Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

KAPITEL 84

Jesus går på vatten

Jesus går på vatten

Jesus kunde bota sjuka och uppväcka döda, och han kunde till och med styra vinden och regnet. Jesus hade gått upp på ett berg för att be till Jehova. Därifrån tittade han ner mot Galileiska sjön och såg att det hade börjat storma. Han såg att apostlarna var ute på sjön och att de kämpade hårt för att ro mot den starka vinden. Då gick Jesus ner för berget och började gå på vattnet! Apostlarna såg att någon gick mot dem, och de blev väldigt, väldigt rädda. Men Jesus ropade: ”Var inte rädda, det är bara jag.”

Då sa Petrus: ”Herre, om det verkligen är du så säg att jag ska komma till dig.” ”Kom”, svarade Jesus. Så mitt i den rasande stormen klev Petrus ur båten och började gå på vattnet mot Jesus. Men när Petrus kom närmare började han se på hur det stormade omkring honom. Då blev han rädd och började sjunka. ”Jesus! Rädda mig!” Jesus tog tag i hans hand och sa: ”Varför började du tvivla? Var är din tro?”

Jesus och Petrus steg i båten, och plötsligt lade sig stormen. Vad tror du apostlarna tänkte och kände då? De sa: ”Du är verkligen Guds son!”

Det här var inte enda gången som Jesus styrde vädret. En annan gång när han och apostlarna seglade till den andra sidan av sjön låg Jesus och sov längst bak i båten. Plötsligt blåste det upp till storm. Vågorna slog in över båten, och den började ta in vatten. Då väckte apostlarna Jesus och ropade: ”Lärare, vi kommer att dö! Hjälp oss!” Då ställde sig Jesus upp och befallde sjön: ”Var tyst!” Omedelbart lade sig stormen, och allt blev lugnt. Jesus frågade: ”Var är er tro?” Apostlarna viskade till varandra: ”Tänk att till och med vinden och havet lyder honom.” Vad lärde sig apostlarna av det här? Så länge de litade på Jesus behövde de inte vara rädda för någonting.

”Vad skulle jag ta mig till utan min tro, min tro på att Jehovas godhet ska följa mig så länge jag lever?” (Psalm 27:13)