Ṛuḥ ɣer wayen yellan deg-s

Ṛuḥ ɣer wegbur

TIMEƔRI TIS 59

Tzemreḍ aţ-ţṣebreḍ ma teţwaqehreḍ

Tzemreḍ aţ-ţṣebreḍ ma teţwaqehreḍ

Ass-a neɣ azekka, yal amasiḥi ad iqabel lexṣem, neɣ ahat ula d leqher. Yewwi-d a k-yessexleɛ wayagi?

1. Acuɣer i neẓra belli a neţwaqher?

Adlis Iqedsen yessefhem-ed ayagi akken ilaq. Yenna-d: “Wid meṛṛa yebɣan ad ɛicen s tugwdi n Yillu di Lmasiḥ Yasuɛ ad ţwaqehren” (2 Timutawus 3:12). Ɛisa yeţwaqher axaṭer ur yessekcem ara iman-is di lumuṛ n ddunit-agi n Cciṭan. Nekni daɣen, ur nessekcam ara iman-nneɣ di lumuṛ n ddunit-agi. Ur nwehhem ara ihi m’ara ɣ-ţqehhirent lḥukumat neɣ ddyanat n ddunit-agi (Yuḥenna 15:18, 19).

2. Amek ara nheggi iman-nneɣ i leqher?

Ilaq a nesseǧhad si tura leţkal-nneɣ ɣef Yahwa. A d-nɛezzel lweqt yal ass bac a neţẓalla w’a neqqar Adlis Iqedsen. A nḥeddeṛ daymen i inejmuɛen. Ma nennum nxeddem akka, a nesɛu lǧehd d lkuṛaǧ iwakken a nqabel leqher, ɣas ma yekka-d si twacult-nneɣ. Atan d acu i d-yenna wemceggeɛ Bulus, i geţwaqehren acḥal d abrid: ‘Yahwa, d amɛiwen-iw, ur ţţagadeɣ acemma’ (Iɛebṛaniyen 13:6).

A nesɛu daɣen akteṛ lkuṛaǧ ma nezga neţberriḥ. Aberreḥ yeţɛawan-aɣ a neţkalay ɣef Yahwa, yeţɛawan-aɣ daɣen akken ur neţţagad ara imdanen (Lemtul 29:25). Swakka, ma tḥeṛṛem yiwen wass lḥukuma leqdic-nneɣ, a nili newǧed a nqabel liḥala-yagi, w’a nesɛu lǧehd bac a nkemmel leqdic-nneɣ n uberreḥ (1 Itisalunikiyen 2:2).

3. Ma neṣber i leqher, d acu ara d-nesfaydi?

Ur nḥemmel ara a neţwaqher, meɛna ma neṣber i leqher yeţţiǧhid liman-nneɣ. Uyerna m’ara nḥuss s lemɛawna n Yahwa di teswiɛt ideg i nefcel, neţqerrib akteṛ ɣur-es (ɣer-ed Yeɛqub 1:2-4). Yahwa iḥezzen m’ara neţsufri, meɛna ifeṛṛeḥ m’ara ɣ-d-yeţwali neṭṭef zdat n leqher. Adlis Iqedsen yenna-d: “Ma tṣebrem i leɛtab m’ara txedmem lxiṛ, ayagi, d lemzeyya zdat n Yillu” (1 Buṭrus 2:20). Ma neṣber yerna neqqim d unṣiḥen, Yahwa a ɣ-d-yefk tudert n dayem di ddunit tajdiṭ. Uyerna wid akk ara iɛicen deg-s, ad qedcen ɣef Yahwa yerna ulac win ara ten-ixaṣmen (Matta 24:13).

A NNADI A NEFHEM AKTEṚ

A nwali d acu ara ɣ-iɛiwnen a neqqim d unṣiḥen ɣas ma neţwaqher, a nwali daɣen amek ara ɣ-iǧazi Yahwa.

4. Tzemreḍ aţ-ţṣebreḍ xas ma ţxaṣamen-k iɛeggalen n twacult-ik

Ɛisa yessefhem-ed belli ahat ur yeţţeɛǧab ara lḥal i twacult-nneɣ ma nextaṛ a neɛbed Yahwa. Ɣret-ed Matta 10:34-36, mbeɛd hedṛet ɣef westeqsi-yagi:

  • Ma yextaṛ walbeɛḍ ad yeqdec ɣef Yahwa, d acu i zemren a t-xedmen iɛeggalen n twacult-is?

Walit BIDYU-YAGI, mbeɛd hedṛet ɣef westeqsi i d-iţeddun.

  • D acu ara txedmeḍ lukan ad yeɛreḍ yiwen si leḥbab-ik neɣ si twacult-ik a k-yeqḍeɛ aţ-ţqedceḍ ɣef Ṛebbi?

