Yì hosọ lẹ ji

Yì todowhinnu hosọ lẹ tọn ji

Mẹnu Wẹ Yin Anabaptiste Lẹ?

Mẹnu Wẹ Yin Anabaptiste Lẹ?

Mẹnu Wẹ Yin Anabaptiste Lẹ?

MẸDEPOPE he basi dlapọn tintan yì Münster to Westphalie, Allemagne nọ saba nọte janwẹ bo nọ pọ́n gànja atọ̀n he yin piplá do atọ̀họ̀ ṣọṣi de tọn go lẹ. Gànja lọ lẹ ko tin to finẹ na nudi owhe 500 lẹ, adavo whenuena yé yin didesẹ na ojlẹ gli de poun. Oṣiọ sunnu atọ̀n he yin yasana bo yin hùhù to gbangba lẹ tọn wẹ tin to yé mẹ dai. Sunnu lọ lẹ yin Anabaptiste lẹ, podọ gànja lọ lẹ yin pipòtọ ahọluduta yetọn tọn.

Mẹnu wẹ Anabaptiste lẹ yin? Nawẹ pipli sinsẹ̀n tọn ehe bẹjẹeji gbọn? Etẹlẹ wẹ yin nuplọnmẹ tangan yetọn lẹ? Naegbọn sunnu ehelẹ yin hùhù? Podọ kanṣiṣa tẹwẹ gànja atọ̀n lọ lẹ tindo hẹ ahọluduta de?

Vọjlado Sinsẹ̀n Tọn—Ṣigba Gbọnna?

To vivọnu owhe kanweko 15tọ po bẹjẹeji 16tọ po tọn mẹ, homọdọdonugo gbayipe gando Sinsẹ̀n Katoliki po yẹwhenọ etọn lẹ po go. Walọ gblezọn po fẹnnuwiwa po gbayipe to ṣọṣi lọ mẹ; enẹwutu mẹsusu mọdọ vọjlado susu dona yin bibasi. Martin Luther dọ to gbangba to 1517 dọ vọjlado dona yin bibasi, podọ dile mẹdevo lẹ kọnawudopọ hẹ ẹ, Sinsẹ̀n Plọtẹstant tọn yin hinhẹnwa aimẹ.

Ṣigba vọjlado basitọ lọ lẹ ma kọngbedopọ do nuhe dona yin wiwà kavi vọjlado he dona yin bibasi lẹ ji gba. Mẹsusu mọ nuhudo lọ nado tẹdo Biblu go to whẹho sinsẹ̀n-bibasi tọn lẹ mẹ. Ṣogan, vọjlado basitọ lẹ ma tlẹ sọgan kọngbedopọ do zẹẹmẹ paa nuplọnmẹ Biblu tọn lẹ ji gba. Mẹdelẹ lẹndọ Vọjlado lọ to gbàndọn gbau. Podọ sọn vọjlado basitọ ehelẹ mẹ wẹ pipli sinsẹ̀nnọ Anabaptiste tọn lẹ wá sọn.

“Nado dọ hójọhó, e mayin pipli baptiste tọn dopo wẹ tin gba; ṣigba susu wẹ tin,” wẹ Hans-Jürgen Goertz wlan to owe etọn Die Täufer—Geschichte und Deutung mẹ. Di dohia, sunnu ẹnẹ delẹ heyin yiylọdọ yẹwhegán Zwickau tọn lẹ fọ́n bẹwlu de dote to 1521 gbọn nuplọnmẹ Anabaptiste tọn lẹ pinplọnmẹ to Wittenberg dali. Podọ to 1525, pipli Anabaptiste tọn he gbọnvo de sọ yin didoai to Zurich, Suisse. Pipli Anabaptiste tọn devo lẹ sọ yin hinhẹnwa aimẹ to Moravie—heyin République tchèque todin—podọ to Pays-Bas ga.

Baptẹm—Na Ovivu lẹ Kavi Na Mẹho Lẹ?

