Vandra på rättrådighetens stig

PROFETEN Jesaja sade så här: ”Det kommer att gå den rättfärdige väl, ty frukten av sina gärningar kommer de att äta.” Han sade också: ”Den rättfärdiges stig är rättrådighet.” (Jesaja 3:10; 26:7) Det är uppenbart att om våra handlingar skall få god frukt, måste vi göra det som är rätt i Guds ögon.

Hur kan vi då vandra på rättrådighetens stig? Vilka välsignelser kan vi förvänta oss när vi gör det? Och hur kan andra dra nytta av att vi rättar oss efter Guds rättfärdiga normer? I det tionde kapitlet i bibelboken Ordspråken ger kung Salomo i det forntida Israel svar på de här frågorna genom att ställa den rättfärdige i kontrast till den ondskefulle. Han använder uttrycken ”den rättfärdige” och ”de rättfärdiga” 13 gånger i det sammanhanget. Nio av dessa förekomster finner vi i verserna 15 till 32. Det kommer alltså att bli till uppmuntran att begrunda Ordspråken 10:15–32. *

Hålla sig till tuktan

Salomo betonar hur viktig rättfärdigheten är. Han säger: ”En rik mans värdefulla ting är hans starka stad. De ringas fördärv är deras fattigdom. Den rättfärdiges verksamhet leder till liv; den ondskefulles avkastning leder till synd.” (Ordspråken 10:15, 16)

Rikedomar kan skydda en person mot några av de osäkra förhållanden som råder i livet, precis som en befäst stad erbjuder ett visst mått av trygghet för dem som bor i den. Och fattigdom kan vara förödande om oväntade situationer dyker upp. (Predikaren 7:12) Men den vise kungen kan här också ha antytt att det ligger en fara i såväl rikedom som fattigdom. En rik person kanske sätter hela sin förtröstan till sin förmögenhet, i tron att hans värdefulla ting är ”som en skyddande mur”. (Ordspråken  18:11) Och en som är fattig kanske begår misstaget att mena att fattigdomen gör hans framtid hopplös. På det viset underlåter båda att förvärva ett gott namn inför Gud.

Å andra sidan, vare sig en rättfärdig har mycket eller lite i materiellt avseende, kan hans rättrådiga strävanden leda till liv. Hur då? Jo, han är nöjd med det han har. Han låter inte sin ekonomiska situation inkräkta på hans goda ställning inför Gud. Oavsett om en rättfärdig är rik eller fattig, skänker hans livskurs honom lycka nu och hopp om evigt liv i framtiden. (Job 42:10–13) Men den ondskefulle får ingen behållning ens om han blir förmögen. I stället för att uppskatta det värde som ligger i att pengar kan vara ett skydd och i stället för att leva i överensstämmelse med Guds vilja använder en sådan person sina rikedomar till att leva ett liv i synd.

Israels kung fortsätter: ”Den som håller sig till tuktan är en stig till liv, men den som överger tillrättavisning vållar kringirrande.” (Ordspråken 10:17) En bibelkommentator menar att den här versen kan förstås på två sätt. Den ena möjligheten är att den som underkastar sig tuktan och strävar efter rättfärdighet befinner sig på livets stig, medan den som överger tillrättavisning avviker från den. Versen skulle också kunna betyda att ”den som tar emot fostran visar vägen till liv” för andra, eftersom de drar nytta av hans goda exempel, och att ”den som undviker tuktan leder vilse”. (Ordspråken 10:17, Bibel 2000) Hur det än är med det, så är det verkligen viktigt att vi håller oss till tuktan och inte avvisar tillrättavisning!

Ersätt hat med kärlek

Salomo fortsätter sedan med ett ordspråk bestående av två delar som innehåller liknande tankar, där den andra delen understöder den första. Han säger: ”Där det finns en som övertäcker hat, där är falskhetens läppar.” Om någon i sitt hjärta känner hat mot en annan och döljer det bakom inställsamma ord och smicker, är han svekfull – han har ”falskhetens läppar”. Till detta fogar den vise kungen: ”Den som för fram en ond rapport är enfaldig.” (Ordspråken 10:18) I stället för att dölja sitt hat riktar somliga människor falska anklagelser mot dem som de hatar eller sprider nedsättande kommentarer om dem. Detta är dåraktigt eftersom ett sådant skvalleraktigt rykte i själva verket inte ändrar på hur personen är. Och en klarsynt lyssnare kommer att urskilja elakheten och förlora respekten för den som skvallrar. På det sättet skadar den som sprider onda rykten sig själv.

Den rättfärdiga kursen är att varken förställa sig eller skvallra. Gud sade till israeliterna: ”Du skall inte hata din broder i ditt hjärta.” (3 Moseboken 19:17) Och Jesus gav sina åhörare rådet: ”Fortsätt att älska [till och med] era fiender och att be för dem som förföljer er, så att ni måtte visa er vara söner av er Fader som är i himlarna.” (Matteus 5:44, 45) Så mycket bättre det är att fylla sitt hjärta med kärlek i stället för hat!

