Xuttyi po temura

Xuttyi po temura

14. KOTOR

Vojako shaj avel tyi familija!

Vojako shaj avel tyi familija!

1. Mishtoj kana jekh mursh thaj jekh zhuvji feri kethane trajin?

O JEHOVA DEL kerdas e angluni colax. Andar e Biblia zhanas, ke voj kerdas la angluna zhuvja, thaj „kothe ingerdas la kaj o manush”. O Adam kade losshalas, ke kado phendas: „Kadi aba ande muro kokalo si kokalo, thaj mas si ande muro mas” (1Mozesh 2:22, 23). Kade o Del kethane das le Adamos thaj la Eva. O Del vi ande amare dyesa zhukarel amendar, ke jekh mursh thaj jekh zhuvji na feri kethane te trajin. Te colaxaren angla soste kethane trajin, sar le themeski krisi mangel.

2. So kamel o Jehova, soske t’aven le familiji?

2 Ande kado zhanas, ke o Jehova kodo kamel, ke o mursh thaj e zhuvji baxtale t’aven. Butzhene soha chi trajinde ande baxtali familija. De kana andre inkren la Bibliake vorbi ande familija, sako pashe zhanel te shol, ke e familija baxtali t’avel, thaj sako mishto te hatyarelpe (Lukach 11:28). Kade e Biblia zhutil, majfeder te pinzharen le Jehovas thaj le Jezushes. Kana ande familija sakono pala lende zhal, atunchi losshasa trajina kethane (Efezush 5:1, 2).

SO ZHUKAREL O DEL KATHAR O ROM?

3–4. a) Sar te trajil jekh rom peska romnyasa? b) Sostar trubul, ke le rom thaj le romnya te jertisaren jekhavreske?

3 E Biblia kodo phenel, ke jekh lasho rom kamel, thaj patyivil peska romnya. Mangas te ginaves o Efezush 5:25–29! Jekh rom sako vrama kamel peska romnya. Thaj sama lel pe late, grizhil pe late, thaj chi azbal la vorbenca, thaj chi marel la.

4 De so te kerel jekh rom, kana leski romnyi dosh kerel? Le romen kadi vorba den: „vi pala kadi kamen tumare romnyan, thaj te na xojajven pe lende” (Kolosse 3:19). Romale, te na bistren, ke vi tume keren dosha! Te kamena, ke o Del te jertisarel tumenge, atunchi vi tume jertisaren tumara romnyake (Mate 6:12, 14, 15). Kana o rom, thaj e romnyi gataj te jertisaren jekhavreske, atunchi majfeder zhanen te trajin jekhavresa.

5. Sostar te patyivil o rom peska romnya?

5 O Jehova kodo zhukarel kathar le rom, te patyivinen penga romnya. Le romeske sama trubul te lel, so trubul peska romnyake. Kodo nashtig bistrel, ke te na grizhila pe peski romnyi, atunchi shajke o Jehova chi shunel lesko rudyimo (1Peter 3:7). Ande le Jehovaske jakha, kathar kodo si kuch varikon, kana kamel les. Naj leste majanglune le mursh, sar le zhuvja.

6. Soj kodo, ke o rom thaj e romnyi „jekh si”?

6 Sar o Jezush phendas, o rom thaj e romnyi „aba na duj, pale jekh si” (Mate 19:6). Cirden, thaj mindig patyivalej karing jekhavreste (Godyaver Vorbi 5:15–21; Heberenge 13:4). Le rom thaj le romnya sama len, so trubul jekhkaveres ando sexualitashi (1Korintus 7:3–5). Jekh rom soha te na bistrel, ke „khonyik chi gracondaspe pestar, feder xaxavel thaj grizhilpe”. Anda kado trubul te kamel peska romnya thaj te grizhil pe late. Jekha romnyake o majanglunoj, ke lako rom drago t’avel karing late, thaj te kamel la (Efezush 5:29).

SO ZHUKAREL O DEL KATHAR LE ROMNYA?

