I Aram fanns en liten israelitisk flicka som hade hamnat långt hemifrån. Araméerna hade rövat bort henne från hennes familj, och nu var hon tjänsteflicka hos befälhavaren Naamans fru. Den lilla flickan tjänade Jehova trots att ingen annan där gjorde det.

Naaman hade en hemsk hudsjukdom som gjorde att han hela tiden hade ont. Den lilla flickan ville verkligen hjälpa honom, så hon gick till hans fru och sa: ”Jag vet vem som kan göra din man frisk. I Israel bor Jehovas profet Elisa, han kan bota din man.”

Naamans fru berättade för Naaman vad den lilla flickan hade sagt. Han var beredd att göra vad som helst för att bli frisk, så han gav sig av till Elisas hus i Israel. Naaman tänkte att Elisa skulle välkomna honom med pompa och ståt, precis som man brukade göra med viktiga personer. Men Elisa kom inte ens ut,  utan skickade en tjänare som sa: ”Åk i väg och tvätta dig sju gånger i Jordanfloden. Då kommer du att bli frisk.”

Naaman blev väldigt besviken och klagade: ”Jag trodde att den här profeten skulle bota mig genom att ropa till sin Gud och göra något med händerna. Men i stället säger han åt mig att bada i en flod i Israel. Vi har ju mycket finare floder hemma i Aram! Varför kan jag inte bada där?” Naaman gick argt därifrån.

Men Naamans tjänare hjälpte honom att tänka efter och sa: ”Du skulle väl göra vad som helst för att bli frisk? Profeten bad dig inte om något svårt. Varför gör du det inte bara?” Naaman lyssnade och åkte till Jordanfloden där han doppade sig sju gånger. När han kom upp efter den sjunde gången var han helt frisk! Han blev jätteglad och åkte tillbaka för att tacka Elisa. Naaman sa: ”Nu vet jag att Jehova är den sanne Guden.” Hur tror du att den lilla flickan kände sig när Naaman kom hem frisk?