Håll läpparna i styr

För att betona hur viktigt det är att behärska tungan, säger den vise kungen: ”I överflödet av ord uteblir inte överträdelse, men den som håller sina läppar i styr handlar omdömesgillt.” (Ordspråken 10:19)

”Den dåraktige talar många ord.” (Predikaren 10:14) Hans mun låter ”dårskap sprudla fram”. (Ordspråken 15:2) Detta betyder naturligtvis inte att varje talför människa är en dåre. Men tänk så lätt det är för någon som pratar för mycket att bli en kanal som sprider skadligt skvaller och rykten! Ett fördärvat anseende, sårade känslor, ansträngda relationer och till och med fysisk skada kan ofta tillskrivas dåraktigt tal. ”Där orden är många uteblir inte synd.” (Ordspråken 10:19, Svenska Folkbibeln) Dessutom är det väldigt irriterande att vara i närheten av någon som tycks ha något att säga i alla sammanhang. Måtte vi inte överflöda i ord.

Den som håller sina läppar i styr undviker inte bara lögn. Han handlar insiktsfullt. Han  tänker innan han talar. Eftersom han drivs av kärlek till Jehovas vägar och en verklig önskan att hjälpa sin medmänniska, tar han med i beräkningen hur andra kan komma att påverkas av det han säger. Hans uttalanden är kärleksfulla och vänliga. Han mediterar över hur han kan säga saker på ett tilltalande sätt och så att det blir till nytta. Hans ord är som ”äpplen av guld i silverarbeten” – väl valda och värdiga vid alla tillfällen. (Ordspråken 25:11)

”För många i bet”

Salomo går vidare med att säga: ”Den rättfärdiges tunga är utsökt silver; den ondskefulles hjärta är lite värt.” (Ordspråken 10:20) Det som den rättfärdige säger är rent – likt utsökt, renat silver, fritt från slaggprodukter. Detta stämmer verkligen på Jehovas tjänare när de förmedlar livräddande kunskap från Bibeln till andra. Deras store Undervisare, Jehova Gud, har utbildat dem och gett dem ”deras tunga som har blivit lärda”, för att de må veta hur de ”skall svara den trötte med ett ord”. (Jesaja 30:20; 50:4) Ja, deras tunga är verkligen som utsökt silver när den talar sanningar från Bibeln. Hur oändligt mycket mer värdefulla än den ondskefulles tankar är inte deras uttalanden för dem som är uppriktiga! Må vi vara ivriga att tala om Guds kungarike och Guds underbara gärningar.

Den rättfärdige är en välsignelse för omgivningen. Salomo fortsätter: ”Den rättfärdiges läppar, de fortsätter att föra många i bet, men de dåraktiga, de fortsätter att dö därför att de saknar hjärta.” (Ordspråken 10:21)

Hur kan den rättfärdige ”föra många i bet”? Det hebreiska uttryck som har översatts med ”föra i bet” kan också översättas ”vara herde för”. (Ordspråken 10:21) Det innehåller tanken både på att vägleda och på att ge föda åt, precis som en herde förr i tiden tog hand om sina får. (1 Samuelsboken 16:11; Psalm 23:1–3; Höga Visan 1:7) Den rättfärdige vägleder andra till rättfärdighetens väg, och hans tal ”ger föda” åt dem som lyssnar till honom. Som ett resultat kan de därför leva ett lyckligare, mer tillfredsställande liv och kan även få det eviga livet.

Hur är det då med den dåraktige? Han saknar hjärta och därmed goda motiv och bryr sig inte om vilka konsekvenser hans kurs får. En sådan person gör bara vad som faller honom in, omedveten om vilka följderna blir. Därför får han lida straffet för sina handlingar. Den rättfärdige kan alltså hjälpa andra att hålla sig vid liv, men den som saknar hjärta kan inte ens hålla sig själv vid liv.

Håll dig borta från tygellöshet

Man kan ofta utläsa hurdan en människas personlighet är av vad hon tycker om eller inte tycker om. Kungen i Israel slår fast detta genom att säga: ”För den enfaldige är det som en lek att bedriva tygellöshet, men vishet är för den man som har urskillning.” (Ordspråken 10:23)

Somliga anser att tygellöshet bara är en lek, eller en sport, som man kan ägna sig åt för ”nöjes skull”. Sådana människor räknar inte med att alla måste avlägga räkenskap inför Gud, och de blundar för det orätta i sitt handlingssätt. (Romarna 14:12) De blir så förvända i sitt resonemang att de utgår från att Gud inte ser deras orätta handlingssätt. Genom sina gärningar säger de i själva verket: ”Det finns ingen Jehova.” (Psalm 14:1–3; Jesaja 29:15, 16) Så dåraktigt!

