[Mịkael] Betyder ”vem är som Gud?”

1. Den ende helige ängel, förutom Gabriel, som Bibeln omtalar vid namn och den ende som kallas ”ärkeängel”. (Jud 9) Första gången namnet förekommer är i Daniel, kapitel 10, där Mikael beskrivs som ”en av de främsta furstarna”. Han kom till en mindre framträdande ängels hjälp när denne mötte motstånd från ”fursten över Persiens kungarike”. Mikael omtalas som Daniels folks ”furste” och som ”den store fursten, han som står som försvarare för ... [Daniels] folks söner”. (Dan 10:13, 20, 21; 12:1) Detta tyder på att Mikael var den ängel som ledde israeliterna genom vildmarken. (2Mo 23:20, 21, 23; 32:34; 33:2) Den slutsatsen stöds av att ”ärkeängeln Mikael tvistade med Djävulen och diskuterade med honom om Moses kropp”. (Jud 9)

Vittnesbörden i Bibeln tyder på att Mikael är det namn Guds Son bar innan han lämnade himlen för att bli Jesus Kristus och även det namn han bär sedan han har återvänt dit. Mikael är den ende som kallas ”ärkeängeln”, som betyder ”den främste ängeln”, ”överängeln”. Uttrycket förekommer bara i singular i Bibeln. Detta tycks visa att Gud bara har utvalt en enda till ledare eller överhuvud för hären av änglar. I Första Thessalonikerna 4:16 beskrivs den uppståndne Herren Jesu Kristi röst som en ärkeängels röst, vilket talar för att han är denne ärkeängel. Det sägs där att han stiger ner från himlen med ”ett befallande rop”. Det är bara logiskt att den röst som gör detta befallande rop beskrivs med ett ord som inte försvagar eller avleder uppmärksamheten från den stora myndighet Kristus Jesus nu har som kungarnas Kung och herrarnas Herre. (Mt 28:18; Upp 17:14) Om benämningen ”ärkeängel” inte syftade på Jesus Kristus utan på andra änglar, skulle uttrycket ”en ärkeängels röst” inte vara passande, eftersom det då skulle syfta på en röst  med mindre auktoritet än den som Guds Son har.

En jämförelse mellan andra bibelställen visar också att Mikael är Guds Son. Sedan Daniel hade nämnt Mikael första gången (Dan 10:13) nedtecknade han en profetia som sträckte sig fram till ”ändens tid” (Dan 11:40) och skrev: ”Och vid den tiden träder Mikael fram, den store fursten, han som står som försvarare för ... [Daniels] folks söner.” (Dan 12:1) Att Mikael ”träder fram” förbinds med ”en tid av nöd, en sådan som inte har inträffat sedan en nation blev till och ända till den tiden”. (Dan 12:1) I Daniels profetia syftar uttrycket ”träda fram” eller ”framträda” ofta på att en kung går till handling, antingen genom att han tar makten som kung eller genom att han handlar verkningsfullt i egenskap av kung. (Dan 11:2–4, 7, 20, 21) Detta ger stöd åt slutsatsen att Mikael är Jesus Kristus, eftersom Jesus är Jehovas förordnade kung som skall tillintetgöra alla nationerna i Harmageddon. (Upp 11:15; 16:14–16)

I Uppenbarelseboken (12:7, 10, 12) nämns Mikael i samband med att Guds kungarike upprättas, och den händelsen förknippas med svåra tider på jorden: ”Och krig bröt ut i himlen: Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken; och draken och dess änglar stred. Och jag hörde en hög röst i himlen säga: ’Nu har räddningen och makten och kungariket, som tillhör vår Gud, och myndigheten, som tillhör hans Smorde [el. Kristus], blivit en verklighet, ty våra bröders anklagare har slungats ner. ... Gläd er därför, ni himlar och ni som bor i dem! Ve jorden och havet.’” Senare framställs Jesus Kristus som den som leder de himmelska härarna i krig mot jordens nationer. (Upp 19:11–16) För nationerna kommer detta att innebära en period av nöd som logiskt sett måste ingå i den ”tid av nöd” som förbinds med att Mikael träder fram. (Dan 12:1) Eftersom det är Guds Son som skall strida mot nationerna, är det också rimligt att det är han som tillsammans med sina änglar i ett tidigare skede strider mot den övermänsklige draken, Satan, Djävulen, och hans änglar.

I sin föremänskliga tillvaro kallades Jesus ”Ordet” (Joh 1:1) och bar också egennamnet Mikael. Genom att behålla namnet Jesus efter sin uppståndelse (Apg 9:5) visar ”Ordet” att han är identisk med Guds Son, som verkade på jorden. Att han återtar sitt himmelska namn Mikael och behåller sin titel (eller namnet) ”Guds Ord” (Upp 19:13) knyter honom till hans föremänskliga tillvaro. Själva namnet Mikael, som betyder ”vem är som Gud?”, visar att Jehova Gud är utan jämlike och att Mikael, hans ärkeängel, är hans store förkämpe och försvarare.

2. En man av Asers stam; hans son Setur var hövding och en av de 12 spejare som sändes in i Kanaan. (4Mo 13:2, 13)

3. Förfader till Asaf; en avkomling av Levis son Gersom. (1Kr 6:39, 40, 43)

4. Ett av överhuvudena i Isaskars stam; av Tolas släkt. (1Kr 7:1–3)

5. En hövding i Manasses stam; han gick över till David i Siklag. (1Kr 12:20)

6. Far till Omri, som var överhuvud för ett fädernehus i Isaskars stam under Davids regering. (1Kr 27:18)

7. En son till den judeiske kungen Jehosafat. Han och hans bröder fick dyrbara gåvor och befästa städer av sin far. När Jehosafats äldste son, Jehoram, blev kung dödade denne emellertid alla sina sex yngre bröder, däribland Mikael. (2Kr 21:1–4)

8. En gadit; en avkomling av Bus. Han var förfader till nr 9, men det var minst fyra generationer mellan dem. (1Kr 5:11, 13, 14)

9. En gadit; den förste i uppräkningen av Abihajils sju söner; en avkomling av nr 8 och överhuvud för ett av Gileads fädernehus. Han blev införd i släktregistret när Jerobeam II var kung i Israel och Jotam var kung i Juda. (1Kr 5:11–17)

10. En benjaminit; en avkomling av Saharajim och hans hustru Husim genom Elpaal och Beria. (1Kr 8:1, 8, 11–13, 16)

11. Far till den Sebadja som drog upp till Jerusalem från Babylon tillsammans med Esra 468 f.v.t. (Esr 8:1, 8)