Pipli Anabaptiste tọn lẹ whè taun, podọ hagbẹ yetọn lẹ yin gbẹtọ jijọhonọ lẹ. Yé ma nọ whlá nuyise yetọn lẹ gba; kakatimọ yé nọ dọyẹwheho na mẹdevo lẹ. Sinsẹ̀n-nuplọnmẹ tangan sinsẹ̀n Anabaptiste tọn lẹ yin didohia to Owe Schleitheim tọn mẹ to 1527. Delẹ to sinsẹ̀n-nuplọnmẹ lọ lẹ mẹ wẹ yindọ, yé gbẹ́ nado funawhàn, yé klan yede dovo na aihọn, podọ ylandonọ lẹ nọ yin didesẹ. Ṣigba nuhe nọ do vogbingbọn hia hezeheze to nuyise Anabaptiste lẹ tọn po sinsẹ̀n devo lẹ tọn po ṣẹnṣẹn wẹ nuplọnmẹ lọ dọ mẹhe ko whẹ́n lẹ wẹ baptẹm tin na, e mayin ovivu lẹ gba. a

Bibaptizi mẹhe ko whẹ́n lẹ ma yin whẹho sinsẹ̀n-nuplọnmẹ tọn de poun gba; ṣigba whẹho huhlọn tọn de wẹ. Eyin baptẹm yin alọhẹndotena kakajẹ whenue mẹlọ whẹ́n mẹho—bo sọgan basi nudide he sinai do nuhe e yise ji—mẹdelẹ sọgan nọma yí baptẹm gbede. Podọ mẹhe ma yin bibaptizi lẹ ma na tin to anademẹ sinsẹ̀n tọn glọ mlẹnmlẹn gba. Na sinsẹ̀n delẹ, baptẹm mẹhe ko whẹ́n mẹho lẹ tọn zẹẹmẹdo huhlọn hinhẹnbu.

Enẹwutu, Katoliki lẹ po sinsẹ̀n Luther tọn po tẹnpọn nado doalọtena baptẹm mẹhe ko whẹ́n mẹho lẹ tọn. Bẹsọn 1529, mẹhe nọ baptizi mẹhe ko whẹ́n lẹ po mẹho he yin bibaptizi lẹ lọsu po nọ yin hùhù to awà delẹ ji. Linlin-kantọ Thomas Seifert basi zẹẹmẹ dọ Anabaptiste lẹ yin “homẹkẹndo sinsinyẹn to Ahọluigba Wiwe Lomu heyin Akọta Allemagne tọn mẹ.” Homẹkẹn lọ sinyẹn tlala to Münster.

Münster Hohowhenu Tọn Dín Diọdo

Münster hohowhenu tọn tindo nudi tòmẹnu 10 000 bo yin lilẹdope gbọn adó daho gángán lẹ dali, he gblo sọ nudi mẹtlu 90 bọ tedidi etọn lẹdope sọ nudi kilomẹtlu 5. Ṣigba, hihọ́ ma tin to otò lọ lọsu mẹ sọmọ. Owe lọ The Kingdom of the Anabaptiste, heyin zinzinjẹgbonu gbọn Onú Hoho-Sẹdotẹn Münster tọn dali, dohia dọ “nudindọn tonudidọ tọn tin to Gandutọ Otò lọ tọn lẹ po Pipli tòmẹnu yetọn lẹ po ṣẹnṣẹn.” Humọ, homẹ tòmẹnu lọ lẹ tọn ma hùn do walọ sinsẹ̀ngán lẹ tọn go gba. Münster kẹalọyi Vọjlado sinsẹ̀n tọn lọ bọ to owhe 1533 mẹ, e diọzun otò sinsẹ̀n Luther tọn bo masọ yin otò Katoliki tọn ba.