7. Sostar trubul ande sako familija te avel jekh shero?

7 Ande sako familija trubul jekh shero, kon drom sikavel la familijake, mishto te zhan le butya. Ando 1Korintus 11:3 kado si: „sakone murshesko shero o Kristush si, la romnyako shero o mursh si, le Kristushesko shero pale o Del si.”

8. Sar zhanel jekh romnyi te patyivil peske romes?

8 Sako rom dosh kerel. De kana e romnyi mindig pasha pesko rom tordyol, thaj andar pesko jilo zhutil les, kodo lasho avla la intrego familijake (1Peter 3:1–6). E Biblia kado phendas: e „romnyi. . . zurales te patyivil peske romes” (Efezush 5:33). So si atunchi, kana o rom ando kaver patyaimo si, sar e romnyi? La romnyake vi atunchi andar pesko jilo trubul te patyivil peske romes. E Biblia kodo phenel le romnyange: „bandyon angla tumare roma, te si kasave, kon na bandyon la vorbake, len, penga romnyako trajo, bivorbako te tordyarel pasha pengi romnyi, pala soste dikhle tumaro uzho, thaj patyivalo trajo” (1Peter 3:1, 2). La romnyaki pelda shaj zhutil le romeske, te hatyarel, ke sostar si angluno la romnyake lako patyamo, thaj kade o rom zhanel te patyivil kodo.

9. a) So te kerel jekh romnyi, kana chi hatyarel jekh peske romesa? b) Soski vorba shaj ginavas ando Titus 2:4, 5?

9 So shaj kerel jekh romnyi, kana chi hatyarel jekh peske romesa? Patyivales shaj phenel so gindil. Kana e Sara kasavo phendas le Abrahameske, so chi fajindas leske, o Jehova pe kado manglas le Abrahames: „Shun pe late” (1Mozesh 21:9–12). Jekh kristiano rom na butivar kerel kasavo, so naj kethane la Bibliasa, ande kado la romnyake pasha leste trubul te tordyol (Aposhtola 5:29; Efezush 5:24). Jekh lashi romnyi grizhil pe peski familija. (Ginav: Titus 2:4, 5!) Kana lako rom, thaj lake shavora dikhen, sosko but khinyol anda lende, inke majfeder kamena, thaj patyivina la (Godyaver Vorbi 31:10, 28).

Sosa sikavel lashi pelda e Sara le romnyange?

10. So phenel e Biblia pa kodo, ke rigate trajin, thaj mukhen jekhavres?

10 Si kana, o rom, thaj e romnyi sidyarasa kade gindin, ke rigate trajin, vaj mukhen jekhavres. De e Biblia kodo phenel, ke „e romnyi te na mukhel peske romes”, thaj „chi o rom te na mukhel peska romnya” (1Korintus 7:10, 11). Shaj avel kasavo, kana o rom, thaj e romnyi kade gindin, ke rigate trajin, de kado jekh bari butyij. Thaj so shaj phenas, kana kamen te mukhen jekhavres? Andar e Biblia zhanas, ke feri atunchi shaj mukhenpe, kana o rom vaj e romnyi kaveresa pashjol tele (Mate 19:9).

SO ZHUKAREL O DEL KATHAR O DAD THAJ KATHAR E DEJ?

O Jezush lashi peldaj sakoneske ande familija

11. So trubul majfeder le shavorenge?

11 Dada, deja, but vrama bolden pe tumare shavora! Tumare shavorenge trubun tume, thaj so o majanglunoj, trubul len kodo, te sityaren len po Jehova (5Mozesh 6:4–9).

