I Caesarea bodde en man som hette Cornelius. Han hade ett viktigt jobb som officer i den romerska armén. Judarna respekterade honom, trots att han inte var jude. Cornelius var snäll och hjälpte de fattiga. Han trodde på Jehova och bad ofta till honom. En dag kom en ängel till honom och sa: ”Gud har hört dina böner. Skicka några män till Joppe. Där finns Petrus, be honom att komma till dig.” Cornelius skickade omedelbart i väg tre män till Joppe, cirka fem mil söderut.

Under tiden fick Petrus en syn i Joppe. Han såg djur som judarna inte fick äta enligt lagen. Petrus hörde en röst som sa åt honom att äta djuren. Petrus vägrade och sa: ”Jag har aldrig ätit ett orent och förbjudet djur.” Rösten sa då till honom: ”Djuren är inte orena längre, för Gud har gjort dem rena.” Petrus fick också veta att det stod tre män utanför hans dörr och att han skulle följa med dem. Petrus gick till dörren och frågade varför de var där. De svarade: ”Cornelius, en romersk officer, har skickat oss. Han vill att du kommer hem till honom  i Caesarea.” Petrus bjöd in dem, och de sov över hos honom. Nästa dag följde han och några från församlingen i Joppe med till Caesarea.

När Cornelius till slut fick träffa Petrus gick han ner på knä. Men Petrus sa: ”Res dig upp. Jag är ju bara en människa precis som du. Gud sa att jag skulle besöka dig, trots att judar inte ska gå hem till icke-judar. Var snäll och berätta varför du ville att jag skulle komma hit.”

Cornelius sa: ”För fyra dagar sedan bad jag till Gud, och en ängel sa att jag skulle be dig komma. Snälla, lär oss mer om vad Jehova säger.” Då sa Petrus: ”Nu förstår jag att Gud inte är orättvis. Alla som vill tjäna honom kan bli hans vänner.” Petrus lärde dem många saker om Jesus. Sedan fick Cornelius och de som bodde i hans hus helig ande, och alla blev döpta.