Ṛuḥ ɣer wayen yellan deg-s

Ṛuḥ ɣer wegbur

TIMEƔRI TIS 07

Ṣṣifat n Yahwa

Ṣṣifat n Yahwa

Amek i k-d-yeţban Ṛebbi? Yeţban-ak-d am win i teţqadareḍ s waṭas, meɛna i gbeɛden mliḥ am yetran deg igenni? Neɣ ar ɣur-ek, yeţban-ed amzun ţ-ţazmert kan tameqrant, am tezmert yellan deg waḍu iǧehden? Di tin n ṣṣeḥ, anwa i d Yahwa? Deg Wawal-is, yeɛni deg Wedlis Iqedsen, Yahwa yemla-yaɣ-d ṣṣifat-is. Yenna-d daɣen belli yeţḥebbiṛ fell-aneɣ.

1. Ayɣer ur nezmir ara a nẓer Ṛebbi?

‘Ṛebbi d ṛṛuḥ’ (Yuḥenna 4:24). Yahwa ur yesɛi ara lǧeţţa am tin n lɛibad. Yahwa d ṛṛuḥ yeţɛicin deg igenwan, deg yiwen wemkan ur nezmir a nwali.

2. Acu-tent kra si ṣṣifat n Yahwa?

Ur nezmir ara a nwali Yahwa, meɛna m’ara neţnadi a t-nissin, a t-nḥemmel axaṭer yella s ṣṣeḥ yerna yesɛa ṣṣifat ack-itent. Adlis Iqedsen yenna-d belli Yahwa “iḥemmel lḥeqq, ur iţţaǧǧa ara unṣiḥen” (Ahellil 37:28). Yenna-d daɣen belli “iččuṛ d ṛṛeḥma yerna d aḥnin”, abeɛda ɣer wid yeţsufrin (Yeɛqub 5:11). Yahwa “iţţili d wid iwumi i gejṛeḥ wul, iţsellik wid iwumi i ɣlin ifadden” (Ahellil 34:19). Teẓriḍ belli yeţţak azal i wayen i nxeddem? Ma nexdem ayen n diri, a t-nesseḥzen (Ahellil 78:40, 41). Ma nexdem ayen yelhan, a t-nessefṛeḥ (ɣer-ed Lemtul 27:11).

3. Amek i d-yeţbeggin Yahwa belli yeţḥibbi-yaɣ?

Ṣṣifa n Yahwa i d-yufraren akk ɣef tiyaḍ, d leḥmala. Di tin n ṣṣeḥ, ‘Ṛebbi, d leḥmala (1 Yuḥenna 4:8). Yahwa ibeggen-aɣ-d leḥmala-ines deg Wedlis Iqedsen, meɛna ibeggen-aɣ-ţ-id daɣen di leḥwayeǧ akk i d-yexleq (ɣer-ed Lecɣal 14:17). Ɣef lemtel, xemmem ɣer wamek i neţwaxdem. Nezmer a nwali lelwan ack-iten, a nḥess i lmusiqa yelhan w’a neɛreḍ lmakla bninen. Yebɣa-yaɣ a nefṛeḥ di tudert-nneɣ.

A NNADI A NEFHEM AKTEṚ

A nwali d acu i gessexdam Yahwa akken ad yaweḍ ɣer lebɣi-s. A nwali daɣen amek i d-yeţbeggin ṣṣifat-is tixlafin.

4. Ṛṛuḥ iqedsen ţ-ţazmert i gessexdam Ṛebbi

Nekni s lɛibad, m’ara nxeddem, nessexdam ifassen-nneɣ; Yahwa neţţa, yessexdam ṛṛuḥ-is iqedsen. Adlis Iqedsen yesselmad belli ṛṛuḥ iqedsen mačči d Ṛebbi s yiman-is, meɛna ţ-ţazmert i gessexdam Ṛebbi akken ad yexdem ayen i gebɣa. Ɣret-ed Luqa 11:13 akk-d Lecɣal 2:17, mbeɛd hedṛet ɣef yesteqsiyen-agi:

  • Yahwa yeţţak-aɣ-d ṛṛuḥ-is iqedsen ma neṭṭalab-as-t. Ihi ɛlaḥsab-ik, ṛṛuḥ iqedsen, d Ṛebbi s yiman-is neɣ ţ-ţazmert i gessexdam Ṛebbi? Acuɣer?

