Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

KAPITEL 20

Fler plågor

Fler plågor

Mose och Aron gick in till farao med Jehovas budskap. De sa: ”Om du inte släpper Jehovas folk kommer han att skicka bromsar över landet.” Bromsar dök upp i svärmar och invaderade hela Egypten. De tog sig in överallt, in i minsta vrå. Ingen kom undan – fattig som rik blev biten. Men där israeliterna bodde, i området Gosen, kom det inga bromsar. Från och med den här fjärde plågan drabbades bara egyptierna. Farao sa: ”Ni kan gå. Be bara Jehova att ta bort de här eländiga flugorna!” Men när Jehova tog bort dem ändrade farao sig igen. Skulle han någonsin bättra sig?

Jehova sa: ”Om farao inte låter mitt folk gå kommer alla egyptiernas djur att bli sjuka och dö.” Redan nästa dag dog många av djuren, men israeliternas djur klarade sig. Trots det fortsatte farao att hålla kvar israeliterna.

Jehova sa att Mose skulle gå tillbaka till farao och kasta upp aska i luften. Askan blev till damm som fyllde luften och föll ner på alla egyptier. Både de och deras djur fick stora svidande sår av det. Men precis som tidigare vägrade farao att släppa israeliterna.

Jehova skickade återigen Mose till farao med ett nytt budskap. Han sa: ”Vägrar du fortfarande att släppa i väg Jehovas folk? I morgon ska det hagla över landet.” Nästa dag skickade Jehova hagel, regn, åska och eld från himlen. Det var den värsta storm egyptierna någonsin hade upplevt. Den förstörde alla träd och växter där egyptierna bodde. Farao sa: ”Be Jehova att få det att sluta! Sedan kan ni gå.” Men så snart det slutade att hagla och regna ändrade farao sig.

Då sa Mose: ”Nu kommer gräshoppor att äta upp de växter som är kvar efter stormen.” Miljontals gräshoppor kom och åt upp det lilla som fanns kvar på fälten och på träden. Farao sa: ”Snälla, be Jehova att ta bort gräshopporna.” Jehova stoppade plågan, men farao var väldigt envis. Han ville inte släppa israeliterna.

Jehova sa till Mose: ”Sträck upp handen mot himlen.” Då blev himlen alldeles mörk. Under tre långa dagar kunde egyptierna inte se någonting alls – inte ens varandra. Det var bara hos israeliterna det var ljust.

Farao sa till Mose: ”Du och ditt folk kan gå, men lämna kvar djuren.” Då svarade Mose: ”Vi måste ha med oss djuren för att kunna offra åt Jehova.” Farao blev ursinnig och skrek: ”Försvinn härifrån! Kommer du hit igen dödar jag dig!”

”Ni ska återigen se skillnad på en rättfärdig och en ondskefull, på en som tjänar Gud och en som inte tjänar honom.” (Malaki 3:18)