 En människa med urskillning däremot inser att tygellöshet inte är ”en lek”. Hon vet att det misshagar Gud och att man därigenom kan fördärva sitt goda förhållande till honom. Ett sådant uppförande är dåraktigt, eftersom det berövar en människa hennes självaktning, fördärvar äktenskap, skadar både sinne och kropp och leder till att andligheten går förlorad. Vi är förståndiga om vi håller oss borta från tygellöshet och uppodlar samma tillgivenhet för visheten som för en innerligt älskad syster. (Ordspråken 7:4)

Bygg på den rätta grundvalen

För att rikta uppmärksamheten på värdet av att bygga sitt liv på en lämplig grund konstaterar Salomo: ”Det som den ondskefulle är förskräckt för – det är vad som skall komma över honom; men det som är de rättfärdigas längtan kommer att ges dem. Som när stormvinden drar förbi, så är den ondskefulle inte mer; men den rättfärdige är en grundval till obestämd tid.” (Ordspråken 10:24, 25)

Den ondskefulle kan orsaka stor skräck hos andra. Men till slut kommer ändå det som han själv fruktar över honom. Eftersom han inte har någon grundval i rättfärdiga principer, liknar han en byggnad utan stabilitet som rasar samman i en våldsam storm. Han faller till föga under påfrestning. Men den rättfärdige liknar å andra sidan den man som handlar i enlighet med Jesu ord. Han är ”en omdömesgill man, som byggde sitt hus på klippan”. ”Och”, som Jesus sade, ”regnet strömmade ner, och störtfloderna kom, och vindarna blåste och piskade mot det huset; men det störtade inte in, för det hade grundats på klippan.” (Matteus 7:24, 25) En sådan människa är stabil – hennes tänkesätt och handlingssätt är fast grundade på principer från Gud.

Innan den vise kungen går vidare med kontrasterna mellan den ondskefulle och den rättfärdige ger han en kortfattad men viktig varning. Han säger: ”Som ättika för tänderna och som rök för ögonen, så är den late för dem som sänder honom.” (Ordspråken 10:26) Ättika känns obehagligt på tänderna. Den ättiksyra som den innehåller efterlämnar en syrlig smak i munnen och kan få det att ila i tänderna. Rök sticker och svider i ögonen. Den som lejer en som är lat eller använder honom som representant kommer således säkerligen att bli irriterad och lida ekonomisk förlust.

”Jehovas väg är ett fäste”

Israels kung fortsätter: ”Fruktan för Jehova, den kommer att foga till dagar, men de ondskefullas år, de kommer att förkortas. De rättfärdigas förväntan är glädje, men de ondskefullas hopp, det kommer att förgås.” (Ordspråken 10:27, 28)

Den rättfärdige vägleds av gudsfruktan och försöker att i tanke, ord och handling behaga Jehova. Gud bryr sig om honom och uppfyller hans rättfärdiga förväntningar. Men den ondskefulle lever ett gudlöst liv. Hans förhoppningar kan ibland verka gå i uppfyllelse, men det är bara tillfälligt, eftersom han ofta får sluta sina dagar på ett våldsamt sätt eller i någon sjukdom som hans livsstil orsakat. Den dag han dör är alla hans förhoppningar grusade. (Ordspråken 11:7)

”Jehovas väg är ett fäste för den klanderfrie”, säger Salomo, ”men fördärv är för dem som utövar vad skadligt är.” (Ordspråken 10:29) Den Jehovas väg som det talas om här är inte den livets stig som vi bör vandra på, utan avser Guds sätt att handla med mänskligheten.  Mose sade: ”Klippan, fullkomlig är hans verksamhet, ty alla hans vägar är rättvisans vägar.” (5 Moseboken 32:4) Guds rättfärdiga vägar betyder trygghet för den rättfärdige men fördärv och undergång för den ondskefulle.

Vilket fäste Jehova visar sig vara för sitt folk! ”Vad den rättfärdige beträffar – till obestämd tid kommer han inte att bringas att vackla; men vad de ondskefulla beträffar, kommer de inte att förbli boende på jorden. Den rättfärdiges mun – den bär vishetens frukt, men förvändhetens tunga kommer att avskäras. Den rättfärdiges läppar – de lär känna godvilja, men de ondskefullas mun är förvändhet.” (Ordspråken 10:30–32)

Det kommer att gå den rättfärdige väl, och han kommer att bli välsignad för att han vandrar på rättrådighetens stig. Ja, ”Jehovas välsignelse – det är den som gör rik, och han lägger ingen smärta därtill”. (Ordspråken 10:22) Må vi alltså alltid vara noga med att handla i överensstämmelse med gudaktiga principer. Låt oss alltid hålla våra läppar i styr och använda vår tunga till att med de livräddande sanningarna från Guds ord ge ”föda åt” andra och vägleda dem till rättfärdighetens väg.

[Fotnoter]

[Bild på sidan 26]

Din tunga kan vara som ”utsökt silver”