12. Sar shaj len sama le dada thaj le deja pe penge shavora?

12 Le Bengeski luma feri majnasul avla, thaj si, kon kamel te azbal amare shavoren, inke vi kade, ke sexualisha azban len. Si dada thaj deja, kaske pharoj te vorbil pe kado peske shavorenca. De trubul te vorbinen pe kadala nasulimata, thaj te sityaren len, sar te len sama pe pende. Dada, thaj deja, sama trubul te len pe tumare shavora! (1Peter 5:8). *

13. Sar te sityaren o dad thaj e dej le shavoren?

13 Le dadeske thaj la dejake trubul te sityaren penge shavoren, sar te trajin. Sar shaj keren kado? Le shavoren trubul te bararen, de kana thaneste shuven len, te na azban len (Jeremiash 30:11). Ande kado na atunchi shuven len thaneste, kana xojarika san! Chi kamenas, tumare vorbi kasave t’avnas, sar kana shurasa pusaven, sosa ande lengo dyi azbanas len (Godyaver Vorbi 12:18). Zhutin tumare shavorenge te hatyaren, sostar trubul te mukhenpe (Efezush 6:4; Heberenge 12:9–11; dikh: Informaciovo 30, Vortaripe).

SO ZHUKAREL O DEL KATHAR LE SHAVORA?

14–15. Sostar te mukhenpe le shavora penge dadenge thaj penge dejange?

14 O Jezush mindig mukhlaspe peske Dadeske, inke vi atunhci, kana kado pharo sas (Lukach 22:42; Janosh 8:28, 29). O Jehova vi kathar le shavora zhukarel, te mukhenpe penge dadeske thaj penga dejake (Efezush 6:1–3).

15 Shavorale, inke vi atunchi kana pharoj, te mukhentume tumare dadenge thaj tumare dejange, na bistren, ke kadalesa lossh anen vi le Jehovaske, thaj vi tumare dadenge thaj tumare dejange (Godyaver Vorbi 1:8; 6:20; 23:22–25). *

So zhutil le ternenge patyivale te ashen karing o Del, kana kavera kodo kamen, te keren variso nasulimo?

16. a) Sar zumavel o Beng opre te lel le ternen te keren variso nasul? b) Sostar trubul kasave amala t’aven amen, kon kamen le Jehovas?

16 Tye amalenca thaj kaver ternenca, o Beng shajke opre kamel te lel tut, te keres variso nasul. Zhanel, ke zurales pharo shaj si, anglal te tordyos kadaleske. Le Jakobeska sheja, la Dina, kasave amala sas, kon chi kamenas le Jehovas. Kado but chorrimo andas pe late, thaj pe laki familija (1Mozesh 34:1, 2). Kana tye amala chi kamen le Jehovas, atunchi shajke opre kamen te len tut pe kasaveste, sostar o Jehova gracolpe. De kado but dukh kerelas tuke, tya familijake, thaj vi le Devleske (Godyaver Vorbi 17:21, 25). Anda kado trubul, ke kasave amala t’aven tut, kon kamen le Jehovas (1Korintus 15:33).

VOJAKO FAMILIJA SHAJ AVEL TUT!

17. So trubul te kerel sakono ande familija?

17 Kana e familija andre inkrel le Devleske vorbi, but chorrimo krujin avri. Rom te san, atunchi te kames tya romnya, thaj av karing late drago. Romnyi te san, patyivin tye romes, thaj mukhtu leske, thaj inker andre, so ande Godyaver Vorbi 31:10–31 si. Dad vaj dej te san, kamav tye shavorenca le Devles (Godyaver Vorbi 22:6). Dad te san, mishto trade tyi familija (1Timoteus 3:4, 5; 5:8). Shavorale, mukhentume tumare dadeske thaj tumare dejake (Kolosse 3:20). Na bistren, ke ande familija sako shaj kerel dosh, ande kado bandyon tele, thaj mangen jertisarimo jekhavrestar. O Jehova sakoneske ande familija del lashi vorba ande Biblia.

^ 12. kotor Andar o Sityuv kathar o baro Sityari! ginadyi (pe ungriko shib) 32. kotor inke majbut shaj zhanes pe kodo, sar shaj les sama pe tye shavora; le Jehovaske Chache Manushengi ginadyi.

^ 15. kotor Le shavorenge chi trubul te mukhenpe penge dadenge thaj penge dejange kana kodo kamen, te ushtyaven perdal le Devleski krisi (Aposhtola 5:29).