Dopo to vọjlado basitọ nukundeji Münster tọn lẹ mẹ wẹ Bernhard Rothmann, he yin gbẹtọ juajua de. Wekantọ Friedrich Oehninger basi zẹẹmẹ dọ “pọndohlan [Rothmann tọn] jẹagọdo baptẹm ovivu lẹ tọn tlọlọ; ewọ po hagbẹ etọn devo lẹ po gbẹ́ nado nọ baptizi ovivu lẹ.” E mọ godonọnamẹ omẹ susu tọn to Münster, dile etlẹ yindọ pọndohlan hẹngogonọ etọn taidi nuhe sinyẹn gbau na mẹdelẹ. “Suhugan mẹhe yiwanna ninọmẹ sinsẹ̀n hoho lọ tọn lẹ tọn tọ́nsọn otò lọ mẹ, na obu po ayimajai po wutu. Anabaptiste lẹ wọ̀ wá Münster sọn otò devo lẹ mẹ po todido lọ po nado hẹn pọndohlan yetọn lẹ di.” Bẹ he Anabaptiste lẹ bẹ yedelẹ pli do otò Münster tọn mẹ hẹn nugbajẹmẹji he sẹhundaga de wá.

Jelusalẹm Yọyọ Tin to Mẹgbeyinyan Glọ

Allemagne-nu awe he sẹtẹn wá Münster lẹ—Jan Mathys, heyin blẹdi-datọ de sọn Haarlem, po Jan Beuckelson he nọ yin yiylọdọ John Leiden tọn po—wá yí adà titengbe de wà to nukunhunhun otò lọ tọn mẹ. Mathys sọalọakọ́n nado yin yẹwhegán de bo lá avril 1534 taidi ojlẹ wiwá awetọ Klisti tọn. Otò Münster tọn yin lilá taidi Jelusalẹm Yọyọ he yin nùdego to Biblu mẹ, bọ gbẹtọ lẹ jẹ nukundo vivọnu aihọn tọn ji. Rothmann degbè dọ nutindo lẹpo dona lẹzun pọmẹ tọn. Tòmẹnu he ko whẹ́n mẹho lẹ dona basi nudide de: Vlavo nado yin bibaptizi kavi tọ́nsọn otò lọ mẹ. Gbẹtọ susugege lẹ yin bibaptizi bọ mẹdelẹ yin bibaptizi poun na yé ma jlo na jo owhé po nutindo yetọn lẹ po do wutu.

E paṣa otò devo lẹ dile Münster lẹzun otò tintan he mẹ Anabaptiste lẹ lẹzun aṣẹpatọ he dohuhlọn hugan to sinsẹ̀n po tonudidọ po mẹ. Sọgbe hẹ owe lọ Die Täufer zu Münster, ninọmẹ ehe hẹn “mẹgbeyinyan Ahọluigba Wiwe Lomu heyin Akọta Allemagne tọn tọn wá Münster ji.” Ahọlu-Biṣọpu Count Franz von Waldeck, heyin omẹ nukundeji lẹdo lọ mẹ tọn bẹ awhànfuntọ lẹ pli nado tọ́n-awhàn Münster. Awhànpa lọ bẹ hagbẹ sinsẹ̀n Luther tọn po Katoliki tọn lẹ po hẹn. Sinsẹ̀n awe ehelẹ he ma nọ mọ yedelẹ gbọ̀ dai to ojlẹ Vọjlado sinsẹ̀n tọn lọ whenu podọ he nasọ funawhàn hẹ yedelẹ to madẹnmẹ to Awhàn Owhe Gbàn tọn lọ whenu, kọnawudopọ todin nado funawhàn sọta Anabaptiste lẹ.

Vasudo Ahọluduta Anabaptiste Tọn

Nugopipe awhànpa he tọ́n-awhàn otò lọ tọn ma dobuna mẹhe tin to adó otò lọ tọn homẹ lẹ gba. To avril 1534, he yé to nukundo wiwá awetọ Klisti tọn, Mathys kùn osọ́ wewe de jẹgbonu sọn otò lọ mẹ, bo to nukundo hihọ́ Jiwheyẹwhe tọn. Yí nukun homẹ tọn do pọ́n obu he jẹ godonọnamẹtọ Mathys tọn lẹ ji to whenuena yé yìnnukun pọ́n adó otò lọ tọn godo bo mọ awhànpa he tọ́n-awhàn yé lẹ já Mathys do flinflin bo ze ota etọn plá do atin de go.

