Pengarna eller livet?

Du har kanske hört talas om banditer som viftade med sina revolvrar framför ansiktet på sina offer och sade: ”Pengarna eller livet!” I dag återspeglas dessa välkända ord av det svåra dilemma som vi alla — särskilt de av oss som lever i rika länder — ställs inför. Men nu för tiden är det inte någon bandit som kommer med det här kravet. Det kommer i stället från den allt större betoning som samhället lägger på pengar och materiella framgångar.

DENNA betoning har lett till helt nya frågor och bekymmer. Till vilken kostnad bör man sträva efter pengar och materiella ting? Kan vi nöja oss med att inte ha så mycket? Är det rentav många människor som offrar ”det verkliga livet” på materialismens altare? Ger pengar ett lyckligt liv?

Penningmani

Bland människors önskningar och begär — både rimliga och orimliga — är det kärleken till pengar som gör anspråk på första platsen. Till skillnad från längtan efter sex eller mat kan manin efter pengar vara konstant och utan ände. Hög ålder tycks inte kunna dämpa den. I många fall kan stigande ålder rentav öka en persons intresse eller bekymmer för pengar och vad man kan köpa för dem.

Girigheten verkar bara öka hela tiden. Huvudpersonen i en populär film sade: ”Girighet fungerar. Girighet är bra.” Även om många kallade 1980-talet ”Girighetens tidevarv”, så visar tiden både före och efter 1980-talet att människans sätt att betrakta pengar inte har ändrats mycket genom åren.

Vad som kanske är nytt är att så många människor ser möjligheter att omedelbart tillfredsställa sitt begär efter mer rikedom. Det tycks vara så att de flesta människor använder det mesta av sin tid och sina krafter till att framställa och skaffa sig allt fler saker. Du kanske håller med om att detta att ha materiella ägodelar och att göra av med pengar har blivit en ohämmad — och ofta uppfinningsrik — strävan i modernt dagligt liv.

Har detta gjort människor lyckligare? Den vise och mycket rike kung Salomo skrev för 3.000 år sedan ett svar på den frågan: ”Den som älskar silver, han kommer inte att bli mätt på silver, inte heller blir den som älskar rikedom mätt på inkomster. Också detta är tomhet.” (Predikaren 5:10) Nutida samhällsvetenskap har kommit med liknande intressanta slutsatser.

Pengar och lycka

En av de mest överraskande upptäckterna angående det mänskliga beteendet är att innehavet av mycket pengar och samlandet av materiella ting inte nödvändigtvis ger en motsvarande ökning av lyckan och tillfredsställelsen. Många forskare har kommit att inse att när en person väl har uppnått ett visst mått av välstånd, är hans känsla av välbefinnande inte beroende av hur mycket materiella ägodelar han har.

 Den ohämmade jakten efter materiella ägodelar och pengar gör att många undrar hur det kan komma sig att vi tycks glädja oss åt alla nya saker vi köper men att denna glädje ändå inte ger oss någon större känsla av tillfredsställelse.

I sin bok Happy People noterar författaren Jonathan Freedman: ”När du väl har uppnått en tillräcklig inkomst, betyder mängden pengar du har lite i fråga om att ge dig lycka. Över existensminimum är sambandet mellan inkomst och lycka anmärkningsvärt svagt.” Många har insett att det som verkligen bidrar till personlig lycka är att man har andliga tillgångar, meningsfulla mål och moraliska värderingar i livet. Det är också betydelsefullt med goda relationer till andra människor och frihet från konflikter eller annat som skulle kunna hindra oss från att njuta av det vi har.

Många betraktar benägenheten att försöka använda materiellt välstånd för att lösa bekymmer och problem inombords som grundorsaken till de flesta av de samhällsproblem vi ställs inför i dag. En del samhällsvetare talar om en allmän känsla av pessimism och missnöje. De lägger också märke till att människor i de rikare samhällena visar en ökad tendens till att vända sig till terapeuter eller till guruer, sekter och föregivet terapeutiska grupper för att söka livets mening och inre harmoni. Detta vittnar om att materiella ägodelar inte ger livet någon verklig mening.

Pengarnas makt och maktlöshet

Det skall medges att pengar har makt. Med pengar kan man köpa ett fint hem, eleganta kläder och imponerande möbler. Man kan också köpa andras beundran, lydnad och smicker och även skaffa sig några tillfälliga och inställsamma vänner. Men längre än så räcker inte pengarnas makt. Det vi har störst behov av kan inte köpas för pengar — en sann väns kärlek, sinnesfrid och uppriktig tröst när döden närmar sig. Pengar kan inte heller köpa Guds godkännande för dem som sätter värde på sitt förhållande till Skaparen.

Kung Salomo, som hade allt det goda i livet som kunde köpas för pengar på den tiden, insåg att förtröstan på materiella ägodelar inte leder till bestående lycka. (Predikaren 5:12–15) Pengar kan gå förlorade genom bankkrascher eller inflation. Hus kan förstöras av kraftiga oväder. En försäkring kan delvis ersätta materiella förluster, men den kan aldrig ersätta känslomässiga förluster. Aktier och obligationer kan bli värdelösa över en natt i en plötslig börskrasch. Till och med ett välbetalt arbete kan vara borta i morgon.

Hur kan vi ha en balanserad syn på pengar? Vilken plats bör pengar och ägodelar ha i vårt liv? Vi vill uppmana dig att fortsätta att undersöka de här frågorna närmare för att se hur du kan äga något riktigt värdefullt — ”det verkliga livet”.

[Bilder på sidan 4]

Materiella ägodelar ger ingen bestående lycka