Ɣret-ed Ahellil 27:10 akk-d Marqus 10:29, 30. Mkul m’ara d-teɣrem yiwen seg yefyar-agi, hedṛet ɣef westeqsi-yagi:

  • Amek i gezmer a k-iɛiwen lweɛd-agi ma yeţxaṣam-ik yiwen si twacult-ik neɣ si leḥbab-ik?

5. Kemmel ţţeɛbad Yahwa ɣas ma teţwaqehreḍ

Ilaq a nesɛu lkuṛaǧ bac a neqdec ɣef Yahwa ma ţţeɛraḍen wiyaḍ a ɣ-qeḍɛen ayagi. Walit BIDYU-YAGI, mbeɛd hedṛet ɣef westeqsi i d-iţeddun.

  • D acu i k-yesseǧhden di lemtel i ɣ-d-ǧǧan watmaten ţ-ţyessetmatin i d-nwala di bidyu-yagi?

Ɣret-ed Lecɣal 5:27-29 akk-d Iɛebṛaniyen 10:24, 25. Mkul m’ara d-teɣrem yiwen seg yefyar-agi, hedṛet ɣef westeqsi-yagi:

  • Ayɣer ur ilaq ara a neḥbes leɛbada-nneɣ i Yahwa ɣas ma tḥeṛṛem-aɣ lḥukuma aberreḥ neɣ inejmuɛen?

6. Yahwa a k-iɛiwen aţ-ţṣebreḍ

Aṭas n Inagan n Yahwa, akken yebɣu yili leɛmeṛ-nsen neɣ laṣel-nsen, qqimen d unṣiḥen i Yahwa xas akken ţwaqehren. Bac aţ-ţeẓrem d acu i ten-iɛawnen, walit BIDYU-YAGI. Mbeɛd hedṛet ɣef westeqsi i d-iţeddun.

  • D acu i gɛawnen atmaten ţ-ţyessetmatin-agi akken ad ṣebren?

Ɣret-ed Iṛumaniyen 8:35, 37-39 akk-d Ifilibiyen 4:13. Mkul m’ara d-teɣrem yiwen seg yefyar-agi, hedṛet ɣef westeqsi-yagi:

  • Amek i gezmer a k-iqenneɛ wafir-agi belli tzemreḍ aţ-ţṣebreḍ i cceddat akken bɣunt ilint?

Ɣret-ed Matta 5:10-12, mbeɛd hedṛet ɣef westeqsi-yagi:

  • Ayɣer i nezmer a nefṛeḥ ɣas ma neţwaqher?

D imelyunen n iqeddacen n Yahwa i gessawḍen qqimen d unṣiḥen. Kečč daɣen tzemreḍ aţ-ţeqqimeḍ d unṣiḥ!

KRA QQAREN: “Nekk ur zmireɣ ara ad ṣebreɣ i leqher.”

  • Acu-ten yefyar swayes ara tesseǧhdeḍ albeɛḍ ara k-d-yinin akka?

AYEN I D-NELMED

Yahwa yeţţak lqima tameqrant i lmeǧhudat i nxeddem bac a neqqim d unṣiḥen. S lemɛawna-ines, nezmer a neṣber i leqher!

A d-nesmekti

  • Ayɣer i ḥwaǧen imasiḥiyen ad ẓren belli ad ţwaqehren?

  • D acu i tzemreḍ aţ-ţxedmeḍ si tura bac aţ-ţheggiḍ iman-ik i leqher?

  • Ayɣer i tzemreḍ aţ-ţetḥeqqeḍ belli aţ-ţeqqimeḍ d unṣiḥ i Yahwa ɣas ma teţɛeddiḍ-d si cceddat?

Lmeqsud-iw

TZEMREḌ AŢ-ŢWALIḌ DAƔEN

Yiwen n gma-tneɣ yellan d ilemẓi yeḥka-d amek i t-iɛawen Yahwa asmi i gekcem ɣer lḥebs axaṭer yugi a d-yesɛeddi lɛeskeṛ.

A neṣber ɣas ma neţwaqher (2:34)

D acu i gɛawnen yiwen n gma-tneɣ ţ-ţmeṭṭut-is bac ad qqimen d unṣiḥen ɣas akken ţwaqehren acḥal d aseggas?

Qedcen ɣef Yahwa xas akken tbeddel liḥala acḥal d abrid (7:11)

Amek i glaq a neḥseb lexṣem i d-itekken si twacult-nneɣ, yerna d acu ara nexdem bac a t-nqabel?

La vérité apporte, “non pas la paix, mais l’épée” (La Tour de Garde, octobre 2017)