John Leiden tọn jẹ otẹn Mathys tọn mẹ bo yin yiylọdọ Ahọlu Jan Anabaptiste lẹ tọn to Münster. E tẹnpọn nado de vogbingbọn he tin to sọha sunnu po yọnnu lẹ po tọn mẹ pò, na yọnnu lẹ sù hú sunnu lẹ to otò lọ mẹ wutu. Enẹwutu, e na tuli sunnu lẹ nado dà asi sọha he jlo yé. Nado do hẹngogo he tin to ahọluduta Anabaptiste tọn mẹ to Münster hia, ayọdetọ po galọtọ lẹ po nọ yin hùhù, ṣigba yọnnu-bibẹpli yin alọkẹyi bo tlẹ nọ yin tulina. Asi 16 wẹ Ahọlu Jan lọsu tindo. To whenuena Elisabeth Wandscherer, heyin dopo to asi etọn lẹ mẹ biọgbè e nado tọ́nsọn otò lọ mẹ, ota etọn yin gbigbò to gbangba.

Mẹgbeyinyan lọ nọ̀ aimẹ na osun 14, kakajẹ juin 1535 to whenuena otò lọ yin vivasudo. Otò Münster tọn masọ jiya vasudo mọnkọtọn tọn pọ́n kakajẹ Wẹkẹ Whàn II whenu. Rothmann họ̀ngán, ṣigba Ahọlu Jan po nukọntọ Anabaptiste tọn awe devo lẹ po yin wiwle, bo yin yasana, bosọ yin hùhù. Oṣiọ yetọn lẹ yin zizedo gànja de mẹ bo yin zizepla atọ̀họ̀ yiaga Ṣọṣi Saint-Lambert tọn go. Enẹ na “yinuwa taidi avase budonamẹ tọn na mẹhe tindo linlẹn nado fọ́ngu lẹpo,” wẹ Seifert dọ. Mọwẹ, nùdidó tonudidọ mẹ hẹn nugbajẹmẹji sinsinyẹn lẹ wá.

Etẹwẹ jọ do otò Anabaptiste tọn he pò lẹ go? Homẹkẹn zindonukọn na owhe susu lẹdo Europe pete. Dile etlẹ yindọ Anabaptiste delẹ yin avùndá-daitọ, suhugan yetọn tẹdo nunọwhinnusẹ́n yetọn go bo gbẹ́ nado funawhàn. To nukọnmẹ, yẹwhenọ dai tọn Menno Simons lẹzun nukọntọ Anabaptiste lẹ tọn, bọ pipli lọ wá yin yiylọdọ Mennonite lẹ [kavi sinsẹ̀n Menno tọn] po yinkọ devo lẹ po.

Gànja Atọ̀n lọ Lẹ

Na taun tọn, Anabaptiste lẹ yin sinsẹ̀nnọ he tẹnpọn nado tẹdo nunọwhinnusẹ́n Biblu tọn lẹ go. Ṣigba hẹngogonọ lẹ to Münster hẹn Anabaptiste lẹ buali bo donù tonudidọ mẹ. To whenuena ehe jọ, yé lẹzun pipli gufọntọ de. Ehe dekọtọn do nugbajẹmẹji mẹ na pipli Anabaptiste lẹ tọn podọ na otò Münster hohowhenu tọn.

Mẹhe disa yì otò enẹ mẹ lẹ gbẹ́ nọ yin nuflin gando nujijọ dobu he jọ to nudi owhe 500 lẹ die lọ go. Gbọnna? Gbọn gànja atọ̀n he yin zizepla atọ̀họ̀ ṣọṣi lọ tọn go lẹ dali.

[Nudọnamẹ Odò Tọn]

a Lẹndai hosọ ehe tọn mayin nado dohia eyin baptẹm ovivu lẹ tọn sọgbe kavi lala gba. Na zẹẹmẹ gigọ́ do whẹho ehe ji, pọ́n hosọ lọ “Doit-on baptiser les nouveau-nés?” [Be Ovivu lẹ Dona Yin Bibaptizi Wẹ Ya?] to Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ Lọ Tọn [Flansegbe] 15 mars 1986 mẹ.

[Yẹdide to weda 13]

Ahọlu Jan yin yasana, bo yin hùhù, bosọ yin zizepla atọ̀họ̀ Ṣọṣi Saint-Lambert tọn go