Yahwa yessexdam ṛṛuḥ-is iqedsen akken ad yexdem leḥwayeǧ yetɛeddan. Ɣret-ed Ahellil 104:30 akk-d 2 Buṭrus 1:20, 21, mbeɛd hedṛet ɣef westeqsi-yagi:

  • D acu i gessaweḍ a t-yexdem Yahwa s ṛṛuḥ-is iqedsen?

5. Yahwa yesɛa ṣṣifat ack-itent

Musa yeɛbed Yahwa acḥal d aseggas. Ɣas akken, iḥuss belli yeḥwaǧ ad yissin akteṛ Win i t-id-ixelqen. Yenna-yas: “Tura, ma yella dɣa ufiɣ lemziyya ɣur-ek mmel-iyi iberdan-ik, a k-issineɣ” (Tuffɣa 33:13). Dɣa Yahwa yemla-yas-d i Musa kra si ṣṣifat-ines. Ɣret-ed Tuffɣa 34:4-6, mbeɛd hedṛet ɣef yesteqsiyen-agi:

  • Yahwa yemla-yas i Musa kra si ṣṣifat-is. D acu-tent ṣṣifat-agi?

  • Ger ṣṣifat n Yahwa, anti i k-iɛeǧben akteṛ?

6. Yahwa yeţḥebbiṛ ɣef yemdanen

Iɛebṛaniyen, yellan d agdud n Ṛebbi zik-nni, llan d aklan (iqeddacen) di tmurt n Maṣer yerna tmeḥḥnen aṭas. D acu i gḥuss Yahwa di teswiɛt-nni? Walit Tuffɣa 3:1-10 tḥessem-as neɣ ɣret-ed ifyar-agi. Mbeɛd, hedṛet ɣef yesteqsiyen-agi:

  • D acu i k-tesselmad teqsiṭ-agi ɣef wayen i geţḥussu Yahwa m’ara yeţwali lɛibad ţsufrin? (walit ifyar 7 d 8).

  • Tumneḍ belli Yahwa yebɣa s ṣṣeḥ ad iɛiwen imdanen yerna yesɛa tazmert i wayagi? Acuɣer?

7. Neţwali ṣṣifat n Yahwa di txelqit-is

Yahwa ibeggen-ed ṣṣifat-is deg wayen akk i d-yexleq. Walit BIDYU-YAGI. Mbeɛd ɣret-ed Iṛumaniyen 1:20 thedṛem ɣef westeqsi-yagi:

  • Acu-tent ṣṣifat n Yahwa i teţwaliḍ di txelqit-is?

KRA QQAREN: “Umneɣ belli tella yiwet tezmert i d-ixelqen kullec, meɛna mkul yiwen amek i s-isemma.”

  • I kečč, d acu i teţxemmimeḍ?

  • Acimi i d-tǧawbeḍ akka?

AYEN I D-NELMED

Yahwa d ṛṛuḥ, ur nezmir ara a t-nwali. Yesɛa ṣṣifat yelhan, abeɛda leḥmala.

A d-nesmekti

  • Ayɣer ur nezmir ara a nwali Yahwa?

  • Ṛṛuḥ iqedsen, d acu-t?

  • Acu-tent kra si ṣṣifat n Yahwa?

Lmeqsud-iw

TZEMREḌ AŢ-ŢWALIḌ DAƔEN

Iwakken aţ-ţissineḍ akteṛ Yahwa, wali ṛebɛa si ṣṣifat-is.

Quelles qualités Dieu a-t-il ? (La Tour de Garde no 1 2019)

Wali amek i d-yeţbeggin Wedlis Iqedsen belli Yahwa ulac-it di leḥwayeǧ meṛṛa i d-yexleq.

“Ṛebbi yella di mkul amkan yerna di mkul lḥaǧa?” (di jw.org)

Wali acuɣer i d-yeqqar Wedlis Iqedsen belli ṛṛuḥ iqedsen amzun d ifassen n Ṛebbi.

“Acu i d ṛṛuḥ iqedsen?” (di jw.org)

Yiwen uderɣal iwɛeṛ-as ad yamen belli Ṛebbi yeţḥebbiṛ fell-as, meɛna yuɣal ibeddel ṛṛay.

J’ai maintenant le sentiment de pouvoir aider les autres (La Tour de Garde, 1er octobre 2015)