwehki e kupwurki pwoukinkitailla. (Sohn 15:13) Kisakis en pweinen pweipwei sapahlo pahn kamehlelehiong uhk me Siohwa oh Sises uhdahn ketin poakohng uhk.​—Kalesia 2:20.

Ni atail sukuhlki duwen Siohwa, kitail pahn wiahla kompoakepah oh atail limpoak ong ih pahn laudla

19, 20. (a) Ia duwen omw kak wiahla kompoakepahn Siohwa? (b) Ia duwen omw pahn kasalehda me ke pwoson sapwellimen Sises meirong en pweipwei sapahlo?

19 Met ni omw sukuhlkier duwen sapwellimen Koht limpoak laud, ia duwen omw kak wiahla kompoakepah? E sohte mengei en poakohng emen me ke sehse. Sohn 17:3 mahsanih me kitail kak esehla duwen Siohwa. Ni omw pahn wia met, omw limpoak ong ih pahn laudla, ke pahn men kaperenda ih, oh ke pahn wiahla kompoakepah. Eri pousehlahte sukusukuhlki duwen Siohwa sang ni omw onopki Paipel.​—1 Sohn 5:3.

20 Pwoson sapwellimen Sises meirong en pweinen pweipwei sapahl. Paipel mahsanih me “mehmen me kin pwosonla Sapwellime Iehros, iei ih me kin ahneki mour soutuk.” (Sohn 3:36) Ia wehwehn en pwosonla? Met kin wehwehki en kin kapwaiada dahme Sises ketin padahkihongkitailehr. (Sohn 13:15) Kitail sohte kak ndahte me kitail kamehlele Sises. Pwehn sansal me kitail pwoson pweinen pweipwei sapahlo, kitail anahne wiahiong atail pwoson mehkot. Nan Seims 2:26 kitail wadek: “Pwoson ma sohte wiewia iang, pwoson mehla ehu.”

21, 22. (a) Dahme kahrehda kitail en kin iang towehda Katamanpen pwoulahn Krais nan ehuehu pahr? (b) Dahme kitail pahn koasoiapene nan Irelaud 6 oh 7?

21 Iang towehda Katamanpen pwoulahn Krais. Ni soutiko mwohn Sises pahn ketin pwoula, e ketin padahkihong kitail me kitail anahne wia katamanpen eh pwoula. Kitail kin wia met ehuehu pahr, oh met kin adaneki Katamano de “Sak en Soutik en Kauno.” (1 Korint 11:20, NW; Madiu 26:26-28) Sises kupwurki kitail en tamataman me e ketikihda sapwellime mour unsek nin duwen pweinen pweipwei sapahl ehu ong kitail. E mahsanih: “Kumwail wia met ong ni katamanpei.” (Wadek Luk 22:19.) Ni omw kin iang towehda Katamano, ke kin kasalehda me ke tamataman pweinen pweipwei sapahlo oh limpoak laud me Siohwa oh Sises sapwellimanki ong kitail.​—Menlau kilang Ire kan 16.

22 Pweinen pweipwei sapahlo iei kisakis me keieu kesempwal me kitail alehdier. (2 Korint 9:14, 15) Irail meh rar kei me melahr pahn pil paiekihda kisakis kesempwal wet. Irelaud 6 oh 7 pahn koasoia ia duwen met eh kak pweida.